Slutsats - Diskussion och slutsatser - Kristet bistånd från ett sekulärt land : En kvalitativ s

6. Diskussion och slutsatser

6.6. Slutsats

Slutsatser som kan dras från denna studie är att individer inom KOmB:ers upplever att det råder en kraftig brist på kunskap och förståelse kring religion och i deras fall kristendomen och dess påverkan och inverkan på en global värld. Denna brist på kunskap och förståelse upplevs finnas både hos staten och den svenska allmänheten. Organisationernas representanter upplever också att sekularism ses som ett värdeneutralt förhållningssätt i Sverige vilket inte är detsamma i många delar av världen, men framförallt i Globala Syd dit en majoritet av organisationernas bistånd går. De upplever att det svenska synsättet att separera religion och utveckling problematiserar det arbetet då den hållningen är typiskt svensk och väldigt långt ifrån synsättet och världsbilderna hos deras partners och mottagare i Globala Syd. Detta gör att de upplever att de ofta har svårt att höra och lyfta sina frågor i media och till statliga institutioner och att de upplever att religiösa och kristna frågor och synsätt behandlas som omoderna, irrelevanta och icke önskvärda i den offentliga sfären. I och med det upplever de att deras motiv misstänkliggörs och att de uppfattas ha en dold agenda i att forcera fram en kristen kultur och att evangelisera.

Detta leder bland annat till konsekvenser som att KOmB:er måste anpassa sitt språk och sin kommunikation till olika delar och aktörer i det svenska samhället för att få dem att förstå deras avsikter och att skapa upplysning och intresse kring deras fråga. Samtidigt måste denna kommunikation vara transparent och ha samma budskap fast med olika ord, när de kommunicerar med till exempels svenska kristna, svenska sekulära och deras utländska religiösa mottagare.

Den svenska uppdelningen att bortse från andlighet och religion i den offentliga sfären och att det inte får involveras i utvecklingsprojekt som stöds av Sida, problematiserar ofta KOmB:ers relationer med sina partners i Globala Syd. Dessa har i många fall svårt att anpassa sig efter Sidas riktlinjer.

En övervägande majoritet av världens befolkning tillhör på något sätt en religion (Pew Research Center, 2012). Detta gäller även i många fall de länder som tar emot insatser finansi- erade av svenskt bistånd (Pew Research Center, 2011). De svenska organisationer som arbetar med dessa insatser och har en religiös grund besitter kunskaper och erfarenheter som kan utgöra nycklar till goda samarbeten och förändring. Upplever dessa organisationer att det finns en okunskap kring religionens roll inom utveckling så bör det svenska biståndssamfundet ta det i beaktning. Annars riskerar det svenska biståndssamfundet att gå miste om värdefull kontext- förståelse, vilket kan påverka Sveriges bistånd i stort.

Referenser

Agensky, J. (2013). Dr Livingstone, I Presume? Evangelicals, Africa and Faith-Based Human- itarianism. Global Society, 27(4), 454–474. DOI: 10.1080/13600826.2013.823916

Axelson, S. (Red.) (2006). Kristna organisationer och internationellt bistånd i det civila sam-

hället, Svenska institutet för missionsforskning

Barnett, M. (2005). Humanitarianism Transformed. Perspectives on Politics, 3(4), 723–740. DOI: 10.1017/S1537592705050401

Barnett, M., & Stein, J. (2012). Sacred aid: Faith and humanitarianism. Oxford: Oxford Uni- versity Press.

Bjerhem, G. (2018, 12 mars). Kristna scouter förlorar bidrag. SR.se. Hämtad 24 maj, 2018 från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6905374

Björck, G. (2014). Förändring av Missionssynen?: Perspektiv på Svenska kyrkans mission

1945–2000 speglad av ledning och missionärer. Studia Missionalia Svecana, 2014.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber.

Clarke, G. (2007). Agents of Transformation? Donors, Faith-Based Organisations and Interna- tional Development.Third World Quarterly, 28(1), 77–96.

De Cordier, B. (2009). Faith- based aid, globalisation and the humanitarian frontline: An anal- ysis of Western-based Muslim aid organisations. Third World Quarterly, 30(4), 663–684. DOI: 10.1080/01436590902867086

De Cordier, B. (2010). On the Thin Line Between Good Intentions and Creating Tensions: A View on Gender Programmes in Muslim Contexts and the (Potential) Position of Islamic Aid Organisations. European Journal of Development Research, 22(2), 234–251, DOI: 10.1057/ejdr.2010.2

Deneulin S. & Rakodi, C. (2011). Revisiting Religion: Development Studies Thirty Years On. World Development, 39(1), 45–54. DOI: https://doi.org/10.1016/j.worlddev.2010.05.007 Deneulin, S. & Zampini-Davies, A. (2017).

Engaging development and religion: Methodological groundings. World Development, 99, 110–121. DOI: https://doi.org/10.1016/j.worlddev.2017.07.014

Gustafsson, G. & Pettersson, T. (Red.) (2000). Folkkyrkor och religiös pluralism - den nordiska

religiösa modellen. Stockholm: Verbum.

Habermas, J. (2016). Religion in the Public Sphere. European Journal of Philosophy, 14(1), 1- 25. DOI: https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1468-0378.2006.00241.x

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups.

Holmefur, N. (2016). Den osynliga religionen. Analys av policy för svensk utvecklingspolitik

2010–2014. Studia Missionalia Svecana, 2016.

Inglehart, R., & Baker, W. E. (2000). Modernization, Cultural Change, and the Persistence of Traditional Values. (Looking Forward, Looking Back: Continuity and Change at the Turn of the Millennium) (Statistical Data Included). American Sociological Review, 65(1), 19–51. Jonsson, C. (2012). Volontärerna: Internationellt hjälparbete från missionsorganisationer till

volontärresebyråer: From Missionary Organizations to Volunteer Travel Agencies. Linnaeus

University Dissertations, 2012.

Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

McLeigh, J. (2011). Does Faith Matter? A Comparison of Faith-Based and Secular International Nongovernmental Organizations Engaged in Humanitarian Assistance. All Dissertations. Paper 829.

Odén, R. (Red.) (2016). For Better for Worse, Swedish Mission Council

Pettersson, T., & Projektet Framtida folkrörelser. (1988). Bakom dubbla lås: En studie av små

och långsamma värderingsförändringar. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, FRN: Liber.

Pew Research Center (2011). Hämtad 29 maj, 2018, från http://www.pewforum.org/2011/12/19/global-christianity-exec/ Pew Research Center (2012). Hämtad 23 maj, 2018, från

http://www.pewforum.org/2012/12/18/global-religious-landscape-exec

Riis, O. (2000). Pluralismen i Norden. I Gustafsson, G. & Pettersson, T. (Red.) Folkkyrkor och

religiös pluralism - den nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum.

Salih, M. (2002). Islamic NGOs in Africa: The Promise and Peril of Islamic Voluntarism, Oc- casional Paper, Centre of African Studies, University of Copenhagen.

Socialdemokraterna. (2018). Hämtad 24 maj, 2018, från https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2018/forbud-mot-religiosa-friskolor/

Sida. (2018a). Hämtad 23 maj, 2018, från http://cso.sida.se

Sida. (2018b). Hämtad 18 maj, 2018, från https://www.sida.se/Svenska/sa-arbetar-vi/Detta-ar- svenskt-bistand/

SOU 2018:18. Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Stockholm: Kulturde- partementet.

Sundqvist, J. (2016). The need for contextual analysis on the role of religion in the Swedish development cooperation. I Odén, R. (Red.), For Better for Worse, Swedish Mission Council Svensk insamlingskontroll. (2018). Hämtad 17 maj, 2018, från

https://www.insamlingskontroll.se/sidor/om-svensk-insamlingskontroll

Svenska Dagbladet (2018, 8 maj). Polisen tillåter böneutrop: ”Får inte fråga grannarna”.

Svenska dagbladet. Hämtad 24 maj, 2018 från https://www.svd.se/klartecken-for-boneutrop-i-

vaxjo

Svenska Missionsrådet. (2018). Hämtad 23 maj, 2018, från https://www.missioncouncil.se/om-oss/

Thurfjell, D. (2015). Det gudlösa folket - De postkristna svenskarna och religionen. Stockholm: Molin & Sorgenfrei Förlag.

Tvedt, T. (2006). Understanding the History of the International Aid System and the Develop- ment Research Tradition: The Case of the Disappearing Religious NGOs. Forum for Develop-

ment Studies, 33(2), 341–366.

Tønnessen, Aud V. (2007). Faith-based NGOs in International Aid: Humanitarian Agents or Missionaries of Faith?, Forum for Development Studies, 34(2), 323–342, DOI: 10.1080/08039410.2007.9666383

United Nations. (2015). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Develop- ment. Hämtad 16 maj, 2018, från

http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

West, G. O. (2016). Recovering the biblical story of Tamar: Training for transformation, doing development. i Odén, R. (Red.), For Better for Worse, Swedish Mission Council

World Value Survey. (2008). Findings and Insights. Hämtad 16 maj, 2018, från http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp?CMSID=Findings

Bilaga. Intervjuguide

Frågeställningar

• Hur upplever KOmB:er att stödet är och tar sig form från svenska staten och Sida i synnerhet kopplat till myndigheternas mer sekulära utgångspunkt?

• Hur upplever KOmB:er att stödet är och tar sig form från den svenska allmänheten i respons på respektive KOmB:s verksamhet?

• Hur påverkar KOmB:ers upplevelser av stödet från en mer sekulär stat och allmänhet hur de formulerar sin verksamhet, marknadsföring samt ansökningar om medel?

Introduktion

1. Hur och när startade organisationen?

2. Hur ser organisationen ut idag jämfört med då?

3. Hur kom du i kontakt med organisationen? Hur blev du engagerad i den? 4. Vilka samarbetspartners har ni?

Huvuddel

5. Sverige brukar rankas som ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar det er organisation?

6. Har ni märkt någon skillnad på hur Sverige utvecklats (de senaste femtio åren) när det gäller religion och sekularisering? Hur har det påverkat er?

7. Hur ser ert samarbete med Sida ut?

8. Finns det skillnader i hur ni kommunicerar ert uppdrag till olika aktörer? (Sida, part- nerorganisationer, biståndsmottagare)

9. Har stödet från Sida förändrats något sedan starten? Har ni upplevt olika stöd från olika regeringar?

10. Har ni ändrat ert förhållningssätt till religion som en del av er identitet sedan starten? Varför i så fall?

11. Upplever ni att andra organisationer med liknande värderingar står inför samma situation som er? Exempelvis hur man blir behandlad och bedömd utifrån organisationens ideologi.

12. Upplever ni att andra organisationer med andra värderingar står inför samma situation som er? Andra religiösa inriktningar? Sekulära organisationer?

13. Hur upplever ni som organisation att människor i allmänhet ser på er? Är ni öppna med att ni är en religiös organisation? Hur påverkar det er?

14. Hur stor del av de medel ni tar emot kommer från Sida respektive andra givare? Hur riktas dessa medel till olika aktiviteter?

15. Gör ni en uppdelning mellan religiösa och icke-religiösa aktiviteter inom er verksamhet? Varför/Varför inte?

16. Hur går det till när ni utformar er verksamhet? Vilka riktlinjer följer ni? Har Sida riktlinjer som ni behöver följa?

17. Har er position och ert anseende inom svenskt bistånd förändrats något sedan starten? Om så är fallet, hur?

18. Behöver ni som organisation anpassa er verksamhet på grund av att Sverige är seku- lärt? Om så är fallet, hur?

19. Behöver ni som organisation anpassa er marknadsföring på grund av att Sverige är se- kulärt? Om så är fallet, hur?

20. Behöver ni som organisation anpassa era ansökningar om stöd på grund av att Sverige är sekulärt? Om så är fallet, hur?

21. Hur ser ni på framtiden för er verksamhet och ni som organisation kopplat till sam- hällsdebatten om religionens plats i samhället?

34 Avslutning

22. Finns det någon mer aspekt som du vill lyfta fram kring er organisation och kontexten Sverige?

In document Kristet bistånd från ett sekulärt land : En kvalitativ studie av hur kristna samfund och organisationer upplever att bedriva bistånd i Sverige och hur det påverkar deras verksamhet (Page 32-38)