I inledningen nämnde vi att Sveriges storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) har vuxit under de senaste åren, och de framskrivningar som vi har genomfört indikerar med all tydlighet att denna trend kommer att fortsätta. Faktum är att befolkningsökningen för samtliga storstadsområden förväntas bli mycket omfattande enligt medelscenariot där vi utgick från realistiska antaganden kring fruktsamhet och migration.
Storstockholms befolkning förväntas öka med 31,3 % mellan 2010 och 2035 (till 2,67 miljoner invånare), Storgöteborgs med 24,3% (till 1,15 miljoner) och Stormalmö med 31,2 % (till 860,000).
Utgår man från det höga scenariot med höga antaganden kring fruktsamhet och flyttningsöverskott förväntas befolkningsökningarna vara oerhört omfattande. Men även utifrån det låga scenariot, med dess lägre antaganden kring fruktsamhet och flyttningsöverskott är befolkningsökningarna ej helt obetydliga.
Oavsett scenario förväntas Storstockholm och Stormalmö ha relativt likartade procentuella befolkningsökningar, medan Storgöteborg antas ha en något lägre. Dock är befolkningsökningen i Storstockholm sett till antal betydligt mer omfattande än för de övriga två. Orsaken till att Stormalmö och Storstockholm förväntas få en högre procentuell befolkningsökning än Storgöteborg är att det prognostiserade flyttningsöverskottet antas bli högre både absolut och relativt sett för de förstnämnda storstadsområdena.
Förutom enbart befolkningsökningarna finns det ett flertal andra befolkningsprocesser som utifrån de olika scenarierna antas kommer att påverka storstadsområdena på ett likartat vis.
Andelen äldre (65+) i samtliga storstadsområdena förväntas att öka med en betydande grad, oavsett scenario, och därav förväntas försörjningskvoten öka för samtliga storstadsområden.
Framskrivningarna indikerar även på att könskvoten kommer att förändras för samtliga områden, på så sätt att andelen män i befolkningarna blir större än andelen kvinnor. Detta beror sannolikt på att överlevnadskvoterna ökar i högre takt för männen under de 35-åren framskrivningarna genomförs. En gemensam befolkningsstrukturell situation är även att gruppen i arbetsför ålder (20-64) skiljer sig mycket lite proportionellt åt mellan storstadsområdena år 2035, och påverkas heller ej till omfattande grad av de olika scenarierna.
Informationen ovan är ej direkt nydanande, då den tidigare forskningen vi hänvisade till i inledningen kommit med bland annat liknande slutsatser angående åldrandet i storstadsområdena.
Vad som dock är av särskilt intresse i denna studie blir därmed de skillnader som existerar mellan områdena.
Gällande den ökande andelen individer i 65+-åldern är andelen pensionärer närapå ekvivalent mellan storstadsområdena utifrån medelscenariot. Men om antagandena kring fruktsamhet och migration höjs i enlighet med det höga scenariot får Storgöteborg en högre andel pensionärer än de övriga två, vilket återigen har att göra med den mer begränsade inflyttningen till Göteborg, som medför att reduktionen i andelen pensionärer ej är lika omfattande som för Storstockholm och Stormalmö. Faktum är att detta begränsade flyttningsöverskott medför att Storgöteborg blir mindre känsligt för de höga och låga scenariernas antaganden än Storstockholm och Stormalmö.
Storgöteborg har även den högsta försörjningskvoten av storstadsområdena oavsett vilket scenario man utgår från, medan Stormalmö generellt sett har den minsta. Vad gäller andelen unga
(0-19) är skillnaderna mellan storstadsområdena mycket små oavsett scenario, dock finns en betydande skillnad mellan enbart scenarierna i sig. Gruppen 0-19-åringar tycks därmed påverkas kraftigt i storlek av förändringar av fruktsamhets- och migrationsantagandena i samtliga storstadsområdena.
Dödligheten per tusen invånare i storstadsområdena kommer enligt medelscenariot att vara högre mellan 2030 och 2035 än mellan 2010 och 2015. Detta beror på att andelen äldre, som utsätts för högre dödlighetsrisk kommer att öka under framskrivningsperioden. Vi ser också en liten skillnad i tid mellan könen, där kvinnor 2010 har en högre dödlighet per tusen invånare än män, medan det motsatta förhållandet kommer att råda från år 2035, något som antagligen orsakas av att andelen äldre ökar i högre takt för män än för kvinnor. Denna befolkningsprocess är sannolikt en konsekvens av att skillnaderna i överlevnadskvoterna mellan könen inte förväntas vara lika omfattande år 2035 som 2010.
Vad gäller framskrivningarnas kvalité bör det dock påpekas att det faktum att vi ej kunde förkasta nollhypotesen om en enhetsrot för Storstockholm och Stormalmös tidsserier över flyttningsöverskottet kan ha påverkat kvalitén på framskrivningarna för de storstadsområdena.
Utifrån den information som nu har presenterats tycks vi ha en bild av tre delvis åldrande storstadsområden. Betyder då detta att storstadsområdenas nuvarande positioner som platser i Sverige där befolkningarna är förhållandevis unga kommer att förändras? Nej, detta tycks sannerligen ej vara fallet. I jämförelse med landet som helhet pekar våra framskrivningar på att storstadsområdena kommer ha betydligt yngre befolkningar, och deras respektive framskrivna befolkningsökningar är betydligt högre än landets. Om man slår samman de tre storstadsområdenas befolkningsökningar mellan 2010 och 2035 sett till antal, beräknas den enligt medelscenariot vara på 1,06 miljoner människor, medan landet som helhet förväntas ha cirka 954,000 fler invånare år 2035. Det är därmed tydligt att storstadsområdena kommer att utgöra navet i landets befolkningsutveckling. Storstockholm kommer att stå för större delen av denna förändring, men man ska ej underskatta den befolkningsutveckling som enligt våra framskrivningar kommer att ske i Stormalmö och Storgöteborg. Sammanfattningsvis är det ej orimligt att påstå att Sverige är ett land som genomgår en mycket tydlig metropoliseringsprocess.
År 2010 bodde 38,65 % av Sveriges befolkning i Storstadsområden, och år 2035 förväntas denna andel enligt medelscenariot ha stigit till 45,3 %. Men om storstadsområdenas geografiska omfattningar vid denna tidpunkt har expanderat, skulle deras gemensamma andel av Sveriges befolkning vara ännu högre.
Vi har nu identifierat ett antal bredare gemensamma processer som påverkar storstadsområdena på ett likartat vis, och fört in dessa i en nationell kontext. Men vi har även visat att dessa befolkningsprocesser ej påverkar storstadsområdena på ett fullständigt homogent vis, då vi har identifierat vissa skillnader mellan storstadsområdena utifrån våra framskrivningar. Fördjupade kunskaper om sådana skillnader skulle dock kunna uppnås genom att beakta ett bredare spektrum av relevanta variabler än enbart de traditionella demografiska variabler som vi har använt oss av.
Demografi är en bred vetenskaplig disciplin som korsar många ämnesområden, såsom Sociologi, Nationalekonomi, Kulturgeografi, Statsvetenskap och Historia. Att exempelvis analysera skillnaderna mellan storstadsområdena utifrån befolkningsgeografiska variabler som beaktar befolkningarnas spatiala strukturer, eller att genomföra en historisk-demografisk analys av de
befolkningsprocesser som format storstadsområdena inom en komparativ kontext skulle säkerligen kunna bidra till ny kunskap om storstadsområdenas demografiska strukturer. Det skulle även vara av intresse att även jämföra andra typer av subnationella konstellationer, såsom län, avfolkningskommuner och medelstora städer. I denna föränderliga värld kan komparativa ansatser av denna typ möjliggöra ökad förståelse för de befolkningsprocesser som formar Sverige.
Referenslista
Bijak, J. (2006). Forecasting international migration – Selected theories, models and methods. Warzawa, Polen: Central European Forum for Migration Research. Hämtad från:
http://www.cefmr.pan.pl/docs/cefmr_wp_2006-04.pdf
Carolina Population Center (CPC, Inget datum). Multiple decrement life tables – lesson 2 Causes of Death. North Carolina, NC: The University of North Carolina at Chapel Hill. Hämtad från:
http://www.cpc.unc.edu/measure/training/online-courses/non-certficate-courses/mdlt/lesson-2
Carolina Population Center (CPC, Inget datum). Multiple decrement life tables – lesson 3 Life tables.
North Carolina, NC: The University of North Carolina at Chapel Hill. Hämtad från:
http://www.cpc.unc.edu/measure/training/online-courses/non-certficate-courses/mdlt/lesson-3
Carolina Population Center (CPC, Inget datum). Population analysis for planners– lesson 8 The cohort component method. North Carolina, NC: The University of North Carolina at Chapel Hill. Hämtad från: http://www.cpc.unc.edu/measure/training/online-courses/non-certficate-courses/pap/lesson-8
Crook, N. (1997). Principles of population and development with illustrations from Asia and Africa.
Oxford, England: Oxford University Press.
Dahmström, K. (2005, 4:e utgåvan). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Fergany, N. (1971). On the human survivorship function and life table construction.
Demography. Volym 8, nr 3, 331 – 334.
Getis, A., Getis, J. & Fellmann, J.D. (2009, 12:e utgåvan, international edition). Introduction to geography. New York, NY: McGraw-Hill.
Gujarati, D.N. & Porter, D.C. (2009, 5:e utgåvan, international edition). Basic econometrics. New York, NY: McGraw-Hill.
Hälso och sjukvårdsnämndens förvaltning i Stockholms Läns Landsting. (2010).
Behovsframskrivning 2009-2030. Stockholm, Sverige: Stockholms Läns Landsting. Hämtad från: http://www.sll.se/upload/HSNf/FHS/Behovsframskrivning2009_30%20.pdf Kintner, H. J. (1983, 2:a utgåvan). The life table. I Swanson, David, Siegel, Jacob S
(redaktörer). The methods and materials of demography, s. 301-340. Amsterdam, Nederländerna:
Elsevier Academic Press.
Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms Läns Landsting (2007). Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige – framskrivning för år 2050. Stockholm, Sverige:
Stockholm Läns Landsting. Hämtad från:
http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/publ/2007/2007-5_am_befolkning_sysselsattning.pdf
Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen (2011). Befolkningsprognos Västra Götaland 2010-2020. Vänersborg, Sverige: Västra Götalandsregionen. Hämtad från:
http://www.kompetensplattformvg.se/wp-content/uploads/2011/10/Kortrapportbefolkningsprognos-20202011-1.pdf
Siegel, J.S. (2002). Applied demography Applications to business, government, law and public policy. San Diego, Kalifornien: Academic Press.
Smith, S.K. (1986). Accounting for migration in cohort-component projections of state and local populations. Demography. Volym 23, nr 1, 127-135.
Statistiska Centralbyrån (2003). Försörjningskvoten. Stockholm, Sverige: SCB. Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_06.pdf
Statistiska Centralbyrån (2005). MIS 2005:2, Geografin i statistiken. Stockholm, Sverige: SCB.
Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2004A01_BR_X20OP0502.pdf Statistiska Centralbyrån (2006). Stochastic population projections for Sweden. Örebro, Sverige: SCB,
forsknings- och utvecklingsavdelningen. Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2006A01_BR_X103OP0602.pdf Statistiska Centralbyrån (2007). Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2007. Örebro, Sverige: SCB.
Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BO0801_2007A01_BR_BO01SA0701.pdf
Statistiska Centralbyrån (2009). Demographic Methods for the Statistical Office. Örebro, Sverige:
SCB, forsknings- och utvecklingsavdelningen. Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2009A01_BR_X103BR0902.pdf Statistiska Centralbyrån (2010). Pressmeddelande från SCB – Fortsatt stor ökning av befolkning i
tätorter. Stockholm, Sverige: SCB. (Korrigerad 2011-06-20). Hämtad från:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____317009.aspx
Statistiska Centralbyrån (2011 A). Befolkningsstatistik 2010 (BE0101). Örebro, Sverige: SCB, enheten för befolkningsstatistik. Hämtad från:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/_dokument/BE0101_BS_2010_.pdf Statistiska Centralbyrån (2011 B). MIS 2011:1, Regionala indelningar i Sverige 1 januari 2011.
Örebro: SCB. Hämtad från:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_2011A01_BR_X20BR1101.pdf Statistiska Centralbyrån (2011 C). Befolkningsframskrivningar 2010 (BE0401). Stockholm, Sverige:
SCB. Hämtad från:
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/_dokument/BE0401_BS_2011.pdf Statistiska Centralbyrån, Sveriges statistiska databaser - befolkningsstatistik (SCB, SSD).
(2011). Hämtad november 2011 från:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=skaee&xu=90466001&omrad ekod=BE&omradetext=Befolkning&lang=1
Statistiska Centralbyrån, Sveriges statistiska databaser - befolkningsstatistik (SCB, SSD).
(2011). Ålderspecifika fruktsamhetstal efter moderns födelseland och ålder. Prognosår 2011- 2110.
Sveriges statistiska centralbyrå. Hämtad november 2011 från:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/MainTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omra dekod=BE&omradetext=Befolkning&lang=1
Urban Audit (inget datum). What is the Urban Audit? Luxemburg: Eurostat. Hämtad 2011-11-06 från: http://www.urbanaudit.org/
Figurförteckning
Tabell 4.1 – Sammanfattande mått för storstadsområdena………..17
Tabell 5.1 - Summerad fruktsamhet för år 2035………..26
Tabell 5.2 - Jämförelse mellan de tre scenarierna gällande åldersfördelning och försörjningskvot……….…31 Bild 4.1 – Karta över storstadsområdena, efter de ingående kommunerna………. 15
Bild 4.2 – Befolkningspyramider för storstadsområdena……….16
Bild 5.1 – Befolkningspyramider för Storstockholm 2010 och 2035………22
Bild 5.2 – Befolkningspyramider för Storgöteborg och Stormalmö………23
Bild 5.3 – Befolkningspyramider för år 2035, det höga scenariot……….26
Bild 5.4 - Befolkningspyramider för år 2035, det låga scenariot………...28
Diagram Diagram 4.1 – Stormalmös flyttningsöverskott………19
Diagram 4.2 – Prognos över flyttningsöverskottet i Stormalmö………21
Diagram 5.1 – Befolkningsutvecklingen i storstadsområdena………..24
Diagram 5.2 – Förändring av försörjningskvoten i storstadsområdena………..24
Diagram 5.3 – Procentuell ökning av åldersgruppernas befolkningstal i storstadsområdena………...25
Diagram 5.4 – Andelen pensionärer (65+) i storstadsområdena……….25
Diagram 5.5 - Befolkningsutvecklingen i storstadsområdena………...27
Diagram 5.6 -Procentuell ökning av åldersgruppernas befolkningstal i storstadsområdena ………27
Diagram 5.7 – Befolkningsutvecklingen i storstadsområdena, det låga scenariot………..29
Diagram 5.8 - Procentuell ökning av åldersgruppernas befolkningstal i storstadsområdena mellan 2010 och 2035 för det låga scenariot………29
Diagram 5.9 - Befolkningsutvecklingen i Storstockholm utifrån de tre scenarierna………...30
Diagram 5.10 - Befolkningsutvecklingen i Storgöteborg utifrån de tre scenarierna………30
Diagram 5.11 – Befolkningsutvecklingen i Stormalmö utifrån de tre scenarierna……….31
Bilagor
Bilaga 1 – Fruktsamhet
0 0,5 1 1,5 2 2,5
1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Summerad fruktsamhet i riket, 1980-2010
Bilaga 2 – Tidsserieanalys
Linjediagram för Storstockholm och Storgöteborgs flyttningsöverskott, 1968-2010 Storstockholm
Storgöteborg
-10,000 -5,000 0 5,000 10,000 15,000 20,000 25,000
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
-8,000 -4,000 0 4,000 8,000 12,000
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Enhetsrottest för tidsserierna (intercept)
Korrelogram för Stormalmö (1983 – 2010)
AR(1) för Stormalmö, Korrelogram, Q-Stat (1983 - 2010)
Korrelogram för Storstockholm (1983 – 2010)
ARMA(1, 1) för Storstockholm, Korrelogram, Q-Stat (1983 - 2010)
Korrelogram för Storgöteborg (1983 – 2010)
AR(1) för Storgöteborg, Korrelogram, Q-Stat (1983 - 2010)