Det går att konstatera att de krav som ställs enligt BBR på nybyggnader och
ombyggnader angående energihushållning troligen går att uppnå för gummifabriken genom föreslagna åtgärder. Med beräkningarna som grund kan bedömningen göras att kraven troligen går att uppnå för alla typfall som presenterats. Dock finns som tidigare nämnts en hel del osäkra faktorer som kräver att rejäla säkerhetsmarginaler används då ställningstagande görs för vad som krävs för att byggnaden skall klara ett visst krav. Dessutom kommer senare uppmätta värden för den åtgärdade byggnaden att skilja sig från beräknade värden för samma konstruktion. Detta innebär att Typfall 1 är det fall där det föreligger störst osäkerhet ifall de föreslagna åtgärderna kommer att vara tillräckliga för att klara kraven på nybyggnader och ombyggnader enligt BBR. För de föreslagna åtgärderna i Typfall 1-5 kan det konstateras att de krav som ställs för att en byggnad av den här karaktären skall kunna kategoriseras som ett passivhus antagligen ej är möjliga att uppnå. Detta beror som tidigare nämnts främst på
effektkravet.
Då en byggnad skall energieffektiviseras genom byggnadstekniska åtgärder går det att konstatera att det finns en god strategi att följa för tilläggsisolering. Taket bör
tilläggsisoleras först eftersom det är relativt enkelt att göra och får stor inverkan på energianvändningen. Dock bör särskilda undersökningar göras för att undersöka att takets bärande system är tillräckligt dimensionerat för att klara de ökade laster som tilläggsisoleringen innebär. Därefter kan ytterväggarna tilläggsisoleras.
Konstruktioner under mark bör tilläggsisoleras sist. Detta eftersom markens
isolerande inverkan redan för den befintliga byggnaden medverkar till ett relativt lågt U-värde för konstruktionen och små transmissionsförluster jämfört med resterande byggnadsdelar i klimatskalet. För exempelvis en källaryttervägg är den första delen ner i marken från markytan den del som har störst effekt att tilläggsisolera eftersom markens isolerande förmåga här är låg. Dessutom är konstruktioner under mark relativt omständiga att tilläggsisolera jämfört med exempelvis takkonstruktioner. Utvändig tilläggsisolering är nästan alltid att föredra framför invändig
tilläggsisolering. Den stora anledningen till att istället tilläggsisolera invändigt är som i fallet med gummifabriken för att bevara byggnadens exteriör. När invändig
tilläggisolering genomförs är det dock viktigt att beakta de problem och risker som det för med sig. I rapporten har det konstaterats att risken för fuktrelaterade problem ökar med en ökad isolertjocklek. Slagregn har konstaterats vara den orsak vilket tillför störst mängd fukt till den befintliga ytterväggskonstruktionen av 1½-stens tegelvägg. Risken för frostskador är därför störst efter slagregn. Dock är det svårt att förutsäga hur stor risken är för frostskador och hur omfattande dessa kan beräknas bli eftersom materialens egenskaper och omfattningen av slagregn är dåligt kända. Det går dock att fastslå att med invändig tilläggsisolering ökar risken och förekomsten av frostskador. Dessutom ökar risken även med ökande isolertjocklek. Eftersom gummifabrikens ytterväggar av tegel tidigare utsatts för frostskador finns en risk för mer omfattande frostskador. För att noggrannare bedöma risken bör särskild provning av teglets frostbeständighet genomföras.
92
Dessutom är invändig tilläggsisolering ur en energihushållningsaspekt ett sämre alternativ bland annat till följd av obrutna köldbryggor. Köldbryggor vid exempelvis anslutningen mellan bjälklag och yttervägg bidrar även till kalla golv och
nedsmutsning. Detta kan upplevas negativt av de människor som vistas i lokalerna och får därför också beaktas. Ur en energisynpunkt skulle det vara fördelaktigt att tilläggsisolera vissa utvalda delar av fasaderna utvändigt så som exempelvis föreslås i Typfall 4.
Fönstren är en stor bov vad gäller transmissionsförluster. I denna rapport har endast en enkel utredning av fönster gjorts med ett alternativ som har presenterats. Fönstren har här ett lågt U-värde på 0,9 W/m2oC. Det är dock för oss osäkert om fönstren i detta alternativ uppnår de krav som utformningsmässigt ställs på dessa.
Om fönster uppbyggda enligt annan princip används kommer de antagligen att ha ett sämre U-värde. Detta kommer i så fall att få stor inverkan på byggnadens
energianvändning.
Det finns som tidigare nämnts ett antal osäkra parametrar som påverkar de resultat som tagits fram i varierande grad.
Inventeringen av byggnaden har gjorts relativt översiktligt eftersom byggnaden är mycket komplex. Därför finns risk att byggnadens konstruktioner inte är helt rätt representerade i beräkningar på grund av förenklingar eller missvisande antaganden. Den bristande dokumentationen är även en bidragande orsak till att felaktiga
antaganden kan ha gjorts gällande byggnadens konstruktioner.
De förenklade beräkningsmetoderna som använts för bland annat köldbryggor kan även utgöra en felkälla vid jämförelse med den verkliga energiförbrukningen. Eftersom byggnadens personbelastning för oss varit okänd så är även detta en osäkerhetsfaktor eftersom det bland annat påverkar internlasterna och
ventilationsflödet. Om ventilationsflödet måste ökas så ökar även energiförlusterna. Dock får kraven enligt BBR på energihushållning visserligen höjas till följd av ett ökat ventilationsflöde. Värmeväxlarens betydelse för energihushållningen skall också poängteras. Med värmeväxlare som ej uppnår samma verkningsgrad ökar byggnadens energiförluster och simuleringarna är inte längre tillämpbara.
93
Byggnadens lufttäthet kan vara den faktor som har störst påverkan på byggnadens energianvändning men samtidigt är svårast att uppskatta ett korrekt värde för, som sedan går att tillämpa i beräkningarna. Eftersom energiförlusterna på grund av luftläckage står för hälften eller mer än hälften av energiförlusterna i våra
simuleringar så är det enkelt att se vilken betydelse en rimlig uppskattning av läckaget har för resultatet. Det är även lätt att se att ifall energiförlusterna på grund av
luftläckage har undervärderats så ökar energiförbrukningen rejält.
Enligt vår bedömning kommer arbetsutförandet att spela en avgörande roll för byggnadens lufttäthet. Den detalj som anses vara problematisk och vanligt förekommande är anslutningen av folien till balkarna som bär upp bjälklagen. Att anslutningarna av folien till dessa utförs korrekt är av stor betydelse. Felaktigt arbetsutförande får förutom dålig täthet som följd att fukt från inomhusluften kan tränga in och kondensera i konstruktionen vilket innebär en höjd fukthalt. Funktionen för väggen med ångspärr kan alltså jämställas med den för samma vägg fast utan ångspärr då arbetsutförandet är otillräckligt. Detta kan ge upphov till skador på organiska material och fukten försämrar även mineralullens isolerförmåga.
Fukthaltens ökning beror på hur tjock isoleringen är, där ett tjockare isolerskikt ger en högre fukthalt.
Alternativt kan cellplast användas för invändig tilläggisolering istället för mineralull med plastfolie. Cellplasten kan betraktas som lufttät. Dock kommer en viss fukt att kondensera in i väggen inifrån. Detta har tidigare beskrivits. Dock krävs det att cellplasten skall medge mer rationella lösningar för anslutningarna till balkarna för att det skall betraktas som ett gott alternativ. Detta behandlas dock inte i rapporten utan kräver en särskild utredning.
För att gå vidare med arbetet är en mer omfattande inventering av byggnadens konstruktioner och material och deras egenskaper en fördel. Då kan jämförelser med det som utretts i rapporten göras och det blir enklare att ta beslut.
94