Syftet med denna undersökning var att analysera gigekonomins påverkan på flyktingars arbetsmarknadsutfall, där utfallen var sysselsättning och inkomster (medel och median). Metoden som användes för att utreda detta var en paneldatamodell där gigekonomins etablering betraktas som ett naturligt experiment. I modellen kontrollerades för kommun- och tidsfixa effekter.
Analysen visade initialt ett positivt och statistiskt signifikant samband mellan etableringen av gigekonomiföretag och sysselsättningsgraden för flyktingar. Därtill visade resultaten på positiva och signifikanta inkomstökningar. Känslighetstesterna visade dock att modellen inte är robust Vid kontroll för utelämnade variabler minskade sambandet men var fortsatt signifikant och ekonomiskt intressant. Kontroll för linjära trender gav svårtolkade resultat, sannolikt eftersom antalet kommuner i behandlingsgruppen är så litet. Det i samband med att risken för att kontrollen för linjära trender absorberar effekten bidrog till att fokus läggs på resterande känslighetstest. Placebotestet för alternativa utfall indikerade att vårt huvudestimat inte tycks drivas av utelämnade variabler eftersom effekten i det alternativa utfall som mättes (inrikes föddas sysselsättning) i princip var noll för både sysselsättning och inkomst. Detta indikerade att etableringen av gigekonomiföretag har en effekt på specifikt flyktingar vilket överensstämmer med undersökningens grundantagande, att det skulle vara
5 Att båda koefficienterna för kvinnor och män är under estimatet för samtliga flyktingar kan bero på att observationerna är färre. Som tidigare nämnts (se kapitel 3 om data) så saknas vissa observationer troligtvis på grund av röjandekontroll, vilket kan vara anledningen till att estimaten varierar något.
22
flyktingar som söker sig till dessa jobb. Undersökningen av alternativa tidsperioder indikerade att effekten som fångades i det första skedet i själva verket är en utveckling av flyktingars sysselsättning som skett oberoende av gigekonomin. Placebotestet med alternativa grupper genererade dock estimat som styrker huvudestimatet. Sammantaget går det inte att fullständigt säkerställa att det ursprungliga resultatet inte beror på de behandlade kommunernas specifika förutsättningar utöver kommunfixa effekter och kontrollvariabler. Resultaten tyder således på att de effekter som har estimerats snarare har uppkommit från andra faktorer som behandlingskommunerna innehar. Detta är faktorer som inte har kunnat identifierats i modellen och som troligen korrelerar med gigekonomiföretagens etablering. Att det ursprungliga resultatet inte är robust kan därmed bero på en mängd olika saker, exempelvis felaktiga grundantaganden eller misslyckande med att identifiera relevanta kontrollvariabler. Då utfallsvariabeln inkomster visar på liknande mönster och resultat i samtliga känslighetstest kan således samma slutsatser dras som för sysselsättning.
Då det inte finns tidigare forskning som är direkt jämförbar med denna studie kan resultaten inte enkelt jämföras med tidigare studier. Det går däremot att diskutera hur tidigare forskning är relaterat till den här undersökningens resultat. Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport visar på en positiv effekt av visstidsanställning på sannolikheten att få en tillsvidareanställning. Argumentet för att en ökning av enkla jobb kan lösa problemet med arbetslöshet för utsatta grupper kan inte fullständigt styrkas. Gigjobben skulle kunna ses som en ökning av utbudet av enkla jobb, vilket enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet är något positivt, men uppsatsens resultat kan inte visa på en ökning av sysselsättning. Om en ökning av utbudet av enkla jobb inte bidrar till en ökning i sysselsättning, alltså att flyktingar inte tar jobben, blir det svårt att argumentera för en satsning på enkla jobb.
Burtch et al. (2017) påvisade att etableringen av gigekonomiföretag påverkade graden av entreprenöriella aktiviteter, främst de av lägre kvalitet. Författarna tolkade detta som en indikation på att de som ägnar sig åt entreprenöriella aktiviteter i brist på annan sysselsättning är mer troliga att föredra gigjobb. Eftersom vår data inte skiljer på de som var arbetslösa och de som var sysselsatta när gigekonomiföretagen etablerade sig så är det möjligt att en liknande förklaring kan användas för denna studies resultat. Om de som gynnas av tillgång till gigjobb redan hade någon form av sysselsättning men föredrar gigjobb så kommer sysselsättningsgraden som helhet vara relativt oförändrad när gigekonomiföretag etablerar sig.
Enligt Eliasson (2013) är det mest betydande för en positiv relativlöneutveckling lönetillväxten inom arbetsplatser och yrken. Forslund, Liljeberg och Åslund (2017) visar på ett liknande mönster, en stor och över tid relativt stabil andel har sitt första riktiga jobb inom
23
samma företag som de har sin första arbetsmarknadskontakt i. Gigekonomins utformning av arbete som bygger på frilans och tillfällig anställning kan dock vara tvärtemot vad som oftast behövs för att flyktingar ska få en löneutveckling och eventuellt få en inkomstupphämtning. Med det i åtanke visar forskningen på att det bästa för arbetsmarknadsetableringen, både genom lön och arbetsmöjligheter, är att stanna på samma arbetsplats. Denna utveckling är inte möjlig hos företag såsom Foodora eller hos gigekonomins enkla jobb, då det inte finns utvecklingsmöjligheter för individen förutom att jobba fler timmar. Våra resultat visar endast på effekter på kort sikt och kan därmed inte reflektera vad gigekonomin kan göra för flyktingars arbetsmarknadsmöjligheter på längre sikt. Den forskning som framförts skulle dock föreslå att gigekonomiarbete skulle hämma arbetsmarknadsetableringen eftersom det inte erbjuder de utvecklingsmöjligheter som finns på en traditionell arbetsplats. Det finns därmed risk för att trots en kortsiktig ökning i sysselsättning kan gigekonomin hämma flyktingars löneassimilering och därmed leda till ett större lönegap i samhället.
En viktig anledning till deltagande i gigekonomin är enligt Huang et al. (2018) ekonomiska skäl. Studien visade både att deltagande i gigekonomin ökade när de ekonomiska förutsättningarna var sämre och att gigekonomin krympte när förutsättningarna förbättrades. Mot bakgrund av detta är denna studies resultat intressant eftersom det kan tolkas som att flyktingar i Sverige (åtminstone i de kommuner där möjligheten finns) inte har det tillräckligt ekonomiskt svårt för att söka sig till gigjobb. Det är inte en helt osannolik tolkning då Sverige har ett väl fungerade bidragssystem och det är således inte omöjligt att lönenivån för gigjobb inte motsvarar flyktingars reservationslön.
Vår undersökning har inte lyckats få fram robusta statistiskt signifikanta resultat men har ändå presenterat tänkbara utfall och undersökt eventuella orsaker. Det är en av de första i sitt slag att undersöka just flyktingars situation i gigekonomins utbredning, speciellt i Sverige. Genom att studera hur flyktingars arbetsmarknadsmöjligheter påverkas av detta aktuella fenomen kan intresse i denna fråga väckas och vara en del av den grund för framtida forskning som sannolikt kommer att göras inom området. Ett förslag på en framtida studie skulle vara att undersöka effekten av gigjobb på individnivå. För att genomföra detta krävs individdata, vilket är möjligt att få tag på. Om en sådan studie genomförs och genererar signifikanta resultat skulle det även vara intressant att undersöka huruvida effekten är tillfällig eller om gigjobb leder till en långsiktig ökning av sysselsättningen. Den långsiktiga effekten är av stor samhällsekonomisk relevans mot bakgrund av IFAU:s rapport av Forslund, Liljeberg & Åslund (2017) som kom fram till att den första kontakten med arbetsmarknaden är av stor betydelse för den framtida utvecklingen för en stor andel invandrare.
24
Sammanfattningsvis är gigekonomin och hur det påverkar olika grupper i samhället ett forskningsområde med många frågor och få svar och i samband med gigekonomins förväntade expansion kan man anta att forskare tar sig an att försöka besvara dessa frågor i framtiden. Frågan om vad som kan vara lösningen på flyktingars arbetsmarknadsetablering är fortfarande har varit och fortsätter att vara högst aktuell och inte minst gigekonomins roll i det.
25
Referenser
Burtch G, Carnahan S & Greenwood, B.N. (2017) “Can you gig it? An empirical examination of the gig economy and entrepreneurial activity”. Management Science. forthcoming.
Calmfors, L., Ek, S., Kolm, A., Pekkarinen, T. & Skedinger, P (2018),
“Arbetsmarknadsekonomisk rapport – Olika vägar till jobb”. Arbetsmarknadsekonomiska rådet, Stockholm.
De Stefano, V. (2016) “The rise of the ‘Just-in-Time Workforce’: on-Demand Work, Crowd Work and Labour Protection in the ‘Gig-Economy”. Conditions of Work and Employment
Series no. 71. Geneva: International Labour Organisation.
Eliasson T. (2013): “Decomposing immigrant wage assimilation – the role of workplaces and occupations”. IFAU Working paper 2013:7
Eliasson T. (2013) “Löneutveckling bland invandrade och infödda – betydelsen av arbetsplatser och yrken” IFAU Rapport 2013:5
Foodora, 2019. https://rider.foodora.se/ [hämtad 2019-04-29]
Forslund, A., Liljeberg, L. & Åslund, O. (2017), ”Flykting- och anhörig- invandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden”, IFAU Rapport 2017:14
Greenwood, B., Burtch, G. & Carnahan S (2017) “Unknowns of the gig-economy”. Communications of the ACM. 60(7):27-29.
https://cacm.acm.org/magazines/2017/7/218863-unknowns-of-the-gig-economy/fulltext [Hämtad 2019-04-05]
Huang, N., Burtch, G., Hong, Y., & Pavlou, P.A. (2018) “Unemployment and Worker Participation in the Gig Economy: Evidence from An Online Labor Market”
Hämtas hos SSRN: https://ssrn.com/abstract=3105090 eller http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3105090 [Hämtad 2019-04-05]
SCB, (2012), SSYK 2012 “Standard för svensk yrkesklassificering”.
https://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2012A01_BR_X70BR1201.pdf [Hämtad 2019-04-05]
SCB, (2014). Temarapport 2014:6. “Utbildningsbakgrund bland utrikes födda”. SCB, (2015), “Hög utbildning bland 2000-talets invandrare”.
https://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/hog-utbildning-bland-2000-talets-invandrare/# [hämtad 2019-04-29]
26
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Inkomsten-okar-med-tid-i-Sverige/ Hämtad 2019-04-29]
SCB, (2017a), Kvalitetsdeklaration RAMS
https://www.scb.se/contentassets/a5f118521a3145c0bcb008ff39805e15/am0207_kd_2016_17 1130_lg.pdf [hämtad: 2019-04-17]
SCB, (2017b), “Röjandekontroll - viktig för statistikens kvalitet”
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Rojandekontroll--viktig-for-statistikens-kvalitet/ [hämtad 2019-06-06]
SCB, (2019), “Arbetslösheten minskade bland inrikes födda”.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-arsmedeltal-2018/ [hämtad 2019-04-29]
Stenberg, L. (2016)“Språngbräda eller fallucka?", Rapport 3:2016, Tankesmedjan Tiden. Wolt, (2019). https://wolt.com/heroes [hämtad 2019-04-29]
27
Bilaga 1: Deskriptiv statistik
Tabell A1: Deskriptiv statistik
Sysselsättning i svenska kommuner 2007-2017 Obs. Medelvärde Standard-avvikelse Min Max Samtlig utbildnings- nivåer Män och kvinnor Flyktingar 99 57.247 7.733 43.9 77.5 Övriga utrikes födda 99 57.515 7.29 37.7 70.4 Flyktingar 2959 48.805 13.149 11.9 84.1 Övriga utrikes födda 3091 60.375 7.655 33.2 81 Män Flyktingar 99 59.838 7.436 46.2 78.5
Övriga utrikes födda 99 60.053 8.063 38 73.6 Flyktingar 2820 53.277 12.917 15.2 87.5 Övriga utrikes födda 3090 63.018 9.19 26.3 86.1 Kvinnor Flyktingar 99 54.218 8.248 41.3 76.8 Övriga utrikes födda 99 55.206 6.729 37.3 67.5 Flyktingar 2644 45.916 13.092 9.4 87 Övriga utrikes födda 3091 58.124 7.673 35.7 79 Förgymnasial
utbildning
Män och kvinnor
Flyktingar 99 38.942 8.15 26.6 58.8 Övriga utrikes födda 99 47.418 6.825 31.9 61.7 Flyktingar 2346 36.557 11.451 6.8 75.6 Övriga utrikes födda 3011 50.146 8.869 25.3 78.6 Män Flyktingar 99 45.334 8.862 30.6 66.2 Övriga utrikes födda 99 53.82 6.907 36.7 68.9 Flyktingar 1967 43.069 12.374 11.7 88.9 Övriga utrikes födda 2618 56.583 10.18 22.7 87 Kvinnor Flyktingar 99 31.447 7.289 19.8 51.9
Övriga utrikes födda 99 41.674 7.039 27.9 57.9 Flyktingar 1698 31.694 11.033 5 71.4 Övriga utrikes födda 2759 45.538 9.531 21.7 81.5 Gymnasial
utbildning
Män och kvinnor
Flyktingar 99 62.814 4.776 52.4 73.7 Övriga utrikes födda 99 64.502 5.418 49.8 75.6 Flyktingar 2653 61.623 10.944 13.5 96 Övriga utrikes födda 3091 66.803 7 41.9 91.3 Män Flyktingar 99 64.517 5.311 52.8 75.6 Övriga utrikes födda 99 66.84 5.735 50.6 77.5 Flyktingar 2370 64.256 11.232 16.9 96.2 Övriga utrikes födda 3027 69.402 8.396 36.3 90.9 Kvinnor Flyktingar 99 60.625 4.545 52 73.4 Övriga utrikes födda 99 62.241 5.305 48.8 73.8 Flyktingar 2188 60.198 10.526 20 91.3 Övriga utrikes födda 3054 64.282 7.672 35.9 86.7 Eftergymnasial
utbildning
Män och kvinnor
Flyktingar 99 66.245 6.761 53 84 Övriga utrikes födda 99 63.065 7.743 43.9 75.8 Flyktingar 2395 55.905 12.822 15.1 94.7 Övriga utrikes födda 3091 66.864 8.319 31.8 87.8 Män Flyktingar 99 66.102 6.869 53.1 84.3 Övriga utrikes födda 99 64.788 8.94 43.2 80.5
28
Flyktingar 2051 57.268 12.799 14.8 93.8 Övriga utrikes födda 2923 69.154 10.789 23.8 96.2 Kvinnor Flyktingar 99 66.376 6.937 53 85.8 Övriga utrikes födda 99 61.703 6.944 44.5 72.3 Flyktingar 1843 57.535 12.749 17.9 89.5 Övriga utrikes födda 3053 65.57 8.161 32 93.3
Anm.: Värdena är beräknade på samtliga kommuner i gruppen. Grå bakgrund indikerar behandlingsgrupp och vit bakgrund indikerar kontrollgrupp.
Tabell A2: Andel nyanlända i svenska kommuner i procent
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Gigekonomi 20.5 22.5 24.5 24.2 22.6 21.6 20.2 19.5 20.2 21.5 23.6
Kontroll 29.1 30.1 32.5 31.5 30.7 30.1 32.6 35.1 37.9 42.2 41.1
29
Bilaga 2: Utveckling av inkomster
Figur A1: utveckling av medelinkomster i antal prisbasbelopp
30