I denna avslutande punkt presenterar och diskuterar jag mina slutsatser som jag kommit fram till under denna studie.
I denna studie har jag undersökt hur principer om klarspråk och multimodalitet kan användas vid skapandet av inlägg på Instagram. Målet med studien var att med hjälp av de metoder och teorier som presenterats i detta arbete skapa en gestaltning som kan hjälpa anställda att skapa inlägg på organisationens Instagramprofil.
Som nämnts i början av detta arbete var syftet med denna studie att se huruvida riktlinjer på Instagram kan bidra till enhetlighet och tydlighet hos medarbetarna på Södermanlands Fotbollförbund. Materialet är skrivet i klarspråk med tydliga färgkontraster för lättare förståelse, läslighet och läsbarhet.
Gestaltningsförslaget kan om möjligt bidra till flertalet förhållningssätt och instruktioner till medarbetarna, detta kan i sin tur leda till en mer enhetlig organisation utifrån de utformade inlägg.
Utifrån den komparativa analysen som gjordes på tidigare inlägg skapades det en större förståelse för hur inläggen kunde se ut, vilka likheter och olikheter som fanns. Det förtydligade även bilden av informationsdesignproblemet där man kunde ana olika avsändare eftersom språkbruk, bildanvändning och struktur skiljde sig mellan inläggen.
Genom mejlintervjuerna med de anställda på SöFF framgick det att fem av sex personer inte har fått några tydliga instruktioner på vad de ska tänka på när de publicerar inlägg på organisationens Instagram-profil. Enligt svaren från intervjun vill de anställda helst ha informationen både i text och bild, gärna digitalt.
Syftet med utprovningen var att se om prototypen som skapats kunde hjälpa de anställda med att skapa inlägg på organisationens Instagram-profil. Resultatet från utprovningen visade på att deltagarna gillade medievalet eftersom det var enkelt och lätt att förstå sig på. Texten var enkel att läsa, då teckengraden var tillfredsställande och en god kontrast med brödtexten i svart och den
bakomliggande gula färgen. Två deltagare nämnde att kolumntiteln (bild 8) hjälpte dem att få en översikt över informationen som berörs. Man kan ifrågasätta huruvida de övriga deltagarna uppfattade kolumntiteln då de inte nämnde den. Däremot sades det varken något negativt eller positivt om den. Vilket gör det svårt att bedöma om den användes eller inte. Däremot upplevde ingen av deltagarna innehållet som svårt att förstå sig på.
Det jag kan tyda från denna studie är sammanfattningsvis att klarspråk och samspelet mellan bild och text kan bidra till ett mer enhetligt
informationsskapande. Även det om i detta fall applicerades på Instagram och dess verksamhet tror jag att det går att använda i andra liknande situationer, inte bara digitalt.
Utprovningen visade att det kan vara fördelaktigt på en begränsad yta att använda sig av följande:
• Klarspråk, för tydlighet och begriplighet
• Multimodalitet, samverkan mellan text och bild skapar bättre förståelsen hos läsaren.
• Tydliga kontraster mellan text och bakgrund
• Nyckelord, för att göra det lättare att minnas informationen • Hierarki, rubriker och underrubriker skapar tydlighet
Det går däremot att rikta kritik mot antalet deltagare i utprovningen. Fem personer är inte tillräckligt många för att basera en studie på. Det är även svårt att säga till vilken grad som alla egenskaper (som listas i punkter ovan) bidrar med. Vilken av dessa egenskaper bidrar mest till att skapa enhetlighet? Vissa egenskaper gör det lättare för läsaren att förstå informationen som presenteras vilket är ett krav för att ens kunna skapa mer enhetligare inlägg.
Det går också kommentera att jag inte använt mig av slutanvändaren eller slutmålgruppen vilket är Södermanlands fotbollförbunds följare. Hur de upplever de nya inläggen som är skapta utifrån efter det att utprovningen och gestaltningen skapades. Däremot kan jag se att riktlinjerna används då vissa av dem har implementerats i nya inlägg exempelvis används en tydlig avsändare, dvs. den som skrivit inlägget och dennes roll i organisationen. Dessutom används taggar av platser, personer och slogans.
Resultatet av min studie kan anses extra viktigt hos Södermanlands
fotbollförbund då de tidigare inte hade några riktlinjer om hur deras inlägg på Instagram skulle förhålla sig till varandra. Jag anser att man kan applicera detta på andra organisationer och företag. Dessutom finns det möjlighet att studera andra sociala mediers påverkan av denna studie. Det ska även påpekas att det kan finnas andra riktlinjer och ändamål som kan fungera mycket väl i detta syfte, dessa har dock inte tagits upp i denna studie.
Källförteckning
Tryckta källor
Bergström, B. (2012) Effektiv visuell kommunikation. Åttonde upplagan.
Stockholm: Carlssons.
Björkvall, A. (2009) Den visuella texten: multimodal analys i praktiken. Första
upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Denscombe, M. (2016) Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, J. (2010) Tydliga texter – Snabba skrivtips och språkråd. Andra
upplagan. Stockholm: Nordstedts.
Guldbrand, K & Englund Hjalmarsson, H. (2012) Webbredaktörens skrivhandbok – klarspråk på nätet. Femte upplagan. Stockholm: Prodicta
förlag.
Heide, M., Johansson, C., & Simonsson, C. (2012) Kommunikation i organisationer. Andra upplagan. Liber: Stockholm.
Hellmark, C. (2006) Typografisk handbok. Femte upplagan. Stockholm:
Ordfront förlag.
Hellspong, L. (2001) Metoder för brukstextanalys. Första upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Holsanova, J. (2010). Myter och sanningar om läsning – Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Stockholm: Språkrådet och Norstedts.
Larsson, L. (2014). Tillämpad kommunikationsvetenskap. Fjärde upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Martin, B., & Hannington, B. (2012) Universal Methods of Design, 100 Ways to Research Complex Problems, Develop Innovative Ideas and Design Effective Solutions. United States of America: Rockport Publishers.
Melin, L. (2011) Texten med extra allt. Om text, bild och grafisk form – i samverkan. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Nord, A. (2017), Klarspråksarbetet och yrkesskrivande. En forskningsöversikt.
Rapporter från Språkrådet 7. Stockholm: Språkrådet.
Palm, L. (2006) Kommunikationsplanering: en handbok på vetenskaplig grund.
Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Språklag (SFS 2009:600).
Thurén, T. (2013) Källkritik. Tredje upplagan. Stockholm: Liber. Ware, C. (2008) Visual thinking for design. Burlington, Mass: Morgan
Kaufmann.
Wikberg Nilsson, Å., Ericson, Å., Törlind, P. (2015) Design: process och metod. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Ziefle, M. (2010) Information presentation in small screen devices: The trade- off between visual density and menu foresight. Applied Ergonomics 41 (2010)
719–730.
Elektroniska källor
Davidsson, P. Palm, M. & Melin Mendre, Å. (2018) Svenskarna och internet 2018. Första upplagan. Internetstiftelsen: Stockholm.
https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf (hämtad
2019-04-17)
Nationalencyklopedin https://www.ne.se/sök/?t=uppslagsverk&q=guide
(hämtad 2019-04-17)