Slutsats

Antalet nyregistrerade kommersiella aktörer har ökat varje år sedan 1996. Störst ökning skedde mellan 2011 och 2015 då 61 nya kommersiella aktörer registrerades, en ökning med 154 procent jämfört perioden 2006-2010. Hur det kommer bli i framtiden är oklart däremot tyder inget vare sig i kartläggningen eller i intervjuerna med specialidrottsförbunden på att antalet kommersiella aktörer kommer minska. Kommersiella aktörer förekommer främst i storstäderna Stockholm och Göteborg men finns utspridda över landet. När det gäller inriktningar kan de vara ett komplement för de som vill träna mer utanför ordinarie

föreningsverksamhet men det går också att förlägga all sin träning hos en kommersiell aktör. Det är främst möjlig inom danssport, gymnastik, ridsport och tennis. Vad som saknas i de

44 kommersiella aktörernas utbud är möjligheten att tävla, något de kan lösa genom samarbeten med ideella föreningar. Specialidrottsförbunden har ingen tydlig åsikt angående kommersiella aktörer som helhet, de menar att det finns både positiva och negativa aspekter. Samtidigt uttrycker de en oro kring att de inte kan påverka de kommersiella aktörerna. Oron grundar sig i en rädsla att kommersiella aktörer saknar den kunskap som krävs för att bedriva barn- och ungdomsidrott. De finns också en möjlig fara i att kommersiella aktörer fördyrar idrotterna eller inriktar sig på speciella målgrupper vilket gör att dessa idrotter blir mindre tillgängliga för vissa grupper i samhället.

Käll- och litteraturförteckning

 Actic barngympa (2016). Barngympa. http://www.actic.se/club/fjaras-simhall/barngympa- 2/ [hämtad 2016-08-09].

 Aktiv hälsocenter i Finspång (2016). Aktiv Kidz – barngymnastik. http://www.aktivhalsocenter.se/kidz-club/ [hämtad 2016-08-09].

 Backman, J. (2007). Idrottsjuridik: en introduktion. Malmö: Idrottsforum.org.

 Backman, J. (2012). I skuggan av NHL: en organisationsstudie av svensk och finsk elitishockey. Lic.-avhandling Göteborg: Göteborgs universitet.

 BB-goalie Academy (2016). BB-goalie Academy. http://www.bb-goalie.com/ [hämtad 2016-08-09].

 Bergsgard, N A. & Norberg, J. (2010). Sports policy and politics – the Scandinavian way. Sports in society, 13(4), ss. 567-582.

 Billing, P. (1999). Vem vinner i längden?: Hammarby IF, Malmö FF och svensk fotboll. Lund: Arkiv.

 Bjereld, U., Demker M. & Ekengren A-M. (2005). Makt, identitet & modernitet. Individualisering och destabilisering i en globaliserad värld. I Bjereld U. (red.) Det hyperindividualiserade samhället. 1. uppl. Umeå: Bor éa.

 Bourdieu P. (1998). The essence of neoliberalism (translated by Shapiro, J J) Le monde diplomatique. December. Tillgänglig på Internet:

http://mondediplo.com/1998/12/08bourdieu. [Hämtad 2016-08-02].

 Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

 Camporesi, S. (2013). Bend it like Beckham! The ethics of genetically testing children for athletic potential. Sport, Ethics and Philosophy, 7(2), ss. 175-185.

 Cardell, D. (2009). Barndomens oas: En tvärvetenskaplig studie av kulturindustriella intressen och organisering av evenemang genom exemplet Stadium Sports Camp. Lic.- avhandling.

 Coachen events (2016). Coachen events. http://www.coachenevents.se/index.php/79- nyheter/4-stort-intresse-foer-fotbollsskolorna-med-real-madrid [hämtad 2016-08-10].

 Coakley, J. (2006). The Good father: Parental expectations and youth sports. Leisure Studies, 25(2), ss. 153-163.

 Coakley, J. (2010). The ”logic” of specialization. Journal of physical education, recreation & dance, 81(8), ss. 16-25.

 Coakley, J. & Pike, E. (2014). Sports in society: issues and controversies. 2 ed.

 Dahlén, P. (2008). Sport och medier: en introduktion. Kristiansand: IJ-forlaget.

 Danshuset. (2016). Om Danshuset. http://dev.attico.se/danshuset/om-danshuset/ [hämtad 2016-07-10].

 Danssportförbundet. (2016). Om danserna.

http://www.danssport.se/Borjadansa/Omdanserna/ [hämtad 2016-07-10].

 Dansstudio Magic. (2016). Dansstudio Magic. http://magicdance.se/ [hämtad 2016-07- 10].

 Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

 Engström, L-M. (2004). Social change and physical activity. Scandinavian Journal of Nutrition, 48(3), ss. 108-113.

 Engström, L-M. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

 Ericsson, A., Krampe, R. & Tesch-Römer C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological review 1993, 100(3), ss. 363-406.

 Etikprövningsnämnderna. (2016). Snabblänkar till dokument. www.epn.se/start/ [hämtad 2016-08-15].

 Farrey, T. (2010). Competitive youth sport in society: What President Obama needs to know to get – and keep – kids moving. Current sports medicine reports, 9(6), ss. 359-363.

 Feeley, B T., Agel, J. & LaPrade, R F. (2015). When is it too early for single sport specialization? The American journal of sports medicine, 44(1), ss. 234-241.

 Feltenmark, A. (2016). Svensk ishockey förändrar tävlingsstrukturer för barn- och ungdomsishockeyn. Svenska ishockeyförbundet.

http://www.swehockey.se/globalassets/svenska-

ishockeyforbundet/utveckling/serietabeller_slopas.pdf [hämtad 2016-08-05].

 Ferguson, B. & Stern, J P. (2014). A case of early sports specialization in an adolescent athlete. J can chiropr assoc, 58(4), ss. 377-383.

 Fors gård (2016). Fors gård lyxridskola. http://www.forsgard.se/lyxridskola/ [hämtad 2016-08-10].

 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 3. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

 Fundberg, J. (2009). Idrott, globalisering och professionalisering. Svensk idrottsforskning. (2). Tillgänglig på Internet: http://centrumforidrottsforskning.se/wp-

content/uploads/2014/04/Idrott-globalisering-professionalisering.pdf [hämtad 2016-08- 03].

 FYSS. (2015). Kapitel barn och ungdomar. http://fyss.se/wp-

content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Barn-och-ungdomar.pdf [hämtad 2016-04-11].

 Glader Powerskating (2016). Glader Powerskating. https://gladerpowerskating.com/ [hämtad 2016-08-09].

 Good to great. (2016a). Good to great. http://www.goodtogreatworld.com/ [hämtad 2016- 08-19].

 Good to great (2016b). Catella arena. http://www.goodtogreatworld.com/catella-arena/ [hämtad 2016-08-15].

 Green, K. (2010). Key themes in youth sport. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.

 Griffin, J. (2008). Sport Psychology. Journal of Physical Education, recreation & dance, 79(8), ss. 11-13.

 Harvey, D. (2005). A brief history of neoliberalism. New York: Oxford University Press.

 Herrting, K. (2009). Valuta för pengarna – om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Tillgänglig på Internet: http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/barn-och-ungdom/valuta-for- pengarna.pdf [hämtad 2016-08-04].

 Hvenmark, J. & Segnestam Larsson, O. (2014). Föreningsprat hit och business talk dit. I Dartsch, C., Norberg, J R. & Pihlblad, J (red.) I gråzonen: en antologi om idrottens etiska utmaningar. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på Internet:

http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/05/I- gr%C3%A5zonen_hela-boken.pdf [hämtad 2016-08-04].

 Innebandyakademin (2016). Innebandyakademin. http://www.innebandyakademin.se/om- selected-swe-2016.html [hämtad 2016-08-10].

 Innebandyakademin Keyfloorball (2016). Keyfloorball.

http://www.innebandyakademin.se/keyfloorball.html [hämtad 2016-08-10].

 Innebandyn vill. (2014). Innebandyn vill: Riktlinjer & värderingar. Svenska innebandyförbundet. Tillgänglig på internet:

http://www.innebandy.se/Global/SIBF/Forbundsinfo/dokumentbank/Stadgar%20och%20p olicydokument/Innebandyn%20vill%202014.pdf [hämtad 2016-08-05].

 International Academy Scandinavia (2016). Liverpool fotbollsskola. http://www.liverpoolfotbollskola.se/ [hämtad 2016-08-10].

 Kamras, D., Ovin, J. & Persson, J. (2003). Kommersialiserad idealism. Idrottsforum. 2003. Tillgänglig på internet:

http://idrottsforum.org/articles/kamras_ovin_persson/kamoviper.html [hämtad 2016-08- 15].

 Kickbusch, I. & Payne, L. (2003). Twenty-first century health promotion: the public health revolution meets the wellness revolution. Health promotion international, 18(2), ss. 275-278.

 Kompisligan (2016). Kompisligan. http://www.kompisligan.se/ [hämtad 2016-08-10].

 Konkurrensverket. (2011). Bilsportsmålet. Tillgänglig på Internet:

http://www.konkurrensverket.se/globalassets/press/konkurrensverkets-beslut-dnr- 7092009.pdf [hämtad 2016-08-02].

 Konkurrensverket. (2016a). Konkurrens. http://www.konkurrensverket.se/konkurrens/ [hämtad 2016-08-15].

 Konkurrensverket. (2016b). Påstått konkurrensproblem - Svenska Fotbollförbundets lojalitetsregler. Tillgänglig på Internet: http://www.konkurrensverket.se/beslut/15- 0652.pdf [hämtad 2016-08-02].

 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

 Leas gymnastik (2016). Gymnastik-kurser. http://www.leasgymnastik.se/tr%C3%A4na- gymnastik/gymnastik-kurser-28983044 [hämtad 2016-08-09].

 Light, R. (2007). Globalization and youth football in Japan. Asian journal of exercise & sports science, 4(1), ss. 21-27.

 Lindholm, J. (2014). Idrottsjuridik. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

 Live Sport Arena (2016). Live Sport Arena. http://sports.livearena.com/ [hämtad 2016-08- 10].

 Malina, M R. (2010). Early sport specialization: Roots, effectiveness, risks. Current sport medicine report, 9(6), ss. 364-371.

 Malmsten, K. & Pallin, C. (2005). Idrottens föreningsrätt. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.

 Marknadsdomstolen (2012). Överklagan Bilsportsmålet. Tillgänglig på Internet:

http://www.marknadsdomstolen.se/Filer/Avg%C3%B6randen/Dom2012-16.pdf [hämtad 2016-08-02].

 Mevalin (2016). Truppgymnastik. http://www.mevalin.se/kurser/truppgymnastik [hämtad 2016-08-09].

 Ministuds (2016). Gymnastikpass. http://www.ministuds.se/gymnastikpass/ [hämtad 2016-08-09].

 Målvaktsskola John Alvbåge (2016). Målvaktsskola John Alvbåge. http://www.johnalvbage.se/malvaktskola.html [hämtad 2016-08-09].

 Nationalencyklopedin (2016). Globalisering.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/globalisering [hämtad 2016-08-02].

 Nerikes Dansinstitut (2016). Nerikes Dansinstitut. http://dansskolan.com/om-oss-old/ [hämtad 2016-08-15].

 Nicholson, B L. (2010). Minor Leagues: The Commercialization of Youth Sports and its Implications for Privatization in Education. UC Berkeley: Education. Tillgänglig på internet: http://escholarship.org/uc/item/1dp2q18n [hämtad 2016-05-11].

 Norberg, R. J. & Redelius K. (2012). Idrotten och kommersen: Marknaden som hot eller möjlighet? I Wijkström, Filip (red.) Civilsamhället i samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel. 1. uppl. [Stockholm]: European Civil Society Press.

 Nordic Football (2016). Nordiv Fotball. http://www.nordicfootball.se/ [hämtad 2016-08- 10].

 Olsson, L-E. (2007). Frivilligt arbete inom idrotten: möjlighet och ofrånkomlighet. Stockholm: Riksidrottsförbundet. Tillgänglig på Internet:

http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_466/scope_128/ImageVaultHandler.aspx [hämtad 2016-08-04].

 Peterson, T. (2005). Idrottens professionaliserings- och kommersialiseringsprocesser. Sociologisk forskning, (1), ss. 3-10.

 Peterson, T. (2007). Landskrona BOIS as an environment for nurturing and education. Soccer and society, 8(1), ss. 125-139.

 Peterson, T. (2011). Talangutveckling eller talangavveckling?. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.

 Petersson, S., Catásus, H. & Danielsson, E. (2016). Vem håller i klubban?: om demokrati och delaktighet i idrottsföreningar. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på Internet: http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2016/03/Vem-haller- i-klubban-2016.pdf

 Pihlblad, J. (2015). Små skutt mot mer privat idrott. I Dartsch, C., Norberg J R. & Pihlblad, J. Recept för rörelse: 10 berättelser med hög puls. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på Internet: http://centrumforidrottsforskning.se/wp-

content/uploads/2015/05/Recept-for-rorelse.pdf

 Prospect Camp (2016). Prospect Camp. http://www.prospectcamp.se/foretaget.html [hämtad 2016-08-10].

 Redelius, K. (2013). Att vilja och kunna fortsätta: om idrottens utformning och

tillgänglighet. I Dartsch, C. & Pihlblad, J. (red.) Spela vidare: en antologi om vad som får unga att fortsätta idrotta. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på

Internet: http://www.gih.se/Documents/CIF/Uppdraget/2012/Spela-vidare.pdf

 RFs stadgar. (2015a). 2 kap 2§ Omfattning - organisatorisk uppbyggnad. Tillgänglig på internet:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/stadgar-och- regelverk/rfs-stadgar-2015.pdf?w=900&h=900 [hämtad 2016-08-04].

 RFs stadgar. (2015b). 12 kap 1-2§ Tävling. Tillgänglig på internet:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/stadgar-och- regelverk/rfs-stadgar-2015.pdf?w=900&h=900 [hämtad 2016-05-11].

 RFs stadgar. (2015c). 12 kap 3§ Tävling. Tillgänglig på internet:

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/stadgar-och- regelverk/rfs-stadgar-2015.pdf?w=900&h=900 [hämtad 2016-05-11].

 RF (2009). Idrotten vill: idrottsrörelsens idéprogram: [antagen av RF-stämman 2009]. Stockholm.

 RF (2015a). Medlemsförbund.

http://www.rf.se/Undermeny/RFochsvenskidrott/Medlemsforbund/ ]hämtad 2016-03-14].

 RF (2015b). RF och svensk idrott. http://www.rf.se/Undermeny/RFochsvenskidrott/ [hämtad 2016-04-11].

 RF (2016). Ideellt arbete gör idrotten. http://www.rf.se/Idrottensfinansiering/ [hämtad 2016-08-04].

 Robertsson, K. & Hvenmark, J. (2015). Varför ska man vara medlem? I Norberg, J R. & Pihlblad, J. Idrottens pris: om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse.

Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på Internet:

http://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2015/05/Idrottens-pris.pdf

 Sports Heart (2016). Information. http://www.sportsheart.se/information-30658828 [hämtad 2016-08-09].

 Stadium Sports Camp (2016). Stadium Sports Camp.

https://www.stadiumsportscamp.se/norrkoping [hämtad 2016-08-09].

 Stenling, C. & Fahlén, J. (2009). The order of logics in Swedish sport – feeding the hungry beast of result orientation and commercialization. European Journal for Sport and

Society, 6 (2), ss. 121-134.

 Stockholmidrotten (2016). Anläggningar.

http://www.stockholmsidrotten.se/Undermeny/Verksamhetsomraden/Anlaggningar? [hämtad 2016-08-04].

 Sundqvist, F. (2013). Så funkar ungdomsfotboll: om gemenskap och konflikter i världens roligaste idrott. Solna: Svenska Fotbollförlaget.

 Tham, C. (2013). Nyliberalismens triumf och fiasko. Stockholm: Atlas.

 Thedin Jakobsson, B. (2014). What makes teenagers continue? A salutogenic approach to understanding youth participation in Swedish club sports. Physical Education and Sport Pedagogy, 19 (3), ss. 239-252.

 Tillslag (2016). Tillslag. http://www.tillslag.se/ [hämtad 2016-08-09].

 Wagnsson, S. & Dartsch, C. (2015). Idrottsföräldrars syn på den kommersialiserade barn- och ungdomsidrotten. I Norberg, J R. & Pihlblad, J. (2015). Idrottens pris: om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse. Stockholm: Centrum för idrottsforskning. Tillgänglig på Internet: http://centrumforidrottsforskning.se/wp-

content/uploads/2015/05/Idrottens-pris.pdf

 Wiersma, D L. (2000). Risks and benefits of youth sport specialization: Perspectives and recommendations. Pediatric exercise Science, (12), ss. 13-22.

 Wirén Åkesson, J. (2014). Idrottens akademisering: idrottsvetenskaplig kunskap inom forskning, utbildning och på arbetsmarknaden. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2014. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2043/17006

 Östberg, K., Östberg, T., Eriksson, E., Engström L-M., Hassmén, P., Werner, S.,

Widmark, M., Klingberg, M., Engelbrektsson, L., Guliulina, J., Salming, B., Fogdö, T. & Gärderud, A. (2013). Stoppa elitsatsningarna för barn. Svenska dagbladet.