Detta avsnitt är en avslutande del som sammanfattar studien och inkluderar egna reflektioner.
Den huvudsakliga tanken med gestaltningen är att mottagarna ska kunna ta del av samt förstå informationen. Syftet med studien var att undersöka processen kring informationsöverföringen genom vårdkedjan inom neonatalvården. Detta för att kunna skapa ett målgruppsanpassat informationsmaterial samt få ett möjligt svar på forskningsfrågan:
På vilket sätt kan text och bild i samverkan påverka upplevd trygghet i samband med en förlossning?
Underfråga:
• Vid vilken tidpunkt bör informationen nå målgruppen?
Arbetet ger en indikation på hur forskningsfrågan kan besvaras. Resultatet visar att information med texter och bilder tidigt i vårdkedjan kan öka den upplevda tryggheten för personer som väntar barn och för de som hamnar på
Neonatalavdelningen. Neonatalvårdsinformation med ett vardagligt språk som förklarar nödvändiga fackord och bilder med en representationell funktion kan öka kunskapen inom ämnet och underlätta begripligheten av informationen. Detta torde även hjälpa avdelningspersonalen att nå målet kring närståendes ökade delaktighet i barnets vård.
Under arbetets gång upplevdes hälso- och vårdinformationen bristfällig på flera ställen på både nationell och regional nivå. Benämningarna i befintlig
neonatalvårdsinformation tål att ses över, till exempel då nyförlösta benämns som kvinna fastän personen i fråga eventuellt inte identifierar sig som kvinna. Den generella benämningen av närstående till barnet är föräldrar, fastän andra vuxna närstående till inlagda barn vistas på Neonatalavdelningen. Utifrån denna studie finns två identifierade områden som är viktiga rörande information om neonatalvården: tidpunkt och begriplighet. En slutsats som dras är att
tidpunkten för informationen kan vara avgörande för om målgruppen kan ta till sig materialet. Informationen bör nå fram tidigt under graviditeten, till exempel ifall barnet föds för tidigt och de senare mötena med barnmorskan inte hinns med. Den befintliga webbinformationen upplevs otillräcklig och fyller inte målgruppens behov och preferenser.
Webbmaterial är tillgängligt för sekundärgruppen såsom närstående,
sjukhuspersonal och allmänheten. Texter och bilder samverkar i gestaltningen för att förtydliga budskapet samt göra det meningsfullt. Språkligt bör materialet
presenteras på ett begripligt sätt, där exempelvis ovanliga fackord förklaras. Detta baseras på empirin, rapporter från SKL och tidigare forskning om
neonatalvårdsinformation. Teorier inom informationsdesign lyfter tidpunkt och begriplighet som viktiga aspekter vid utformning av text och bild.
Informationsbehovet finns tidigt i vårdkedjan. Enligt undersökningen av Ignell Modé m.fl. (2014) vore det idealt att få neonatalvårdsinformation som
förebyggande åtgärd före förlossningen. De inlagda skulle då kunna känna sig mer självsäkra vid barnets ankomst vilket i sin tur kan ge möjlighet att knyta an till barnet efter förlossningen på ett psykiskt och socialt plan (Ignell Modé m.fl. 2014:133–134). Kunskap inom området är kopplat till upplevd kontroll och trygghet (Ignell Modé m.fl. 2014:131). Generellt verkar den tidigare
forskningen till stor del fokusera på fäders upplevelse av information inom neonatalvården och främst på hur informationen upplevs under
sjukhusvistelsen. Det är viktigt att informationen finns tillgänglig för
målgruppen. Informationen bör komma vid rätt tillfälle, med genomtänkt form samt begripligt och relevant innehåll. De attityder som uttrycktes kring
informationsmaterialet vid utprovningen av prototypen var enbart positiva. Barnmorskemottagningen uppger att de inte vill skrämma de som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset genom att presentera neonatalvården med ett sjukdomsfokus. På plats är det en stressig situation och svårt att ta till sig information. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna understryker och utprovningen påvisar dock vikten av att presentera en realistisk bild av neonatalvård för de som väntar barn.
Mot slutet av mitt arbete, efter påtryckningar från personalen på Neonatalavdelningen på Mälarsjukhuset, uppdaterades avdelningens information på 1177.se. Den felaktiga informationen som tidigare fanns
korrigerades och viss information adderades. Informationen är dock fortfarande kortfattad och i linje med denna undersökning är informationen ännu inte målgruppsanpassad utifrån identifierade behov och preferenser. Då torde den vara mer omfattande och innehålla bilder.
Andra sätt att angripa och avgränsa arbetet finns, det är jag medveten om, och det skulle kunna påvisa andra resultat. Egna undersökningar skulle till exempel kunna utförts på Neonatalavdelningen men det adderar ytterligare en rad olika etiska aspekter då de som hamnar där befinner sig i en stressad situation.
Huruvida resultatet varit annorlunda genom andra metoder är svårt att säga. Det var en svår primärmålgrupp att nå under tidsramen så exempelvis fokusgrupper var inte aktuellt. Det upplevs dock värdefullt att utprovningen involverade informanter ur den primära målgruppen. Material bör dock även testas med fler personer då slutgestaltningen har mindre korrigeringar, endast två personer deltog vid utprovningen ur den primära målgruppen och informanterna hade även enbart svenska som modersmål. Resultatet kan då se annorlunda ut.
Källförteckning
Tryckta källor
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken – för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, Y. (2017) Bildens tysta budskap. Uppl. 2. Lund: Studentlitteratur AB. Hellspong, L. (2001) Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur AB. Holsanova, J. (2010) Myter och sanningar om läsning – Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet: Nordstedts.
Karlsson, O. (2017) Svenska skrivregler. Språkrådet. Uppl. 4. Stockholm: Liber AB.
Lagerholm, P. (2008) Stilistik. Lund: Studentlitteratur AB.
Martin, B. & Hanington, B. M. (2012) Universal Methods of Design: 100 Ways to Research Complex Problems, Develop Innovative Ideas, and Design
Effective Solutions. Beverly, MA: Rockport Publishers.
Melin, L. (2011) Texten med extra allt – Om text, bild och grafisk form – i samverkan. Stockholm: Liber AB.
Neonatalavdelningen Mälarsjukhuset Eskilstuna (2018) Välkommen till Neonatalavdelningen. Eskilstuna: Landstinget Sörmland.
Nilsson, K. (2019) Vårdenhetschef Barnmorskemottagningen
Mälarsjukhuset/Strängnäs. Frågor examensarbete och blankett. Mejlintervju (Erhållna svar 2019-05-06 skickade via post).
Norman, D. A. (2002) The Design of Everyday Things. New York: Basic Books, Inc.
Thurén, T. (2013) Källkritik. Stockholm: Liber AB.
Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å. & Törlind, P. (2015) Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Elektroniska källor
1177 Vårdguiden (2018) Neonatalavdelningen Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Region Sörmland. URL: https://www.1177.se/Sormland/hitta-
vard/kontaktkort/Neonatalavdelningen-Malarsjukhuset-Eskilstuna/ (Hämtad 2019-04-17).
1177 Vårdguiden (2019a) 1177 Vårdguiden – tryggt om din hälsa och vård. URL: https://www.1177.se/Sormland/ (Hämtad 2019-04-17).
1177 Vårdguiden (2019b) För tidigt födda barn. URL:
https://www.1177.se/Vastmanland/barn--gravid/att-skota-ett-nyfott-barn/for- tidigt-fodda-barn/ (Hämtad 2019-04-17).
1177 Vårdguiden (2019c) Om 1177 Vårdguiden. URL:
https://www.1177.se/Sormland/om-1177-vardguiden/ (Hämtad 2019-04-17). Cyr, D., Head, M., Larios, H. & Pan, B. (2009) Exploring human images in website design: a multi-method approach. MIS quarterly, s. 539–566. URL: https://www.jstor.org/stable/pdf/20650308.pdf?casa_token=Bt87waq8byQAAA AA:57oFGXOWx_CLcClfBVJADgk4wh1LnwhymJ8RXCl2BO-
mi_o_OqWzv3PZUCYcPBo5UaCiL2A2zdZw3xipXXqya3KU1z3U3vvmbm6- Kvev03WG4eiSqyo (Hämtad 2019-04-22).
Ignell Modé, R., Mard, E., Nyqvist, K.H. & Blomqvist, Y.T. (2014) Fathers’ perception of information received during their infants’ stay at a neonatal intensive care unit. Sexual & Reproductive Healthcare. Vol 5, nr 3, s. 131–136. URL: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S187757561400024X. (Hämtad 2019-04-05).
Inera (2018) 1177 Vårdguiden på webben. URL:
https://www.inera.se/aktuellt/statistik/1177-vardguiden-pa-
webben/?fbclid=IwAR226SsOzBU2F0-d54RenzYxb8Rz8qgf1-5L2OlQ7Bib3i- NhNDYP-Xwyos (Hämtad 2019-04-17).
Informant 2 (2019) Moder som varit inlagd på Neonatalavdelningen Eskilstuna. Frågor kring Neonatalavdelningen. Mejlkorrespondens (Erhållna svar 2019-04- 04).
Internetstiftelsen (2018a) Svenskarna och internet, kap. 1 Allmänt om
internetutvecklingen, s. 8. URL: https://2018.svenskarnaochinternet.se/allmant- om-internetutvecklingen/98-procent-har-tillgang-till-internet-
hemma/?fbclid=IwAR33jF9lFJyyIzsO5lrRm01jclnOywgISGhJq7XSPg0_GJV QRFK__8HMMOk (Hämtad 2019-04-16).
Internetstiftelsen (2018b) Svenskarna och internet, kap. 10 Söka och värdera information, s. 8–9. URL: https://2018.svenskarnaochinternet.se/soka-och- vardera-information/97-procent-anvander-google/ (Hämtad 2019-04-17). Jones, N., McDavid, J., Derthick, K., Dowell, R. & Spyridakis, J. (2012) Plain language in environmental policy documents: An assessment of reader
comprehension and perceptions. Journal of technical writing and communication. Vol. 42, nr 4, s. 331–371. URL:
KONxoAAAAA:Uz3RJkjb0QPUT8xs1TKAFIE-Tofefm0_2JMH29pnljNr- GbAijdYvxxSs_gB8XHiesfNAqrJ0aPf (Hämtad 2019-04-25).
Karolinska Universitetssjukhuset (2018) Neonatalappen Karolinska. Applikation (Hämtad 2019-04-06).
Pettersson, R. (2012) It depends. Tullinge: Institute for infology.
URL: http://www.iiid.eu/PublicLibrary/Pettersson-Rune-ID-It-Depends.pdf (Hämtad 2019-04-15).
Region Sörmland (2019) Grafisk profil Region Sörmland. Region Sörmland. Pdf (Hämtad 2019-04-03).
Rikstermbanken (2017) Läsbarhet. URL:
http://www.rikstermbanken.se/visaTermpost.html?id=116676 (Hämtad 2019- 04-16).
Sahlgrenska Universitetssjukhusets (2019) Neonatalmottagning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. URL: https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade- 1/verksamhet-anopiva-neonatal-barn/enheter/neonatalmottagning/(Hämtad 2019-04-17).
Schriver, K. (2013) What do technical communicators need to know about information design. Solving problems in technical communication, s. 386–427. URL:
https://www.researchgate.net/profile/Karen_Schriver/publication/282863516_ What_do_technical_communicators_need_to_know_about_information_design /links/56608be608aebae678aa2057/What-do-technical-communicators-need-to- know-about-information-design.pdf (Hämtad 2019-04-17).
SFS 2009:600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet. URL: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600 (Hämtad 2019-04-29). Svenska Akademins ordböcker (2015a) Neonatal. URL:
https://svenska.se/tre/?sok=neonatal&pz=1 (Hämtad 2019-04-16). Svenska Akademins ordböcker (2015b) Prematur. URL:
https://svenska.se/tre/?sok=prematur&pz=1 (Hämtad 2019-04-16).
Sveriges Kommuner och Landsting (2018a) Neonatalvården i fokus. Sveriges Kommuner och Landsting. URL:
https://skl.se/download/18.634b4f8e16408d18ef7677c5/1529501515181/S5_Ne onatalvard_1806_webb.pdf. (Hämtad 2019-04-06).
Sveriges Kommuner och Landsting (2018b) Trygg hela vägen – Kartläggning av vården före, under och efter graviditet. Sveriges Kommuner och Landsting. URL:
https://skl.se/download/18.2819ed29162193bf8f2f255b/1521706755671/trygg- hela-vägen-kartläggning-av-vården-
förlossning.pdf?fbclid=IwAR1v7LoluxiPGYPAbob0Ujdy2Qh651LnEDPsNb_ SRlHIdabUOJEH-rnvojk. (Hämtad 2019-04-06).
Roos, H. (2019) Art director, Columbird AB. Re: Råd vid mobilversion av webbsida. Mejlkorrespondens (Erhållna svar 2019-04-24).
Wengelin, Å. (2015) Mot en evidensbaserad språkvård? En kritisk granskning av några svenska klarspråksråd i ljuset av forskning om läsbarhet och
språkbearbetning. Sakprosa. Vol 7, nr 2. URL:
https://www.journals.uio.no/index.php/sakprosa/article/view/983 (Hämtad: 2019-04-23).
Muntliga källor
Hultberg, N. (2019) Undersköterska. Neonatalavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Intervju den 2019-04-03.
Informant 1 (2019) Fader som varit inlagd på Neonatalavdelningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Intervju den 2019-04-04.
Informant 3 (2019) Planerar att föda på Mälarsjukhuset. Utprovning den 2019- 05-02.
Informant 4 (2019) Planerar att föda på Mälarsjukhuset. Utprovning den 2019- 05-13.
Bildförteckning
Bild 1 Sanna Ek, Förenklad vårdkedja Bild 2 Sanna Ek, Designprocess
Bild 3 Sanna Ek, Broschyrer om neonatalvård Bild 4–5 Sanna Ek, Skisser
Bild 6 Sanna Ek, Utprovningstillfälle Bild 7–18 Sanna Ek, Prototyp