När vi inledde arbetet med den här studien var vi intresserade vad som görs för ungsomar inom bibliotekssektorn och vad de unga vill ha. Vi har arbetat utifrån syftet att ta reda på vad en ungdomsavdelning kan betyda för några av sina användare och hur de använder sig av biblioteket samt även presentera några icke-användares tankar kring fenomenet ungdomsbibliotek. Det är ett brett ämne som vi fick avgränsa till tre
forskningsfrågor.
”Hur använder ungdomar ett ungdomsbibliotek?”
”Hur ser unga som inte använder biblioteket på fenomenet Ungdomsbibliotek?” ”Vad betyder det för unga att ha en egen plats att vara på?”
Vad gäller fråga ett ”Hur använder ungdomar ett ungdomsbibliotek” känner vi att frågan fått flera svar, vilket visar på hur bred och mångfacetterad bibliotekets verksamhet är. Allt ifrån studier till fotbollsturnering på tv-spel ingår i de unga användarna hos Stadsbiblioteket Dynamo i Göteborg. Bland informanterna från den fritidsgård vi besökt, Arena 29, märks det i likhet med litteraturen att unga har en relativt konservativ syn på biblioteket som ett hus med böcker men inställningen är positiv och många ser bibliotekets bredd i form av utbudet av material.
Vår andra fråga ”Hur ser unga som inte använder biblioteket på fenomenet
Ungdomsbibliotek” har inte fått ett lika tydligt svar då informanterna från Arena 29 har väldigt blandade erfarenheter av bibliotek. Men inställningen är som vi i den föregående frågan tagit upp positiv och de flesta verkar intresserade när vi berättar om
ungdomsbiblioteket Dynamo. Vad vi däremot upplever själva att informationen till de unga om ungdomsbibliotekets existens kunnat spridas mer då flertalet informanter inte känt till Stadsbiblioteket Dynamo, men det har varit givande för oss i vår studie att vara med i det ögonblick då de unga för första gången börjar tänka på ungdomsbibliotek och vad det skulle kunna innebära.
Slutligen har vi forskningsfrågan gällande den egna platsen, ” Vad betyder det för unga att ha en egen plats att vara på” och det gemensamma för alla informanter är att de har en egen plats, antingen på ungdomsbiblioteket eller på fritidsgården att utgå ifrån då de resonerat kring platsen. Det viktiga som vi förstått det och som även blir vårt svar på den sista forskningsfrågan blir att det viktigaste med den egna platsen för unga är att kunna umgås på egna villkor, framför allt det att man får låta och att man inte stör andra. Vilket i sin tur är en viktig del på Stadsbiblioteket Dynamo, att det inte är ett tyst bibliotek utan en mötesplats för de unga på deras villkor.
Vi upplever att vårt syfte med studien är uppfyllt då vi själva känner att vi fått en djupare förståelse för hur biblioteket arbetar med unga och vi tror att vi kan bidra till fältet med de ungas röster. Den här studien har fört fram tolv ungdomars röster om bibliotek och mötesplatser, de är ett fåtal men deras berättelser är inte så olika varandra. En del av dem bor centralt, andra lever längre ifrån citykärnan men gemensamt för dem är att de alla upplevt glädjen i att ha en egen plats att vara på, någonting som alltså visat sig betyda mycket.
41
Sammanfattning
Den här studien har till syfte att med vår studie är att ta reda på vad Stadsbiblioteket Dynamo betyder för sina användare som plats att vara på och icke-användares syn på biblioteket. Vår målgrupp har varit ungdomar i åldrarna 15 till 25 år. För att tar reda på det har vi utformat tre forskningsfrågor om vad Stadsbiblioteket Dynamo betyder för användaren, vad de unga gör på biblioteket och hur några ungdomar från den kreativa och kulturella mötesplatsen Arena 29 ser på biblioteket.
Vi har utformat två intervjuguider, en till Stadsbiblioteket Dynamo och en till informanterna på Arena 29, och intervjuat tolv ungdomar mellan 15 och 24 år. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utförts med uppföljande följdfrågor vid behov. Anledningen till att vi valde att genomföra intervjuer är att vi varit intresserade av de ungas egna erfarenheter och upplevelser av att ha en egen plats för ungdomar att vara på. Vi har velat nå ungdomar som använder sig av Stadsbiblioteket Dynamo och icke-användare. Intervjuerna har genomförts på Stadsbiblioteket Dynamo och på Arena 29 med de unga som varit där, vi har alltså inte bokat intervjuer utan det har skett spontant.
Resultaten vi kommit fram till är först och främst att det för de unga är väldigt viktigt för de unga att de känner sig hemma på en plats för att välja att spendera tid där. Flera faktorer påverkar den känslan, men möjligheten att ”hänga” och att när det kommer till biblioteket, finna intressant material och tillmötesgående personal. Bland våra
informanter från Stadsbiblioteket Dynamo besöker flera avdelningen för att umgås med vänner men också för att studera, någonting som de unga på biblioteket vill ha en bra balans mellan. Av informanterna från Arena 29 är hälften icke-användare av bibliotek, det motiveras främst med tidsbrist och att de har andra platser att umgås på.
Vad vi kommer att ta med oss från den här studien är främst förståelsen för vikten av att de unga känner sig hemma, alltså att de är välkomna och får göra det som de själva vill. Det är okej att prata, spela tv-spel i lokalerna och det finns material som unga är
intresserade av. Det är en plats som är ungdomarnas egen och att de uppskattar att få ha den för sig själva.
42
Källförteckning
Otryckta källor
Samtal med personal från Stadsbiblioteket Dynamo
Sex intervjuer med ungdomar på Stadsbiblioteket Dynamo, genomförda i maj 2013 Sex intervjuer med ungdomar på Arena 29, genomförda i maj 2013
Digital ljudupptagning samt transkribering finns i författarnas ägo, inspelade och transkriberade i maj 2013
Tryckta och elektroniska källor
Ahrling, Linda & Hedberg, Therese (2008). Hänga och må bra eller ta sin bok och dra?
– Bilden av biblioteket PUNKTmedis efter ungdomsanpassningen. Magisteruppsats,
Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan.
Skot-Hansen, Dorte & Andersson, Marianne (1994). Det lokale bibliotek: afvikling eller udvikling. Danmarks Biblioteksskole & Udviklingscentret for folkeoplysning og
voksenundervisning.
Arena 29 (2013). Info & kontakt. http://arena29.se/info-kontakt/ [2013-09-12] Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Börjesson, Andrea (2012). Det känns som en barnavdelning, det är ingen ungdomsdel
liksom. Ungdomar och det egna biblioteksrummet. Kandidatuppsats, Institutionen
Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan
Claesson, Lo, Gullstrand, Anna & Håkansson, Elisabet (2006) 2020 Mars Express –
spaning efter framtidens barn och ungdomsbibliotek. Slutrapport. [tillgänglig
elektroniskt] www.barnensbibliotek.se/2020marsexpress [2013-04-29]
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Ericson, Björn (2011). Fritid, idrott, hälsa [Elektronisk resurs]: framväxt, etablering &
utveckling. 1. uppl. Borlänge: Björnen [2013-08-04]
Framsidan: aktuellt från Regionbibliotek Västra Götaland. (2011). Göteborg:
Regionbibliotek Västra Götaland
Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare? Folkbibliotekets
användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Magisteruppsats, Institutionen Biblioteks-
43
Jochumsen, Henrik & Rasmussen, Casper Hvenegaard & Skot-Hansen, Dorte (2010). A
new model for the public library in the knowledge and experience society. Köpenhamn:
Styrelsen for Bibliotek og Medier.
Kotler, Philip (2003). Kotlers marknadsföringsguide från A till Ö. Sundbyberg: Pagina/Optimal
Med Tintin ut i världen (2012). Dagens Nyheter, 26 september.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/med-tintin-ut-i-varlden/ [2013-09-12]
Nilsson, Sven (2005). Barn, tweens och bibliotek. Ikoner-vision och tradition. (2), ss. 57-59.
Nytt bibliotek för barn 10-13 i Kulturhuset (2011). Kulturnytt [radioprogram]. Sveriges radio, P4 27 januari. [2013-05-21]
Nytt bibliotek för mellanbarnen (2011). Svenska Dagbladet, 24 februari.
http://www.svd.se/kultur/nytt-bibliotek-for-mellanbarnen_5965847.svd [2013-09-12] Palander, Teresia & Wictorin, Kajsa (2007) Åtta niondeklassare om folkbibliotek. Magisteruppsats, Institutionen Biblioteks- och
informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan Pettersson, Lisa & Schaffer, Rikard (2007) Hur marknadsför sig biblioteket
PUNKTmedis? Lyckas biblioteket nå sin målgrupp? Magisteruppsats, Institutionen
Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. Borås: Högskolan.
Rydsjö, Kerstin & Elf, AnnaCarin (2007). Studier av barn- och ungdomsbibliotek: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm
På barns och ungdomars villkor: Svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet (2003). Specialgruppen för
barnbiblioteksverksamhet Stockholm: Svensk Biblioteksförening.
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Barnrek.pdf [2013-05-26]
Tintin-debatt resulterade i hot.(2012). Kulturnyheterna.[TV-program]. Sveriges
Television, SVT1, 28 september.[2013-05-21]
Viirman, Ants (2007). Tankar kring kultur. I Nathanson, Calle & Sandh, Håkan (red.)
Ung kultur i ett föränderligt kulturlandskap. ss. 7-8 . Tillgänglig på Internet: http://www.ihs.se [2013-09-12]
44