Kapitlet presenterar översiktligt examensarbetets centrala resultat utifrån formulerat syfte och formulerade forskningsfrågor.
Hur kan företag inom digital handel på bästa sätt marknadsföra sig för att få kunder?
Verksamheter som bedriver digital handel bör nyttja digital marknadsföring som verktyg för att skaffa och bevara kunder. Det kan konstateras att bättre kännedom om en produkt ökar benägenheten till köp (inköp). När hemsidan får en besökare gäller det att se till att de handlar eller påminna dem att komma tillbaka.
Besökarna på hemsidan ska påminnas med annonser för att återbesöka hemsidan. Kunder som handlat bör företaget försöka hålla kontakt med genom direktreklam med exklusiva erbjudanden.
Vad ska företag inom digital handel mäta för att få en bild över sin försäljning och möjligheter till ökad försäljning?
Inom digital handel bör besökare och transaktioner mätas för att se var försäljningen är bra eller var det finns förbättringsmöjligheter. För att mäta effektivitet används konverteringsgrad. Konverteringsgrad kan appliceras på många olika sätt för att mäta utvecklingen av digital handel. I analysdelen av studien appliceras den för en analys av språk och nationalitet. Språket på
hemsidan är skriven på engelska samtidigt är det vanligast att en engelskspråkig kund som besöker hemsidan faktiskt handlar.
Hur ska befintliga logistiska flöden utformas för att skapa bästa möjlighet till ökad lönsamhet och kundnöjdhet?
Ett rakt materialflöde gör företaget effektivt och ökar lönsamhet.
Informationsflödet mot besökare på hemsidan i form av support måste vara lättillgängligt för att hjälpa eventuell kund. Det monetära flödet ska vara enkelt för besökaren att utföra så betalningen inte ses som ett hinder för köp.
Hur kan ett företag arbeta med hållbar utveckling och samtidigt ta hänsyn till ovanstående frågor?
Hållbarheten i digital handel ifrågasätts ur ett miljömässigt perspektiv avseende varuflöden som går i retur till företaget. Detta kan emellertid motverkas genom diverse strategier som sätter restriktioner för returer och omvänd logistik. Den hållbara utvecklingen tillgodoses vid modulanvändning med utbytbara
REFERENSER Böcker
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Frostenson, Magnus et al. (2017). E-handel: organisering, distribution och
hållbarhet. Lund: Studentlitteratur.
Jonsson, P. & Mattsson, S.-A. (2016). Logistik: läran om effektiva
materialflöden 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Justesen, L. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jutterström, M. & Norberg, P. (2011). CSR som managementidé. I Jutterström, M. & Norberg, P. (red.) Företagsansvar - CSR som managementidé. Lund: Studentlitteratur, ss. 11-26.
Lacka, E., Chan, H. K., & Yip, N. (2014). E-commerce Platform Acceptance:
Suppliers, Retailers, and Consumers. 2014 års uppl. [Online]. Cham: Springer
International Publishing.
Lantz, D. (2014). E-handel : så driver och utvecklar du den. 2. uppl., Stockholm: Liber.
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Nachira, Francesco et al. (2007) Digital
business ecosystems. Luxembourg: Publications Office.
[Online]. Available from: http://www.digital-ecosystems.org/book/2006- 4156_PROOF-DCS.pdf.
Ström, R. & Vendel, M. (2015).
Digital marknadsföring. Stockholm: Sanoma utbildning.
Artiklar
Bartok, O. (2018). The Use of CSR in E-Commerce as a Way to
Compete. Journal of Competitiveness, 10(4), ss. 5-20. doi:10.7441/joc.2018.04.01
Chang, J. M., Williams, J. & Hurlburt, G. (2014). Mobile Commerce. IT
Professional, 16(3), ss. 4-5. doi:10.1109/MITP.2014.36
factors on the success of e-commerce in small- and medium-sized companies. Computers in Human Behavior, 66, ss. 67-
74. doi:10.1016/j.chb.2016.09.026
Ciobanu Ciobanu, D. & Dinucă, C. E. (2013). Electronic Commerce an
Alternative to the Labor Market. Analele Universităţii Constantin Brâncuşi din
Târgu Jiu : Seria Economie, 3(3), ss. 203-206.
Falk, M. & Hagsten, E. (2015). E-commerce trends and impacts across Europe.
International Journal of Production Economics, 170(Part A), ss. 357-
369. doi:10.1016/j.ijpe.2015.10.003
Fierro, I. & Gavilanez, J. (2017). Digital marketing. Pensamiento & Gestión, (43).
http://search.proquest.com/docview/1984527647/ [2019-04-10]
Heinze, J., Thomann, M. & Fischer, P. (2017). Ladders to m-commerce resistance: A qualitative means-end approach. Computers in Human Behavior, 73, ss. 362-374. doi:10.1016/j.chb.2017.03.059
Hew, J.-J. (2017). Hall of fame for mobile commerce and its applications: A bibliometric evaluation of a decade and a half (2000–2015). Telematics and
Informatics, 34(1), ss. 43-66. doi:10.1016/j.tele.2016.04.003
Kawa, A. (2017). Fulfillment service in e-commerce logistics. LogForum, 13(4). doi:10.17270/J.LOG.2017.4.4
Kourouthanassis, P.E. & Giaglis, G.M. (2012). Introduction to the special issue: Mobile commerce: the past, present, and the future of mobile commerce research. International journal of electronic commerce, 16(4), ss. 5-17.
Mangiaracina, R., Marchet, G., Perotti, S. & Tumino, A. (2015). A review of the environmental implications of B2C e-commerce: a logistics perspective.
International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 45(6), ss.
565-591. doi:10.1108/IJPDLM-06-2014-0133
Masínová, V. & Svandová, Z. (2014). Factors Defining Satisfaction and Loyalty of the Online Shopping Customers Within e-Commerce and Cyber
Entrepreneurship. I European Conference on Innovation and Entrepreneurship. Reading: Academic Conferences International Limited, ss. 539–546.
Ngai, E. W. T. (2007). Learning in introductory e-commerce: A project-based teamwork approach. Computers & Education, 48(1), ss. 17-
29. doi:10.1016/j.compedu.2004.11.005
Slavko, Đ. (2016). Electronic Commerce. Economics (Bijeljina), 4(2), ss. 133- 141. doi:10.1515/eoik-2017-0003
Su, C. J. & Chuang, H. C. (2011). Toward Mass Customized Product Deployment in E-Commerce: The Modularization Function and Postponement Strategy.
Journal of Organizational Computing and Electronic Commerce, 21(1), ss. 24-49.
Tellez Isaac, J. & Sherali, Z. (2014). Secure Mobile Payment Systems. IT
Professional, 16(3), ss. 36-43.
Yang, Y. J., Wang, C. C. & Chen, C. C. (2017). Recent Development Trend of Electronic Commerce Research: 2000 to 2016. Contemporary Management
Research, 13(2), ss. 131-142. doi:10.7903/cmr.17824 Tidskrifter Monetate: EQ3 2018 https://info.monetate.com/rs/092-TQN- 434/images/EQ3%202018_A%20Conversation%20About%20Context- final.pdf?mkt_tok=eyJpIjoiTWpOak9Ua3haREZqWlRKayIsInQiOiJiTlk3K3VrR kVrUVwvNmdQRmEwcGx2QXdcL2hxcDVobGwyWlJHOTk5N21yUXRlSTJB ZlFobHV5Q1k2OU5iMkgwSmJrYlhxWlJGOXRSWHVHNE1GQ05XUlZQRzdh SUNOM2htWEdtQ1hwaCtwVmFwUXUwbFZ6QlpqNmszelRFSWNhRmNhIn0 %3D [2019-04-16] Hemsidor Nationalencyklopedin. (2019). AIDA-modellen. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/aida-modellen [2019- 06-04]
Nationalencyklopedin. (2019). Hållbar utveckling. https://www-ne- se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/h%C3%A5llbar- utveckling [2019-04-10]
Nationalencyklopedin. (2019). Beslutsteori.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/beslutsteori [2019-04- 24]
Nationalencyklopedin. (2019). E-handel. https://www-ne-
se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/E-handel [2019- 03-12]
Nationalencyklopedin (2019). CSR, Corporate Social Responsibility, företagens
sociala ansvarstagande i samhället. https://www.ne-
se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/csr [2019-04-
22]
Postnord. (2018). E-barometern Q3 2018.
Stockholm: PostNord https://www.postnord.se/siteassets/pdf/rapporter/e- barometern-q3-2018.pdf
PTS. (2019). Lag om elektronisk kommunikation, kakor
(cookies). https://pts.se/sv/bransch/regler/lagar/lag-om-elektronisk- kommunikation/kakor-cookies/ [2019-04-18]
https://web.archive.org/web/20080306135242/http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb /n26026.htm [2019-02-26]
SCB. (2015). Företagens användning av IT
2015. https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/NV0116_2015A01_BR_00_IT0
2BR1501.pdf [2019-04-15]
SCB. (2017). Företag som syns på nätet.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/naringsverksamhet/naringslivets-struktur/it-anvandning-i-
foretag/pong/tabell-och-diagram/E-handel/andel-foretag-efter-tillganglig-tjanst- pa-foretagets-webbplats/ [2019-03-25]
BILAGOR