En slutsats av studien är att det ifråga om samverkan finns olika uppfattningar och språkbruk om vad samverkan är och hur den görs. Vilket stärker de argument och påståenden som tas upp i punkt 2.5 Samverkan där Uhr (20l1:11) tar upp att samverkan är ett flytande uttryck som är beroende av person och sektor. Det finns också tydliga utmaningar i att aktörerna talar olika språk i frågor som rör samverkan. En konsekvens av detta blir att det försvårar för aktörerna att dels ta kontakt med varandra och att för att skapa en gemensam förståelsehorisont om vad som är skyddsvärt i planering för höjd beredskap och civilt försvar.
En slutsats är också att länsstyrelserna har okunskap om de privata transportaktörernas verksamheter medan transportaktörerna har okunskap om länsstyrelsernas beslutsmandat. En slutsats vi drar av denna studie är att det skulle gynna planeringsprocessen att det skapas gemensamma aktiviteter för att skapa en gemensam målbild. Detta tror vi är ett sätt att skapa ett gemensamt språk och en ökad förståelse för varandras verksamheter. Förutsatt ett nätverk
42
som bygger på tillit och förståelse, menar NRC, skulle kunna vara en viktig nyckel för implementering av ett krisberedskapssystem i lokalsamhället (2011:52), vilket vi tror kan vara en viktig faktor i införandet av planering inför civilt försvar. Studiens slutsatser är att det finns element av organisatoriska förutsättningar för framgångsrik privat-offentlig samverkan inför civilt försvar i båda organisationstyperna. Framgångsfaktorerna ligger i gemensamma nämnare i fråga om struktur och tvärfunktionella samarbeten. De största skillnaderna finns i målformulering, beskriven effektivitet och resultatfokus.
Svagheter i tillämpning av teoribildningen är att den relationella teoribildningen förutsätter en relativt funktionell organisation, vilket gör den svår att applicera på aktörer tillhörande en branschorganisation utifrån att den kan betecknas som löst sammansatt. Denna låga grad av organisering innebär en utmaning i appliceringen av teorin, där den relationella organisationsteorin brister i att förklara vilka nivåer för samverkan som kan tillämpas för att skapa gemensamma målbilder.
Ett sätt att ytterligare applicera relationell organisationsteori hade varit att komplettera metodvalet med observationer eller något slags fältstudie för att verkligen synliggöra mönster i tvärfunktionella konfliktlösningar och hur kommunikationen faktiskt genomförs. Det hade också varit relevant att komplettera våra intervjuer med personer i ledarbefattningar med andra anställda i andra funktioner. Det hade gett en djupare förståelse och en möjligt rättvisare bild.
Här hade också språkliga aspekter av organisationens förutsättningar troligtvis blivit ännu tydligare om man involverat under- och överordnad personal utifrån ett planerar- eller genomförarperspektiv.
Vår teori utifrån resultatet är att det finns en tydlig tröskel mellan det privata och offentliga i fråga om samverkan. Uhr (2009:58) porträtterar offentliga aktörer som reaktiva. En konsekvens kan bli att initiativet till samverkan kräver en högre grad av styrning, detta för både de offentliga och privata aktörerna som i dagsläget saknar tydliga direktiv för hur samverkan ska gå till. Utifrån samma resonemang, fattas i vilket fall en språklig och incitamentsmässig plattform för samarbetet. Vi ställer oss också frågande till om inte tröskeln dessutom förhöjs ytterligare av språkbruk och praktiker när det handlar om privat-offentlig samverkan inför krig.
Ett aktörsgemensamt språk försvåras av en situation som inte aktualiserats sedan kalla krigets dagar och ställer frågor om höjden av samverkan inom ramen för krisberedskap – den krisberedskap det är tänkt att civilt försvar ska bygga på.
43
Bauman (2000:14, 192-195) beskriver det moderna samhället som långtgående privatiserat där staten saknar verktyg och makt att genomföra större samhällsprojekt. Är det den privata marknaden som står för initiativ till civilt försvar i moderniteten? Vi är av uppfattningen att det gap som beskrivs ha uppkommit i välfärdssamhället i och med privatiseringar (Edlund &
Johansson Sevä, 2013) kan ha drivit den utveckling inom krisberedskapen som byggt trösklar mot privat-offentlig gemenskap. Detta är en ytterligare dimension av utmaningar i att uppfylla MSB:s (2014) riktlinjer för ageranden rörande effektiv kommunikation, initiativförmåga, resultatfokus och en målsättning att försöka samordna sina intressen för samhällets bästa.
44
Litteraturförteckning
Ado, A. & Berntsson, S. (2012). Godsflöden i Sverige - Analys av transportstatistik inom lastbilstrafik, bantrafik och sjötrafik. Rapport 2012:8. Stockholm: Trafikanalys
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 10-18.
Andersson, J. J. (2006). Privatoffentliga partnerskap inom krisberedskap. I Mörth, U. &
Sahlin-Andersson, K. (red.) (2006). Privatoffentliga partnerskap: styrning utan hierarkier och tvång? 1. uppl. Stockholm: SNS förlag. Ss. 146-182.
Bauman, Z. (2000). Liquid modernity. Cambridge: Polity.
Brandt, F. B., Holmström, A., Sandberg, K. & Stamm, F. (2014). Skilda landsbygders tillgänglighet och transportpolitiska utmaningar. Stockholm: Trafikanalys.
Brandström, J. & Stridsberg, M. (2016). Transportmarknaden i siffror - Översikt av utvecklingen på marknaderna för väg- och järnvägstransporter. [ELEKTRONISK]
Tillgänglig: http://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/vag/transport marknaden-i-siffror-slutversion.pdf [2016-05-17]
Bryman, A. (1988). Quantity and quality in social research. London: Routledge.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.
Danermark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete. Stockholm: Gothia.
Delbetänkande av Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) (1993). Ansvars- och uppgiftsfördelning inom det civila försvaret. (SOU 1993:95).
Stockholm: Försvarsdepartementet.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Edlund, J. & Johansson Sevä, I. (2013). Is Sweden Being Torn Apart? Privatization and Old and New Patterns of Welfare State Support. Social Policy & Administration. Oct, 2013, Vol.47(5). Ss. 542(23).
45
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Ss. 37-57.
Federal Emergency Management Agency (FEMA) (2016). Disaster Declarations by Year.
[ELEKTRONISK] Tillgänglig: https://www.fema.gov/disasters/grid/year [2016-04-28]
Försvarsdepartementet (1977). Inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. (Regeringens proposition 1976/77:74). Stockholm: Regeringen.
Försvarsdepartementet (1992). Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93. (Regeringens proposition 1991/92:102). Stockholm:
Regeringen.
Försvarsdepartementet (1999). Det nya försvaret. (Regeringens proposition 1999/2000:30). Stockholm: Regeringskansliet.
Försvarsdepartementet (2001). Fortsatt förnyelse av totalförsvaret. (Regeringens proposition 2001/02:10). Stockholm: Regeringskansliet.
Försvarsdepartementet (2008). Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull. (Regeringens proposition 2007/08:92) Stockholm: Regeringskansliet.
Försvarsdepartementet (2015). Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020.
(Regeringens proposition 2014/15:109) Stockholm: Regeringskansliet.
Gittell, J. H. (2015). How Interdependent Parties Build Relational Coordination to Achieve Their Desired Outcomes. Negotiation Journal. Vol. 31(4). Ss. 387-391.
Gittell, J.H., & A. Douglass (2012.) Relational bureaucracy: Structuring reciprocal relationships into roles. Academy of Management Review 37(4). Ss. 709–754.
Gittell, J. H., Seidner R. & Wimbush, J. (2010). A Relational Model of How High Performance Work Systems Work. Organization Science Vol 21, No. 2. Ss. 490-506.
46
Granberg, T. A., Stenberg, R., Johansson, L., Bång, M., Kaspersson, T., Jonsson, S. & Nilsson, L. (2010). TÅLA. Trygghetsskapande åtgärder för landsbygden. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Hatch, J. H. & Cunliffe, A. L. (2013). Organization theory: modern, symbolic, and postmodern perspectives. 3. Uppl. Oxford: Oxford University Press.
Horowitz, S. (2009). Wal-Mart to the Rescue: Private Enterprise's Response to Hurricane Katrina. Independent Review 13(4). Ss. 511–28.
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L. T. (2007). Kritiskt tänkande. 1. Uppl. Malmö: Liber.
Justitiedepartementet (1977). Om förfogandelag m.m. (Regeringens proposition 1977/78:72).
Stockholm: Regeringskansliet.
Justitiedepartementet (2008). Godkännande av Prümrådsbeslutet. (Regeringens proposition 2007/08:83). Stockholm: Regeringskansliet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. Uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S., Brinkmann, S. & Torhell, S-E. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. Uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, K. (2009). Samverkan 1. Uppl. Malmö: Liber AB.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2013). Rapportering av uppdrag avseende planering av höjd beredskap (civilt försvar). (FÖ2013/918/SSK) Diarienr. 2013-2330. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2014). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. (Publ.nr. MSB777 – december 2014) Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2015a). Underlag till förslag för kriterier för nationellt samhällsviktig verksamhet. (Publ.nr: MSB947 – december 2015) Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
47
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2015b). Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar (TP SAMS). [ELEKTRONISK]
Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/Samverkansomraden/Trans porter-SOTP/TP-SAMS/ [2016-05-17]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2016). Naturolycksdatabasen.
[ELEKTRONISK] Tillgänglig: http://ndb.msb.se/ [2016-04-28]
Nationalencyklopedin (2016). Landsbygd. [ELEKTRONISK]
Tillgänglig: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/landsbygd [2016-04-01]
National Research Council (United States of America) (2011). Building community resilience through private— public collaboration. Washington, DC, USA: The National Academies Press.
Preston, T. (2008). Weathering the politics of responsibility and blame: the Bush administration and and its response to Hurricane Katrina. I Boin, Arjen, McConnell, Allan &
Hart, Paul t̕ (red.) (2008). Governing after crisis: the politics of investigation, accountability and learning. Cambridge: Cambridge University Press. Ss. 33-61.
Sandberg, K., Ado, A., Berntsson, S., Johansson, M., Melkersson, M., Petterson, H., Stelling, P. & Söderbaum, F. (2016). Godstransporter i Sverige - en nulägesanalys. Rapport 2016:7.
Stockholm: Trafikanalys.
Sternberg, H., Filipiak, M., Hofmann, E. & Hellström, D. (2015). Cabotagestudien - A study on trucking deregulation and cabotage in Scandinavia and beyond. Lund: Packaging Logistics.
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förfogandelag (1978:262). Sökväg: Startsidan
/ Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling.
Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20081002-med-ins_sfs-2008-1002/?bet=2008:1002 [2016-04-29]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Sökväg: Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2002472-om-atgarder-for-fredstida_sfs-2002-472 [2016-04-29]
48
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Sökväg: Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling.
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2006942-om-krisberedskap-och-hojd_sfs-2006-942 [2016-04-29]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Sökväg: Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2007825-med_sfs-2007-825 [2016-04-29]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Sökväg: Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling.
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20071266-med-instruktion-for_sfs-2007-1266 [2016-05-20]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sökväg: Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20081002-med-ins_sfs-2008-1002/?bet=2008:1002 [2016-04-05]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Sökväg: Startsidan / Dokument & Lagar / Svensk författningssamling.
Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-20151052-om-kris_sfs-2015-1052/?bet=2015:1052 [2016-04-06]
Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling. Lag (1994:1720) om civilt försvar. Sökväg:
Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling.
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19941720-om-civilt-forsvar_sfs-1994-1720 [2016-05-03]
Sveriges Åkeriföretag (2016). [ELEKTRONISK] Tillgänglig: http://www.akeri.se/om-oss/organisation [2016-05-18]
Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (2001). Säkerhet i en ny tid (SOU 2001:41).
Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
49
Totalförsvarets chefsnämnd (1994). Samverkan inom totalförsvaret SAMT. Stockholm:
Försvarsmedia.
TP SAMS (2016). [ELEKTRONISK] Tillgänglig: http://tpsams.se/index.html [2016-05-18]
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uhr, C. (2009). Multi-organisational Emergency Response Management - A Framework for Further Development. Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety. Lund: Lund University.
Uhr, C. (2011). Samverkansbegreppet. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Samverkan - för säkerhets skull (Publ.nr. MSB276 – december 2011) Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ss. 11-29.
Vetenskapsrådet. (2015). Forskningsetiskta principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [ELEKTRONISK] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2016-05-04]
Ödlund, A. (2011). Civilt försvar och höjd beredskap: utgångspunkter för fortsatt utveckling.
Stockholm: Försvarsanalys, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) (1994). Att vara K-företag. Stockholm: Överstyrelsen för civil beredskap.
Bilaga 1
Informerat samtycke och intervjuguide
Bakgrund till studien och informerat samtycke
50
Vi försöker ta reda på vilka organisatoriska förutsättningar som finns inom Länsstyrelsen respektive privata aktörer inom marktransportnäringen. Syftet är att ta reda på hur organisatoriska förutsättningar kan påverka möjligheter till samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Intervjun vi nu gör är en del av datainsamlingen till vår C-uppsats.
Uppsatsen examineras inom ramen för Risk- och krishanteringsprogrammet på Mittuniversitetet. När den är godkänd kommer den att publiceras i en internetportal för uppsatser och avhandlingar, Diva.
Intervjun kommer att spelas in i syfte att skrivas ut i text för att därigenom lättare kunna granskas och analysera vad som sagts. Det är bara vi två som kommer lyssna av det inspelade materialet för att sedan radera det när uppsatsen är inlämnad och godkänd. Det utskrivna materialet kommer att, i sin helhet, användas av oss, eventuellt opponenter, handledare och examinator av arbetet. Delar av textmaterialet kan återfinnas i citatform i den färdiga rapporten.
Deltagandet i studien är frivillig och intervjuerna kan närsomhelst avbrytas. Om du inte vill svara på en eller flera av frågorna så är det helt okej att göra så.
När materialet är utskrivet och analyserat kommer ni att erbjudas möjlighet att läsa igenom och granska det innan publicering.
Känns det här okej?
Är det någon som har några frågor?
Intervjuguide
TEMA HUVUDFRÅGOR UPPFÖLJNINGSFRÅGOR
INLEDANDE
I vilken grad möts ni mellan olika avdelningar inom verksamheten?
Hög eller låg grad av organisering? Grad av styrning?
51
Hur utbyts information och kunskap?
Hur upplever ni rollfördelningen i er verksamhet?
Upplever ni att det är lätt eller svårt att påverka organisationen?
Ex. arbetssätt, rutiner.
Hur upplever ni relationerna till de ni finns till för? “Kunderna?”
Avgränsningar?
Beslutsmandat? Ansvar?
SAMVERKAN Vad är samverkan för er?
Vilka samverkansformer har ni idag?
Är samverkan viktigt? Varför?
Vilka, uppskattningsvis, skulle ni
Hur inriktas samverkan i er organisation? Enskilda initiativ,
Vilka förväntningar har ni på de privata/offentliga aktörerna i kontexten civilt försvar?
Utifrån (ev) befintliga samarbeten idag?
52
Vilka förväntningar tror ni att motparten har på er samverkan och era respektive roller?
Vilka är de största möjligheterna respektive utmaningarna i
samverkan med privat/offentliga?
Vilka roller ser ni att en privat/offentlig aktör besitter inför återupptagandet av civilt försvar?
Synen på upplåtande av resurser från privat aktör?
Säker kommunikation?
Känna varandra, kundfokus?
Roller? Mandat? Resurser?
Kontinuitet i kommunikation?
Kompetenser?
Utvecklingsområden?
(Privata: organisering, möjlig omstrukturering?
Forum?) AVSLUTANDE
FRÅGOR
Tillägga något?
Förtydliganden?
53