4. Diskussion 36
4.3 Slutsats 50
Det första att konstatera är att det bedrivs relativt lite dansundervisning i förhållande till andra delmoment. Under dansen uppfattar eleverna att den fysiska aktivitetsnivån är lägre än vid andra delmoment såsom bollspel. Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte alltid bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Motionsform är den dans form som minst förstärker de
traditionella könsmönstren mellan pojkar och flickor medan den kulturella formen av dans mest förstärker. Eleverna ställde sig dock positiva till att arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar under dansundervisningen med motiveringen om att annars uppstår skillnader mellan könen.
Vidare visar studien att det finns många oskrivna men omtalade regler om hur mannen och kvinnan ska förhålla sig till exempelvis dans, vilket synliggörs genom att eleverna hade olika och tydliga exempel på vad de ansåg vara stereotypa föreställningar.
En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Det är viktigt att låta eleverna granska sig själva om vem de är i förhållande till normen, de bör fundera över hur deras attityder, värderingar och föreställningar förstärker eller motverkar de traditionella könsrollerna.
Vidare studier kring ämnet bör göras för att synliggöra problematiken om att delmomentet dans inte medvetandegör eller motverkar stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, detta trots att det är ett av ämnets syften. Problematiseras och synliggörs inte stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt kommer heller ingen förändring att ske, vilket kan leda till att föreställningarna snarare förstärks än motverkas.
51
Käll- och litteraturförteckning
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur. Bergström, L. (2010). Nationalencyklopedin. Normer.
URL: http://www.ne.se/norm/271419?i_h_word=normer [2014-10-03]
Brinkman, S. & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Burt, R. (1995). The male dancer. Bodies, Spectacle, Sexualitaties. London:Routledge. Connell, R.W. (2003). Om genus. Övers. Charlotte Hjukström. Göteborg: Daidalos. Dalen, M. (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Eek-Karlsson, L. (2012). Förgivettaganden och utmaningar. I: Elmeroth, E. (red).
Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, Lund: Studentliteratur AB, s. 11-26. Eek-Karlsson, L. & Elmeroth, E. (2012). Ett normkritiskt perspektiv. I: Elmeroth, E. (red). Normkritiska perspektiv i skolans likabehandlingsarbete, Lund: Studentliteratur AB, s. 121- 133.
Ericson, G. (2000). Dans på Schemat beskrivning och bedömning i ett etiskt ämne. Studentlitteratur: Lund.
Fagrell, B. (2000). De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i
relation till kropp, idrott, familj och arbete. Diss. Stockholm : Univ.
Ferdun, E. (1994). Facing gender issues across the curriculum. Journal of Physical Education,
Recreation and Dance, vol. 65(2), s. 46-48.
Vetenskapsrådet. (2002).Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm.
Gard, M. (2001). Dancing around the ’Problem’ of Boys and Dance. Discourse: Studies in the
Cultural Politics of Education, vol. 22(2), s. 213-225.
Gard, M. (2003). Being someone else: Using dance in anti-oppressive teaching. Educational
Review, vol. 55(2), s. 211–223.
Gard, M. (2008). When a boy’s gotta dance: New masculinities, old pleasures. Sport,
Education and Society, 13(2), s. 181–193.
Gardner, H. (1991). The unschooled mind. The theory of multiple intelligences. New York: Basic Books.
52
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning. Uppsala: Maktutredningen.
Hirdman, Y. (1998). Konstruktion och förändring - genus som vetenskap.
Hirdman, A. (2001). Tilltalande bilder- Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib
Aktuellt. Stockholm: Atlas.
Johansson, B. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Karlsson, Å. (2001). Kön, kropp, konstruktion. Stockholm: Symposium.
Larsson, H. (2007a). Idrott och hälsa – en del av idrottskulturen. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber, s. 54-70.
Larsson, H. (2007b). Kropp och rörelse – kunskap och lärande. I: Larsson, H. & Meckbach, J. (red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber, s. 266-286.
Larsson, H., Fagrell, B., Johansson, S., Lundvall, S., Meckbach, J. & Redelius, K. (2009).
Jämställda villkor I idrott och hälsa- med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse.
Stcoholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan: om genus kropp och uttryck. Diss. Umeå: Umeå Univ. Lundvall, S. & Meckbach, J.(2007). Tid för dans. I: Larsson, H. & Meckbach, J.
(red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber, s. 266-286. Länsstyrelsen i Västmanland. (2010-10-31).
URL: www.jamstalldskola.se /vad är jämstalldhet/genus och genusteori [2014-09-04]
Mattsson, T. & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education. Sport,
Education and Society, vol. 1, s. 1-17.
Mennesson, C. (2009). Being a man in dance: Socialization modes and gender identities.
Sport in Society, vol. 12(2), s. 174-195.
Nationalencyklopedin. (2014a). Uppmanad.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppmana [2014-10-28].
Nationalencyklopedin. (2014b). Utmanad.
URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/utmana [2014-10-28].
53 universitetsforlag.
Redelius, K. (2004). Bäst och pest! Ämnet idrott och hälsa bland elever i grundskolans senare år [Best or pest? The subject of physical education and health among pupils in the later years of compulsory school). I H. Larsson & K. Redelius. (Eds.), Mellan nytta och nöje. Bilder av
ämnet idrott och hälsa [Between use and pleasure. Images of the subject physical education and health), s. 149–172, Stockholm: Edita Norstedts.
Regeringen (2014). Jämställdhet
URL: http://www.regeringen.se/sb/d/2593 [2014-08-20].
Ringby, P (Red.). (2006). Rörelse, kropp, gestaltning. Tolv essäer och ett collage om dans. Umeå universitet: H:ström text & kultur.
Ronström, O. (1992). Dansen i världen. Kulturella perspektiv, vol. 3(4), s. 40-51. Sanderson, P. (2001). Age and gender issues in adolescent attitudes to dance. European
Physical Education Review, vol. 7(2), s. 117–136.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Stinson, S.W. (2005). The Hidden Curriculum of Gender in Dance Education. Journal of
Dance Education, vol. 5(2), s. 51-57.
Ståhle, A-G. (2014). Nationalencykopedin. Dans.
URL:http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dans [2014-10-28}
Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Stockholm: Liber AB.
Svenska Akademien (1950) Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Stockholm: Nordstedts.
Swain, J. (2003). How Young Schoolboys Become Somebody: The role of the body in the construction of masculinity. British Journal of Sociology of Education, vol. 24(2), s. 299-314. Skolverket. (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes
uppfattningar om diskriminering och trakasserier.
URL: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Ett-normkritiskt- perspektiv-i-_GZ02Ub496/?text=true#fnref3
[2014-10-03).
Umeå universitet. (2011-12-19). Läroplanens värdegrund att arbeta normkritiskt URL: http://www.lh.umu.se/digitalAssets/93/93973_normkritik.pdf
54
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Warburton, E.C. (2009). Of boys and girls Research in Dance Education, vol. 10(2), s. 145- 148.
Wigert, A. (1999). Några tankar om pojkars och flickors sätt att attackera dans. I Erna Grönlund (red.). Forskning i rörelse: tio texter om dans. Stockholm: Carlssons, s. 13-21. Zander, L., Kreutzmann, M., West, S., Mettke, E. & Hannover, B. (2014). How school-based dancing classes change affective and collaborative networks of adolescents. Psychology of
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans och ur ett normkritiskt perspektiv.
• Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?
• Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?
Vilka sökord har du använt?
Dance, dance teacher, dance education, gender, norms, stereotype, gender differences, business, sport and health, gender system, gender contracts, body and gender, notions of male and female, two gender, enkönsmodellen, separate maintenance, gender researchers, norm critical perspective, dance pedagogy.
Var har du sökt?
Google toolbar, PubMed, SportDiscus. Google Scholar
Sökningar som gav relevant resultat
PubMed: Dance, dance educationGoogle Scholar: Dance, dance education
Kommentarer
Det fanns mycket litteratur från bibliotek som var användbart för studiens bakgrund. Till studiens forskningsdel fann vi mycket relevanta studier i PubMed.
Bilaga 2 Intervjumall
Syftet med studien är att undersöka gymnasieungdomars uppfattningar och erfarenheter om dans ur ett normkritiskt perspektiv.
• Vilken uppfattning och erfarenhet har flickor och pojkar om dans i relation till stereotypa könsroller i skolan?
• Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?
Genomgående: försök få dem att berätta… ställ just fråga berätta om… hur tänker du då….
Ge något exempel.
Inledningsfrågor
1. Vad har du för uppfattning om dans i skolan? 2. Vad har du för erfarenhet om dans i skolan?
3. Vad är din allmänna inställning till idrott och hälsa i skolan?
4. Vilken erfarenhet av olika dansformer har du från skolan?
- Berätta om hur ni blev indelade, undervisade, uppmanande, utmanand. a. Kulturell? Ex bugg & vals.
b. Motion? Ex motionsjympapass som Friskis & svettis. c. Expressiv? Fridans och allmänna fria rörelser.
5. Vilken uppfattning har du av dans enligt?
- KASAM. Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. a. Kulturellform
b. Motionsform c. Expressivform
6. Har du känt dig delaktig under danslektionerna? a. Genom inflytande, berätta?
b. Andra aspekter. Kan det vara något annat som har gjort att du känner dig/inte delaktig.
7. Deltagande
a. Hur deltar alla elever i klassen när ni dansar?
b. Är det någon skillnad i aktivitet i jämförelse med andra moment? a. (ENDAST OM JA) Varför tror du det skiljer sig?
8. Attityd
a. Är det någon form av dansundervisning som du tycker särskilt bra eller illa om? b. Vad har du för uppfattning om andra personer som dansar.
– Killar? – Tjejer?
9. Berätta vad du har för uppfattning om pardans? a. Att dansa med olika kön
b. Att dansa med samma kön c. Roligt/spännande/töntigt/tråkigt
10. Berätta vad du har för uppfattning om parindelningen i dans? a. Kille med tjej?
b. Kille med kille/tjej med tjej? c. Hur tycker du det borde?
11. Berätta vad du tänker på när du hör ordet stereotypa könsskillnader.
a. Hur uppfattar du att skolan har arbetat med dans för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader?
b. Hur uppfattar du att skolan har arbetat med dans för att medvetandegöra stereotypa åsikter om könsskillnader?
c. Om nej, tycker du att de borde göra det?
d. Vad har du för åsikt om hur man skulle kunna motverka och medvetandegöra stereotypa åsikter om könsskillnader.
12. Uppfattar du att det finns gränser mellan könen under dansundervisningen? a. Om ja, vilka gränser?
b. Hur förhåller du dig till dessa gränser?
c. Hur anser att andra förhåller sig till dessa gränser? d. Om nej, vad anser du om det?
13. Har ni diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan?
Teman att diskutera kring
- Dansen i skolan, lektionsupplägg, hur ofta? - Har ni diskuterat genus i klassen?
- Har ni tagit upp något om könsskillnader vid specifika tillfällen? - Genus, vad är okej/inte okej, vad är normen i klassen?