Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka elevers och lärares medvetenhet om, och användning av, språkliga strategier vid oförberett tal i engelska. Kortfattat har studien kommit fram till strategier kan ses som hjälpmedel som kan ge en effektivare inlärning och hjälpa eleverna att inte hämmas när språkkunskaperna brister. Strategiernas användning är beroende av en trygg lärandemiljö. Elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan är en viktig del i att utbilda aktiva, medvetna elever som är öppna för att pröva nya vägar. Följande faktorer ger eleverna goda möjligheter att bli framgångsrika språkinlärare.
Studien kom även fram till att majoriteten av eleverna tyckte om att prata engelska i
klassrummet och kände till begreppet språkliga strategier. Eleverna ansåg sig främst använda strategier som omformuleringar och kroppsspråk. Vidare kunde eleverna räkna upp strategier som att be om hjälp, ställa frågor och få med alla i samtalet. Att eleverna endast svarade att de använde två strategier kan bero på tidsbrist, då flera elever inte hann fylla i hela enkäten.
40 Slutligen genomfördes en observation som kom fram till att omformuleringar var den strategi som var främst förekommande bland eleverna. Vidare tenderade eleverna att använda svenska i högre utsträckning än strategin kroppsspråk. Andra strategier som observerades var
bekräftande fraser, uttryck och frågor. Eleverna valde även att inte använda strategier när de undvek språkproblem i form av avbrott i kommunikationen och använde transfer från andra främmande språk istället för att omformulera.
Studien har väckt frågor om hur strategier bör läras ut. I kursplanen för engelska (Skolverket 2011a) ska lärare först börja undervisa om språkliga strategier i årskurs 4. Det motsäger Chamot (2004 s.21), som menar att även nybörjare behöver undervisas om verktyg för att använda och lära sig strategier eftersom detta ökar deras motivation och förbättrar deras språkutveckling. Vidare skulle det därför vara intressant att se hur mottagliga elever i de lägre årskurserna är för strategier i språkinlärningen. I intervjun med lärarna framkom även att många arbetar med läromedel i engelska. Lärarna har uppfattat att läromedlen inte tar upp och lär eleverna om strategier, utan att det är lärarens uppgift att få in det i undervisningen. Det hade därför varit intressant att studera om läromedel i engelska för årskurs 4-6 arbetar med strategier.
Det är lätt att hålla med Chamot (2004 s.20-21) om att idealet skulle vara att lärare inom alla ämnen skulle lära ut strategier för att lära. Via tidigare forskning kunde resultat som
framhäver strategiernas möjligheter i språkinlärningen, och hur detta har visat sig ge signifikant bättre resultat på elevernas språkinlärning, presenteras. En förutsättning för att eleverna ska utveckla sin strategiska kompetens är att rikliga tillfällen ges att arbeta med strategier. Om eleverna i alla ämnen fick hjälp att se sin utveckling ur ett metakognitivt perspektiv skulle deras förmåga att kunna överföra strategier till nya uppgifter och situationer öka (Chamot 2004 s.20-21). Vidare forskning inom elevers metakognitiva förmåga i
engelskundervisningen hade varit intressant. Slutligen kan det konstateras att en god
lärandemiljö har visat sig vara en viktig del i språkinlärningen. Det finns därför en önskan om vidare forskning inom området för att kunna klargöra hur miljön samspelar med strategisk kompetens.
41
Källförteckning
Trycka källor
Abrahamsson, N (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ahrne, G, & Svensson, P (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Aspers, P (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 2., [uppdaterade och utökade] uppl. Malmö: Liber
Dalen, M (2015) andra upplagan. Intervju som metod. Gleerups
Denscombe, M (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Johanneshov: TPB
Ejlertsson, G (2007). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Enskede: TPB
Eriksson, R & Tholin, J (2007). Engelska för livet: [lärares och elevers medvetenhet om
språkinlärning] : en nätverksprodukt. 1. uppl., 6. tr. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Estling Vannestål, M & Lundberg, G (red.) (2010). Engelska för yngre åldrar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hedge, T (2000). Teaching and learning in the language classroom. Oxford: Oxford University Press
Lundahl, B (2012). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, G (2007) "Teachers in Action - Att förändra och utveckla undervisning och
lärande i engelska i de tidigare skolåren" Umeå universitet, ISBN 978-91-7264-460-1.
Malmberg, P & Bergström, I (red.) (2000). I huvudet på en elev: projektet STRIMS :
strategier vid inlärning av moderna språk. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Oxford, R (1990). Language learning strategies: what every teacher should know. Boston, Mass: Heinle & Heinle
42 Sundqvist, P (2009) "Extramural English Matters"
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2014/01/sundqvist_2009_thesis_ex tramural_english_matters_p_90876.pdf (Hämtad 2016-11-27)
Säljö, R (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Thurén, T (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. 1. uppl. Stockholm: Runa
Wiliam, D (2013). Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Johanneshov: MTM
Artiklar
Chamot, A (2004) "Issues in Language Learning Strategy Research and Teaching" Electronic
Journal of Foreign Language Teaching, Vol. 1, No. 1: 14-26.
Griffiths, C (2004) "Language Learning Strategies: Theory and Research" Occasional Paper No.1
O'Malley, J.M., & Chamot, A.U. (1990). "Learning Strategies in Second Language Acquisi-tion" Cambridge: Cambridge University Press.
Rosas, M (2016) "Communication strategies used by different level L2 English learners in oral interaction" Revistas ignos e studios de Lingüística, vol. 49(90): 71-93.
Roessingh, H (2014) "Teachers’ roles in designing meaningful tasks for mediating language learning through the use of ICT: A reflection on authentic learning for young ELLs"
Canadian Journal of Learning and Technology, Volume 40(1): 1-24.
Rossiter, M (2005) "Developmental Sequences of L2 Communication Strategies" Applied
Language Learning, Vol. 15, No. 1 & 2: 55-66.
Elektroniska källor
Jonsson, L & Kristoffersson, S (2016) Att utveckla språkliga strategier i engelskundervisning. Självständigt arbete på avancerad nivå. Högskolan i Halmstad.
http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:949970/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2016-11-27)
Skolverket. Börjesson, L (2012). Om strategier i engelska och moderna språk.
http://skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-43 publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3120.pdf%3Fk%3D3120 (Hämtad 2016-11-27)
Skolverket. 2011a (2011) Kursplan i engelska. file:///C:/Users/alexa/Downloads/Kursplan-Engelska-1(3).pdf (Hämtad 2016-11-27)
Skolverket. 2011b (2011) Kommentarmaterial till kursplanen i engelska.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2557.pdf%3Fk%3D2557 (Hämtad 2016-11-27)
Stefansdotter, T (2015) Muntlig kommunikation i engelskundervisningen. Självständigt arbete på avancerad nivå. Högskolan Dalarna.
http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:878633/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-11-27)
Svanelid, G (2011). Lägg krutet på The Big 5, pedagogiska magasinet.
http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5 (Hämtad 2016-11-27)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
44