Slutsats

Avslutningsvis, kan vi se att det som framkommit i denna rapport, är att det civila samhällets agerande inte enbart genererade positiva effekter under hösten 2015. Flyktingkrisen vittnar ytterligare om att det finns både för- och nackdelar i det fall då det civila samhället ingriper. Under rapportens gång har det fastställts att frivilligorganisationer hade en stark vilja till att agera under flyktingkrisen 2015, vilket kan härledas ur det sociala kapitalet som Putnam presenterar, där mellanmänskliga relationer och medborgaranda är centralt. Det kan också, som redogjorts för, utgå från alliansen mellan stat och individ, samt ta fasta på det svenska välutvecklade välfärdssamhället. Med hjälp av att återkoppla till de frågor som ställdes inledningsvis och som utgör grunden för studien, blir det möjligt att utröna vad som faktiskt har framkommit i denna rapport. Rapportens mål har varit att förklara den paradox som uppstod då ansvarsperspektivet kom att förflyttas från den offentliga sektorn, till det civila samhället under flyktingkrisen 2015. Med hjälp av studiens två underliggande frågor, som belyser de båda sektorernas (den offentliga och det civila samhället) agerande utifrån ansvarsperspektivet hösten 2015, samt varför denna förflyttning av ansvarsperspektivet, kom att bli problematiskt.

Rapportens huvuduppgift, att förklara paradoxen i att det civila samhället till viss del övertog den offentliga sektorns ansvar under hösten 2015, har belyst komplexitet i problematiken gällande förflyttandet av ansvarsperspektivet under flyktingkrisen. Utifrån studiens båda teorier har det framkommit att den offentliga sektorn mottagit viss missriktad kritik, samtidigt som det civila samhällets agerande visat sig vara något problematiskt. Enligt Riksrevisionens rapport, framkom det att den offentliga sektorn främst brustit i sin övergripande dialog, och samverkan, mellan olika verksamheter och instanser.

Detta presenterades av Riksrevisionen som ett resultat av felaktiga riskanalyser, samt okunskap gällande hantering, och agerande, under hösten 2015. Studien har också påvisat den paradox som uppstår då representanter från det civila samhället tar över den offentliga sektorns ansvarsområden, och hur det under flyktingkrisen 2015 genererade missriktad kritik till den offentliga sektorn. Det civila samhällets representanter kom att hyllas för sitt arbete och engagemang hösten 2015, något som i denna studie visat sig problematiskt. Den offentliga sektorn brast internt med att förhålla sig till ansvarsperspektivet, men externt och främst med det civila samhället lyckades de upprätthålla principen på ett bra sätt.

Det civila samhällets agerande utifrån ansvarsperspektivet kan främst utvärderas på två sätt. För det första kan det civila samhället utifrån Berggren och Trägårdhs statsindividualism kritiseras för att organisationer och frivilliga agerade, och till viss del tog över den offentliga sektorns arbete. Således, borde det civila samhället, utifrån ansvarsperspektivet, inte agerat utanför de ramar som dess representanter enligt teorin ska förhålla sig till. Som tidigare befästs så ska denna tredje sektor verka för att bland annat skapa opinion och agera röstbärare, men inte ta sig an den offentliga sektorns ansvarsuppgifter. Däremot, blir det i en förlängning problematiskt att förhålla sig till ansvarsperspektivet, och det civila samhället, då man ser till dess interna verksamhet. Inom det civila samhället tillhör bland annat de organisationer och föreningar som ska verka i samband med kris, eller exempelvis stötta nyanlända utifrån det som MUCF benämner ”generella - och riktade insatser”. Utifrån den uppfattningen har på så sätt det civila samhället agerat i enlighet med ansvarsperspektivet och kan därför inte kritiserar för det arbete som de utförde i samband med flyktingkrisen 2015.

Vad som har blivit synliggjort i samband med studien är att det som är av vikt i samband med hanteringen av en samhällskris är att dialogen mellan verksamheter fungerar på ett tillfredsställande sätt, snarare än att ansvarsperspektivet efterlevs. Utifrån agerandet hösten 2015 blir på så sätt problematiken av det förflyttande ansvarsperspektivet förankrat. Då det förebyggande krisarbetet ansågs bristfälligt under flyktingkrisen exempelvis genom att riskanalyser visades vara felaktiga, kom ansvarsperspektivet snarare att problematisera situationen än att underlätta i arbetet.

I ljuset av Putnam och dennes syn på institutionalisering är skilda sektorer och verksamheter viktiga för ett fungerande demokratiskt system; om centralmakten styr med egenrätt försvinner de vitala demokratiska faktorerna och samhället skulle så småningom förvandlas till en totalitär stat. Dock skulle det möjligtvis vara fördelaktigt om en centralmakt i samband med en samhällskris delegerar på ett annorlunda sätt än vad den gör under ”normala förhållande”, och på så sätt, till viss del, liberalisera idén om ansvarsperspektivet i de fall en krissituation uppstår.

Referenser

Erik Magnusson, Så blev flyktingkrisen en svensk beredskapskatastrof, Sydsvenskan, 26 december 2015, Tillgänglig:

http://www.sydsvenskan.se/2015-12-26/sa-blev-flyktingkrisen-en-svensk-beredskapskatastrof (Hämtad: 2017-05-18)

Kudo, Per, Flyktingkrisen pressar polisen – brott utreds inte, Svenska Dagbladet 18 december 2015, Tillgänglig: https://www.svd.se/polisens-arbete-blir-lidande-pa-grund-av-flyktingmottagandet (Hämtad: 2017-05-20)

Mikkelsen Jens, Massiv kritik från volontärer - regeringen ska lära av misstagen under

flyktingkrisen, Sydsvenskan, 4 oktober 2016, Tillgänglig:

http://www.sydsvenskan.se/2016-10-04/massiv-kritik-fran-volontarer-regeringen-ska-lara-av-misstagen-under-flyktingkrisen (Hämtad: 2017-04-08)

Olof Westberg, Malmöbor ska hjälpa till att lösa flyktingkrisen, Sydsvenskan, 20 december 2016, Tillgänglig: http://www.sydsvenskan.se/2016-12-20/malmobor-ska-hjalpa-till-att-losa-flyktingkrisen (Hämtad: 2017-05-16)

Sköld, Josefin , Sverige blev transitland - då står frivilliga för skyddsnätet, Dagens Nyheter, Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/sverige-blev-transitland-da-star-frivilliga-for-skyddsnatet/?forceScript=1&variantType=large (Hämtad: 2017-05-26) Elektroniska källor:

Civsam, Begreppet Civilsamhälle, 2014 Tillgänglig: http://www.civsam.se/samhallsroll, 2017, (Hämtad: 2017-04-23)

Krisinformation, Krishanteringens grunder, Tillgänglig:

https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/krishanteringens-grunder 2017, (Hämtad 2017-04-23)

Nationalencyklopedin, Socialpolitik, Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/l%C3%A5ng/socialpolitik, 2017 (Hämtad 2017-05-23)

Refugees Welcome, Om oss, Tillgänglig: https://refugees-welcome.se/, 2017 (Hämtad: 2017-05-16)

Sveriges Radio, Tidslinje över flyktingkrisen, Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/ artikel.aspx?programid=83&artikel=6299595, 2015, (Hämtad 2017-04-08)

Cecilia Malmström, En politik för det civila samhället, Proposition: 2009/10:55, Stockholm, 2009, Tillgänglig: http://www.regeringen.se/49b70c/contentassets/ 626c071c353f4f1d8d0d46927f73fe9c/en-politik-for-det-civila-samhallet-prop.-20091055 (Hämtad: 2017-05-19)

Fölster, Sofia, Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, Regeringskansliet:

Interpellation 2015/16:257, Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/interpellation/flyktingkrisens-inverkan-pa-socialtjansten_H310257 (Hämtad: 2017-05-18)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nationell nivå. Kontaktperson: Lena Andersson, 2015, Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Samverkan-- ledning/Gemensamma-grunder-for-samverkan-och-ledning/Utvecklingsprocess-for-centrala-myndigheter/ (Hämtad: 2017-05-20)

Nyman, Anna, MSB:s samordningsuppdrag vid stora olyckor och allvarliga kriser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, PDF, Tillgänglig:

https://www.msb.se/Upload/konferenser/TIB-konferens/

MSB_Samordningsuppdrag_%20Anna%20Nyman.pdf (Hämtad 2017- 04-26)

Regeringskansliet, Civila Samhället, Tillgänglig: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/civila-samhallet/ (Hämtad: 2017-04-12)

Regeringskansliet, Regeringskansliets Krishantering, 2014, Tillgänglig: http://

www.regeringen.se/regeringens-politik/krisberedskap/regeringskansliets-krishantering/ (Hämtad: 2017-05-12)

Regeringskansliet, MUCF ska ta fram vägledning för samverkan i flyktingsituationen, 2015, Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/myndigheten-for- ungdoms--och-civilsamhallesfragor-ska-ta-fram-vagledning-for-samverkan-i-flyktingsituationen/ (Hämtad: 2017-05-22)

Regeringskansliet, Myndigheter, 2014, Tillgänglig: http://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/ (Hämtad: 2017-05-22) Widman, Allan, Samhällets krisberedskap i migrationsfrågan, Regeringskansliet: Interpellation, 2016, Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ dokument/interpellation/samhallets-krisberedskap-i-migrationsfragan_H310327 (Hämtad: 2017-05-23)

Rapporter:

Boije Robert, Berg Anders,Widmalm Frida. Lärdomar av flyktingkrisen hösten 2015.

Granskningsrapport. Stockholm: Riksrevisionen, 2017. Tillgänglig:

http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2017/Lardomar-av-flyktingsituationen-hosten-2015--beredskap-och-hantering/ (Hämtad: 2017-04-07)

Boije Robert, Berg Anders & Widmalm Frida. Lärdomar av flyktingkrisen hösten 2015.

Granskningsrapport (Bilaga 2 - Tidslinje över flyktingsituationen hösten 2015).

Stockholm: Riksrevisionen, 2017. Tillgänglig:

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/25589/RIR_2017_4_BILAGA2.pdf (Hämtad: 2017-04-07)

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Flyktingmottagande - Det civila

samhällets roll och villkor: Abdelzadeh, Ali (projektledare):Elanders Sverige AB,

Stockholm, 2016. Tillgänglig: https://www.mucf.se/sites/default/files/ publikationer_uploads/flyktingmottagandet_0.pdf (Hämtad: 2017-05-09) SOU 2007:031. Betänkande av Utredningen om en myndighet för säkerhet och beredskap. Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och risker.

Tryckta källor:

Berggren Henrik, Trägårdh Lars, Är svensken människa - Gemenskap och oberoende i

det moderna Sverige, Stockholm: Nordstedts, 2006

Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängerud Lena, Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Nordstedts juridik, 2012

Puntam, Robert, Den fungerande demokratin - medborgarandans rötter i Italien, Stockholm: SNS, 1996. Andra upplagan, 2011