Slutsats

Avslutningsvis har det påvisats i analysen att kvinnliga socionomstudenter inte ser begreppet yrkesstatus som viktigt, de menar snarare att de valde att utbilda sig till socionomer på grund av ett intresse av att hjälpa andra individer. Däremot ansåg de flesta av respondenterna att de förtjänar att ses som professionella av andra professioner. Eftersom respondenterna såg socionomyrket som kvinnodominerat så såg de positivt på det faktum att fler män söker sig till utbildningen och yrket. Även om några även ansåg det vara orättvist att män har det lättare att avancera inom yrket och får en bättre lön. Trots detta så såg de till klienternas bästa vilket innebär att fler manliga socionomer bör tillkomma.

Som förslag till ytterligare forskning anser författarna att det saknas forskning om huruvida socionomstudenters syn på professionalitet och yrkesstatus har förändrats efter examination. I denna studie upplevde inte respondenterna sig som professionella de ansåg att detta skulle ändras när de väl kommit ut i arbetslivet. Det är därför av intresse att undersöka om nyexaminerade socionomstudenter känner sig professionella efter att ha varit

Referenslista

Alaletho, Tage (1994). Socialsekreterares professionalitet och arbetsmiljö. Nordisk

Sosialt Arbeid (volym 1994, nummer 3), sid. 186-199. Umeå universitet.

Albrecht, L. Terrance, Johnson, M. Gerianne & Walther, B. Joseph (1993). Understanding communication processes in focus groups. Morgan, L. David (1993) Successful focus

groups – advancing the state of the art (sid. 62). California: Sage publications, inc.

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Berglund, Tomas & Schedin, Stefan (2002). Social klass och arbete, Hansen, Lars H. & Orban, Pal (2002). Arbetslivet. (sid. 328). Lund: Studentlitteratur.

Bergmark, Anders & Lundström, Tommy (2006). Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift (volym 2), sid. 99-113.

Bodin, Lena-Karin (2010). En kvalitativ studie om socialsekreterares syn på sin yrkesstatus.

Mittuniversitetet.

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder, New York: Oxford University Press. Bryman, Alan (2008). Social Research Methods, New York: Oxford University Press (3.

uppl).

Börjesson, Bengt (2008). Förstå socialt arbete, Malmö: Liber AB.

Calder, Bobby J. (1977). Focus groups and the nature of qualitative marketing research,

Journal of marketing research. (volym 14), sid. 353-364.

Cole, Natalie & Ekström, Petra (2010). Läraryrket- ett yrke utan definierad status. Malmö högskola.

Dellgran, Peter & Höjer, Staffan (2005). Rörelser i tiden. Professionalisering och

privatisering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift (nummer 2-3), sid. 246-267. Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur AB.

Etzioni, Amitai (1969). The semi-professions and their organization: teachers, nurses, social

workers. New York.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar (3. uppl.). Göteborg: Daidalos.

Gunnarsson, Ewa (1994). Att våga väga jämnt! Om kvalifikationer och kvinnliga

förhållningssätt i ett tekniskt industriarbete. Luleå: Tekniska högskolan.

Harlow, Elizabeth (2004). Why don't women want to be social workers anymore? New managerialism, postfeminism and the shortage of social workers in social services

departments in England and Wales, European Journal

of Social Work, (volym 7, nummer 2), sid. 167-179.

Hellberg, Inga (1989). Könsutjämning och könspolarisering inom professionerna på dagens svenska arbetsmarknad. Selander, Staffan (1989). Kampen om yrkesutövning, status och

kunskap – professionaliseringens sociala grund. (sid. 170, 173). Lund: Studentlitteratur.

Holgersson, Leif (1986). Vilken professionalism vill vi ha i socialt arbete? Broady, Donald, Abrahamsson, Bengt (1986). Professionaliseringsfällan - vuxenutbildning, arbetsdelning (sid. 117-122). Stockholm: Carlsson Bokförlag AB.

Holgersson, Leif (2008). Socialpolitik och socialt arbete – historia och idéer (4. uppl.). Stockholm, Norstedts Juridik AB.

Högskoleverket (2011a). Registrerade socionomstudenter. Hämtat den 30 mars 2011 från

http://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/grundochavanceradniva/grundutbildning. 4.352a7be912949b4658a80001632.html?struts.portlet.action=/nudev/resultat&sv.url=12.3 52a7be912949b4658a80001638&.

Högskoleverket (2011b). Registrerade socionom- och juridikstudenter. Hämtat den 9 maj 2011 från

http://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/grundochavanceradniva/grundutbildning. 4.352a7be912949b4658a80001632.html?struts.portlet.action=/nudev/resultat&sv.url=12.3 52a7be912949b4658a80001638&.

International Federation of Social Workers (2011). Definition av socialt arbete. Hämtat den 10 mars 2011 från http://www.ifsw.org/p38000412.html.

Jergeby, Ulla & Sundell, Knut (2008). Evidensbaserat socialt arbete. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (2008). Evidensbaserad praktik i socialt arbete (sid. 12-14) Stockholm: Gothia.

Johnsson, Lisbeth & Lindgren, Hans (1999). Yrkesroll och professionalitet. Bernler, Gunnar & Cajvert, Lilja, Johnsson, Lisbeth, Lindgren, Hans (1999). Psykosocialt arbete: idéer och

metoder (sid. 14-16). Stockholm: Natur och Kultur.

Knodel, John (1993). The design and analysis of focus group studies: a practical approach. Morgan, L David (1993). Successful focus groups – advancing the state of the art (sid. 50). California: Sage publications, inc.

Kulik, Liat (1998). Inter and intra-gender differences in life orientations and work attitudes in Israel: A comparative analysis. International journal for the advancement of counselling, (volym 20), sid. 95-111.

Kullberg, Christian (2007). Icke-traditionella män på traditionellt kvinnliga områden?: Dilemman för män på socionomutbildningen och i socialt arbete. Brunnberg, Elinor (2007). Socionomutbildning i omvandling 1967 till 2007 – en jubileumsskrift Örebro

universitet. (sid. 218-219, 221, 225 ). Örebro: universitetsbiblioteket.

Lund: Studentlitteratur AB.

Lubove R (1965). The professional altruist. The emergence of social work as a career 1880-

1930. Oxford University Press.

Lövström, Åsa (2004). Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Hämtat den 18 april 2011 från

http://www.regeringen.se/sb/d/264/a/17289.

Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (2006). Socialvetenskapliga utgångspunkter. Meeuwisse, Anna, Sunesson, Sune & Swärd, Hans (2006). Socialt arbete - en grundbok (sid. 30-31, 43-44). Stockholm: Natur och kultur.

Molander, Anders & Terum, Inge (2008). Profesjions studier, Oslo: Universitetsforlaget. Morgan, David L. (1998). Focus group kit. Vol. 2, Planning focus groups. Thousand Oaks,

California.: Sage Publications.

Månsson, Sven-Axel (2007). Evidensbaserad kunskap eller intelligent handlande i socialt

arbete, Anförande vid Alumnträff vid Göteborgs universitet.

Nationalencyklopedin (2011). Socialt arbete. Hämtat den 10 mars 2011 från

http://www.ne.se/lang/socialt-arbete.

Oscarsson, Lars (2006). Evidenskravet och socialt arbete – skiss till en strategi för forskning och praktik, Socionomen (volym 4), sid. 31-34.

Payne, Malcolm (1996). What is professional social work? Birmingham: Venture press. Penn, Jane (2007). The development of social work education in Russia since 1995. European

Journal of Social Work, (volym 10, nummer 4), sid. 513-527.

Pringle, Keith (1995). Men, masculinities & social welfare. London: UCL press.

Shinar, Eva H (1975). Sexual stereotypes of occupations. Journal of vocational behavior, (volym 7), sid. 99-111.

Stewart, David.W., Shamdasani, Prem.N. & Rook, Dennis.W. (2007). Focus groups: theory

and practice. (2. uppl.) Thousand Oaks, California.: Sage Publications.

Svennson, Lennart G (2003). Yrkes- och professionssociologi. Blomsterberg, Marianne & Soidre, Tiiu (2003). Reflektioner – perspektiv i forskning om arbetsliv och arbetsmarknad (sid. 33-36). Göteborg Universitet.

Svensson, Lennart G & Ulfsdotter Eriksson, Ylva (2009). Yrkesstatus. En sociologisk studie

av hur yrken uppfattas och värderas, Göteborg Universitet.

Ulfsdotter Eriksson, Ylva (2006). Yrke, status & genus - en sociologisk studie om yrken på en

segregerad arbetsmarknad. Göteborg universitet.

samhällsvetenskaplig forskning.

Wahl, Anna, Holgersson, Charlotte, Höök, Pia & Linghag, Sophie (2001). Det ordnar sig –

teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur AB.

Westberg, Hanna (2001). Könsmärkningsprocessen. Gonäs, Lena, Lindgren, Gerd & Bildt, Carina, Könssegregering i arbetslivet (sid. 85-87). Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper – om fokuserande gruppintervjuer som

undersökningsmetod, Lund: Studentlitteratur AB.

Wingfors, Stina S. (2004). Socionomyrkets professionalisering, Göteborg universitet: Department of Sociology.

Winston LeCroy, Craig & Stinson, Erika L. (2004). The publics perception of social work: Is it what we think it is? Social work (volym 49, nummer 2), sid. 164-174.

Örebro universitet (2011) Utbildningsplan för socionomprogrammet. Hämtat den 10 mars 2011 från http://www.oru.se/Utbildning/Kurser-och-program/Utbildningsplaner.

Bilagor

Intervjuguide

1. Bakgrundfakta a. Kön? Ålder?

b. Vart kommer ni ifrån (stad)?

c. Vad gjorde ni innan ni började studera? 2. Val av utbildning

a. Varför valde ni att läsa socionomprogrammet? b. Vad vill ni arbeta med och varför?

c. Varför tror ni att fler kvinnor än män läser till socionom? 3. Yrke och status

a. Vad har ni för förväntningar på ert arbete?

i. Exempelvis hög? lön, position i samhället?

b. Vad gjorde att ni ville arbeta med socialt arbete? – jfr frågan under socionomutbildningen?

c. Tror ni att det finns någon skillnad mellan socionomyrkena? i. Exempelvis status, professionalitet nivå?

ii. Vilken är den viktigaste orsaken till detta?

d. Hur viktigt är det för er att inneha en hög status på ert arbete? e. Hur tror ni att erat kön påverkar era karriärmöjligheter och status?

i. Skillnad för en man?

f. Hur tror ni andra uppfattar er yrkesgrupp? 4. Professionalitet

a. Anser ni er vara professionella?

i. Vid vilken tidpunkt av utbildningen ansåg ni er själva vara professionella?

b. Hur ser ni på begreppet professionell?

c. Är det någon skillnad på professionellt socialt arbete och annat socialt arbete? d. Tror ni andra upplever er som professionella?

Rangordning av 100 yrkens status

Svensson och Ulfsdotter Eriksson (2009)

Rank Yrken 1 Ambassadör 2 Läkare 3 Domare (jurist) 4 Professor 5 Advokat 6 Pilot 7 Verkställande direktör 8 Forskare 9 Civilingenjör 10 Statsråd 11 Idrottsproffs 12 Civilekonom 13 Veterinär 14 Datakonsult 15 Filmproducent 16 Tandläkare 17 Aktiemäklare 18 Riksdagsledamot 19 Ingenjör 20 Psykolog 21 Programledare på TV 22 Skattedirektör 23 Revisor 24 Webbdesigner 25 Journalist 26 Personalchef 27 Författare 28 Officer 29 Dataoperatör

30 Reklamare (Art Director) 31 Skådespelare 32 Präst 33 Apotekare 34 Polis 35 Banktjänsteman 36 Brandman 37 Sociolog 38 Meteorolog 39 Fotomodell 40 Flygvärdinna 41 Barnmorska 42 Miljövårdsinspektör 43 Guldsmed 44 Gymnasielärare 45 Kock

46 Sjukgymnast 47 Rockmusiker 48 Sjuksköterska 49 Kronofogde 50 Konstnär 51 Skolkurator 52 Grundskollärare 53 Reseledare 54 Akupunktör 55 Elektriker 56 Facklig ombudsman 57 Byggnadsarbetare 58 Kriminalvårdare 59 Snickare 60 Frisör 61 Socialsekreterare 62 Trädgårdsmästare 63 Dansare 64 Bibliotekarie 65 Förskollärare 66 Lokförare 67 Kosmetolog 68 Bilmontör 69 Bagare 70 Bilreparatör 71 Lantbrukare 72 Barnskötare 73 Skräddare/sömmerska 74 Kontorssekreterare 75 Väktare 78 Undersköterska 79 Skogsarbetare 80 Bussförare 81 Vägarbetare 82 Fastighetsskötare 83 Matros 84 Fiskare 85 Taxichaufför 86 Personlig assistent 87 Vårdbiträde 88 Affärsbiträde 89 Postkassörska 90 Servitör/servitris 91 Hemvårdsassistent 92 Vaktmästare 93 Hamnarbetare 94 Snabbköpskassörska 95 Parkarbetare 96 Biljettkontrollant 97 Sophämtare

98 Städerska 99 Gatuköksbiträde 100 Diskare