Slutsats 39 

De tolkningsrepertoarer som framkommer i den här studien och som svarar på första forskningsfrågan är att det viktigt att som förskollärare skapa trygga relationer till

vårdnadshavarna och att barns personlighet är avgörande för vilken betydelse språket får när det kommer till att skapa en trygg anknytning. Vidare blir det synligt att barn som kan kommunicera med varandra ofta dras till varandra och på så vis också knyter an till varandra med hjälp av språket samt att de flerspråkiga barnen mer spontant utvecklar det svenska språket i leken tillsammans med kompisar. Förskollärarna resonerar också kring andra faktorer som har betydelse för barns trygga anknytning. De nämner då gruppstorlek, förhållningssätt, barns perspektiv samt tydlighet och rutiner.

I resultatet blir det synligt att förskollärarna ofta gör en kategorisering av sig själva och sina kollegor som ett kollektiv då de säger vi. Det blir då synligt att de talar utifrån sin profession när de resonerar kring de flerspråkiga barnens anknytning. Vidare kan det förstås som att kategoriseringen vi kännetecknas av att förskollärarna ser sig själva som förmedlare av kunskap, bidragare till en trygg anknytning samt att de ska se till att relationen till vårdnadshavarna blir god. Förskollärarna placerar de flerspråkiga barnen i fack då de oftast kategoriseras som de, dem, dessa barn, de här barnen och barn med annat modersmål. Dessa kategoriseringar av de flerspråkiga barnen kännetecknas av att de urskiljs från de svensktalande barnen. Å ena sidan framställs de flerspråkiga barnen ibland som ett kollektiv där barnets individuella behov inte synliggörs, exempelvis när alla flerspråkiga barn ses som blyga och inte vågar prata i en stor barngrupp. Å andra sidan framkommer det även att förskollärarna ibland talar utifrån de flerspråkiga barnens individuella behov då de lyfter att barnens personlighet är avgörande för hur de ska bemöta dessa barn för att möjliggöra en trygg anknytning. De flerspråkiga barnens vårdnadshavare kategoriseras av förskollärarna som föräldrarna och kännetecknas då som de som, till sina barn, ska förmedla en positiv inställning till förskolan.

De ovan nämnda kategoriseringarna och vad som kännetecknar dem besvarar vår andra forskningsfråga.

Vår slutsats är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.

8. Didaktiska implikationer

Studien riktar sig främst till de personer som arbetar inom det förskolepedagogiska området med vilka vi menar förskolechef, förskollärare, barnskötare och förskollärarstudenter. Med denna studie hoppas vi kunna väcka nyfikenhet och tillföra kunskap kring flerspråkiga barns anknytning, då vi har upplevt att förskollärare har svårt att knyta an till de flerspråkiga barnen. Genom att synliggöra förskollärarnas resonemang kring ämnet framträder det vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar som görs samt vilken retorik förskollärarna använder sig av i diskussionerna. Då forskning lyfter att en trygg sekundär anknytning har betydelse för flerspråkiga barns fortsatta utveckling och lärande är våra förhoppningar att denna studie kan nyttjas för att synliggöra hur förskollärare resonerar kring flerspråkiga barns anknytning för att på så vis väcka en diskussion på andra förskolor också. Dessa diskussioner kan förhoppningsvis bidra till att förskollärarna blir medvetna om hur de ska möta de flerspråkiga barnen för att möjliggöra en trygg anknytning.

9. Vidare forskning

I studien undersöktes det hur förskollärare resonerade kring flerspråkiga barns trygga anknytning där det synliggjordes vilka tolkningsrepertoarer och kategoriseringar som framträdde samt vilken retorik som användes. Forskningsmässigt hade det varit intressant att hålla fokusgruppssamtal med fler deltagare då detta hade gett oss ett bredare spektrum på resultatet. Det hade även varit intressant att observera förskollärarna i verksamheten för att konkret se hur de möjliggör en trygg anknytning för de flerspråkiga barnen. På så vis kan vi få syn på huruvida deras resonemang stämmer överens med deras agerande. Då vi har valt att enbart undersöka hur förskollärare resonerar kring ämnet hade det varit intressant att även intervjua vårdnadshavare och barn. Detta för att synliggöra deras resonemang för att på så vis få en bredare förståelse för vad anknytning är utifrån olika perspektiv.

Referenslista

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bigras, N., Lemay, L., Bouchard, C., & Eryasa, J. (2017). Sustaining the support in four-year- olds in childcare services with the goal of promoting their cognitive and language

development, Early Child Development and Care, 187 (12), 1987-2001. doi: 10.1080/03004430.2016.1202948

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bolander, E., & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I A. Fejes, & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 90–114) (2., utök. uppl.). Stockholm: Liber.

Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Bowlby, R. (2007). Babies and toddlers in non-parental daycare can avoid stress and anxiety if they develop a lasting secondary attachment bond with one carer who is consistently accessible to them. Attachment and Human Development, 9 (4), 307- 319. doi:

10.1080/14616730701711516

Bretherton, I. (1992). The Origins of Attachment Theory: John Bowlby and Mary Ainsworth. Developmental Psychology, 28(5), 759–75. Från

http://www.psychology.sunysb.edu/attachment/online/inge_origins.pdf

Broberg, A. (2008). Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (1995). An introduction to social constructionism. London: Routledge. Burr, V. (2003). Social constructionism. London: Taylor & Francis Group. Buyse, E., Verschueren, K., & Doumen, S. (2009). Preschooler’s attachment to mother and risk for adjustment problems in kindergarten: Can teachers make a difference?. Social Development, 20 (1), 33–50. Från https://doi.org/10.1111/j.1467- 9507.2009.00555.x

Börjesson, M., & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken (s. 7-28) (1. uppl.). Malmö: Liber.

Cugmas, Z. (2011). Relation between children’s attachment to kindergarten teachers, personality characteristics and play activities. Early child development and care, 181(9), 1271-1289. doi: 10.1080/03004430.2010.523993

Degotardi, S., & Pearson, E. (2009). Relationship theory in the nursery: Attachment and beyond. Contemporary Issues in Early Childhood, 10 (2), 144-155. Från:

doi:http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.2304/ciec.2009.10.2.144

Granbom, I. (2011). "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik (Doktorsavhandling, Högskolan i Jönköping, School of Education and Communication). Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=ir00939a&AN=halm.381641&site=eds-live&scope=site

Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Från http://muep.mau.se/bitstream/2043/9891/3/Birthe%20MUEP.pdf Hart, S. (2009). Anknytning och samhörighet. Malmö: Gleerup.

Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. (3., [helt omarb., och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.

Hellberg, A. (2015). Psykologi i förskolans vardag. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Holmberg, K. (2010). Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?. (Doktorsavhandling, Malmö, Malmö Academy of Music).

Howes, C. (1997). Teacher Sensitivity, Children's Attachment and Play with Peers. Early Education and Development, 8(1), 41-49. doi: 10.1207/s15566935eed0801_4

Howes, C., & Hamilton, C. E. (1992). Children's relationships with caregivers: Mothers and child care teachers. Child Development, 63(4), 859-66. Från

http://ezproxy.bib.hh.se/login?url=https://search-proquest- com.ezproxy.bib.hh.se/docview/62845293?accountid=11261

Johansson, B. (2013). Forskning om barn - intervju. I B. Johansson & M. Karlsson (Red.), Att involvera barn i forskning och utveckling (s. 57–77). Lund: Studentlitteratur.

Kabay, A. (2013). The influence of language on student-teacher relationships among low- income, bilingual hispanic children (Doctoral dissertation, The state University of New Jersey, Graduate School of Applied and Professional Psychology of Rutgers).

Killian, T., Cardona, B., & Brottem, L. J. (2018). Refugee Children Acculturation: Group Process in Schools as Cultural Microcosms. Journal of School Counseling, 16(10), 1-42. Från https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=eric&AN=EJ1184772&site=eds-live&scope=site

Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: villkor för deltagande och lärande. (Licentiatavhandling, Göteborgs universitet, Gothenburg Studies In Educational Sciences, 321). Från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29219/1/gupea_2077_29219_1.pdf Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagog och didaktik).

Lunneblad, J. (2009). En målsättning för de Andra: Förskolepedagogers tal om barn och föräldrar under planering och utvärdering på en förskola med en kulturellt blandad barngrupp. Nordisk Barnehageforskning, 2(3), 115–125. Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=edsdoj&AN=edsdoj.68d50e85b9634735b0d0daa678f56697&site=eds- live&scope=site

Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: en studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordisk Barnehageforskning, 6(8), 1–14. Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=edsnot&AN=edsnot.1300537712&site=eds-live&scope=site

Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern: styrning & administrativa processer. (Doctoral Thesis, Lunds Universitet, Malmö Studies in Educational Sciences, 44). Från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7812/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf;jsessionid =34F11438F6DC5438680350C008039434?sequence=2

Mahmood, S. (2013). First-Year Preschool and Kindergarten Teachers: Challenges of Working with Parents. School Community Journal, 23(2), 55–86. Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=eric&AN=EJ1028824&site=eds-live&scope=site

Migrationsverket. (2019). Asylsökande i Sverige. Hämtad 3 April, 2019, från

Migrationsverket, https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/ Oades-Sese, G., & Li, Y. (2011). Attachment relationships as predictors of language skills for at-risk bilingual preschool children. Psychology in the Schools, 48(7), 707-722. doi:

10.1002/pits.20583

Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction. London: Sage.

Potter, J., & Wetherell, M. (1987). Discourse and social psychology; Beyond attitudes and behaviour. London: Sage publications.

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordisk Barnehageforskning, 9(7), 1–14.

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., Sheridan, S., & Hellman, A. (2016). Swedish Preschool Teachers’ Ideas of the Ideal Preschool Group. Journal of Early Childhood Research, 14(4), 444–460. Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=eric&AN=EJ1123957&site=eds-live&scope=site

Rosén, J., & Wedin, Å. (2018). Same but different. Negotiating diversity in Swedish pre- school teacher training. Journal of Multicultural Discourses, 13(1), 52-68.

doi: 10.1080/17447143.2018.1426589

Rosenqvist, A. (2014). Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorlekar i förskolan. (Licentiatuppsats, Göteborgs Universitet, Inst för pedagogik, kommunikation och lärande). Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=edsswe&AN=edsswe.oai.services.scigloo.org.206477&site=eds- live&scope=site

Rydell, A.-M., Bohlin, G., & Thorell, L. B. (2005). Representations of attachment to parents and shyness as predictors of children’s relationships with teachers and peer competence in preschool. Attachment & Human Development, 7(2), 187–204. doi:10.1111/j.1365-

2702.2007.02127.

Seland, M. (2009). Det moderne barn og den fleksible barnehagen. En etnografisk studie av barnehagens hverdagsliv i lys av nyere diskurser og kommunal

virkelighet. (Doktorsavhandling, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse). Från

https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true& AuthType=ip,uid&db=edsndl&AN=edsndl.oai.union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.ntn u-6678&site=eds-live&scope=site

Sjöberg, L. (2013). Vem har makten att bestämma det normala? - diskursanalytiska

angreppssätt. I S. Erlandsson & L. Sjöberg (red.). Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt (s. 81–97) (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. (Licentiatavhandling, Malmö högskola, Malmö). Från

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence=2&is Allowed=y

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Smith, L. (2003). Tilknytning og børns undvikling. Köpenhamn: Akademisk Forlag.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

White, K. M. (2013). Associations between teacher–child relationships and children’s writing in kindergarten and first grade. Early Childhood Research Quarterly, 28(1), 166–176. doi: 10.1016/j.ecresq.2012.05.004

Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Yazıcı, Z., Ilter, B. G., & Glover, P. (2010). How bilingual is bilingual? Mother-tongue proficiency and learning through a second language. International Journal of Early Years Education, 18(3), 259–268. Från https://doi.org/10.1080/09669760.2010.521297

Bilaga 1

Informationsbrev med samtyckesblankett Till Förskollärare

Hej!

Vi heter Susanne och Dafina och studerar till förskollärare vid Högskolan i Halmstad. Under sista terminen genomför vi studenter ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Vi har valt att fokusera på anknytning. Vårt syfte med studien är undersöka hur pedagoger resonerar kring en trygg anknytning för de flerspråkiga barnen på förskolan. Du har tidigare blivit kontaktad angående att bli intervjuad av oss. Vi kommer använda oss av fokusgruppssamtal som är en intervjumetod där flera intervjupersoner deltar samtidigt. Innan samtalen har du möjlighet att ställa frågor kring studien, antingen på plats eller via mail. Intervjun uppskattas ta ca en timme. Vi kommer i fokusgruppssamtalet använda oss av videoinspelning för att kunna gå tillbaka i materialet så vi inte missar något ni berättar för oss. Efter transkribering kommer detta material att raderas.

I vår undersökning utgår vi ifrån de forskningsetiska principerna, vilket är viktigt att du vet. Detta innebär att;

● Inga obehöriga kan ta del av uppgifter i intervjun då dessa kommer att behandlas med största varsamhet.

● Det material som framkommit i intervjun används enbart för denna undersöknings syfte. ● Alla uppgifter kring deltagarna i intervjun kommer att vara konfidentiella. Fiktiva namn på pedagogerna kommer att användas för att skydda allas identitet.

● Det går när som helst att avbryta intervjun då deltagandet är frivilligt. Om du har frågor och funderingar kring intervjun kan du nå oss på; sushan16@student.hh.se

dafbla16@student.hh.se

Kursansvarig: Jonnie Eriksson, Mail: jonnie.eriksson@hh.se Med vänliga hälsningar Susanne och Dafina

--- Ja, jag ger samtycke till att delta i undersökningen 

        Nej, jag ger inte mitt samtycke till att delta i undersökningen Datum: _____________

Namn:____________________________________________

Bilaga 2

Inledande fråga

Vad innebär en trygg anknytning för dig?

Fråga att diskutera

Hur ser ni på möjligheterna att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen?

Hur ser ni på språkets betydelse för att skapa en trygg anknytning?

Vilka faktorer anser ni krävs för att skapa en trygg anknytning till flerspråkiga barn på förskolan?

Följdfrågor

Hur arbetar du för att kunna erbjuda dessa möjligheter? Hur skulle du önska att det skulle fungera istället?

Hur initierar du kommunikation med de flerspråkiga barnen? Varför anser du att detta är en faktor för trygg anknytning?

Problematiserande frågor

Hur tänker du då? Motivera! Kan du utveckla?

Skulle du kunna göra på något annat vis?

Du sa innan…… skulle du kunna förtydliga det? Vad får det för effekter eller konsekvenser? Hur kan du göra annorlunda?

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Dafina Blakaj Susanne Hansson