De största fördelarna eleverna uppnår genom ett tematiskt arbetssätt, enligt författarna, som vi kom fram till genom vår textanalys var:
• Elevinflytandet ökade.
• Skapar sammanhang och helhetssyn.
• Inbjudet till ett aktivt arbetssätt.
• Eleverna får lättare att ta till sig svåra begrepp.
• Meningsfull undervisning.
Den största fördelen som vi anser att eleverna uppnår genom ett tematiskt arbetssätt är att genom att integrera olika ämnen med varandra får eleven en möjlighet att se hur alla ämnen på ett eller annat sätt hör ihop. Detta tror vi underlättar för elever då det gäller att få en bättre helhetssyn på sitt lärande. Något Dewey (1999) förespråkar.
Genom att använda sig av ett tematiskt arbetssätt tror vi att läraren på sikt sparar tid. Detta eftersom målen i de olika ämnena, som står i Lgr 11, väldigt lätt går att integrera med varandra. Vi tror även att genom att använda sig av samma arbete som underlag vid bedömning sparar läraren tid. I det tematiska arbete som vi har tagit fram finns där en möjlighet att bedöma samma arbete i olika ämnen. Eleven behöver alltså inte göra ett arbete i svenska och ett i naturkunskap som läraren ska bedöma utan läraren kan bedöma samma arbete men med olika ämnens mål. Vi tror att detta sätt att arbeta på tar ett tag att komma in i.
De planeringar som man skapar i början tror vi kommer ta lång tid eftersom man ska integrera alla ämnes förmågor och kunskapskrav.
Vi kan dock se en risk i att integrera olika ämnen med varandra om man ska se till ämnenas status. Om man inte har en specifik lektion där man arbetar med bild tror vi att detta leder till att ämnet ses som ett kompletterande ämne och inget eget ämne. Vi vill också höja ett varningens finger för detta arbetssätt när elever som behöver tydlig struktur, fasta tider och hela tiden behöver veta exakt vad de ska göra under sin skoldag berörs. Dessa elever kan tycka att detta arbetssätt kan upplevas betungande, något Hultqvist (2001) berör i sin studie.
Metoden vi valt, textanalys (Esaiasson, Giljam, Oscarsson och Wängnerud, 2010), går ut på att börja i litteraturen och ha den som utgångspunkt när vi skapar vår planering. En fördel med
detta är att om man är inläst på ämnet så går man inte i en del fallgropar. Ett alternativt sätt hade varit att börja med att skapa en planering och sedan analysera denna utifrån, i efterhand, läst litteratur. Detta tror vi dock inte är ett bra sätt att gå till väga för att uppnå en bra planering. Vi tror att det är bäst att vara påläst inom ämnet när planeringen påbörjas. Detta tillvägagångssätt tror vi är inspirerande.
Vi har inte tagit hänsyn till internationell litteratur skriven på engelska i vår studie. En anledning till detta är att vi ville ha litteratur som var inriktad mot den svenska skolan och anpassad efter denna. Däremot tror vi att detta även kan vara en brist eftersom vi på så sätt missar en hel del forskning som ändå är tillämpningsbar i den svenska skolan som är skriven på engelska.
Vår studie kan utvecklas. Om en jämförelse görs mellan två klasser i en autentisk miljö. En klass där man arbetar tematiskt, det vill säga ämnesövergripande och där den andra klassen arbetar ämnesorienterat. Båda klasserna hade haft samma mål som skulle uppnås. Efter studiens slut mäts elevernas kunskap inom de olika ämnena. Vad har eleverna vunnit och vad har de förlorat med ett tematiskt arbetssätt jämfört med den ämnesorienterade undervisningen? Det är något som vi förhoppningsvis kommer fram till om vi utvecklar vår studie.
8. Litteraturlista
Abildtrup Johansen, B. Rathe, A L. och Rathe, J. (1997). Möjligheternas barn i möjligheternas skola – En pedagogisk profil – från idé till verklighet. Stockholm:
Utbildningsradion.
Barsotti, A. (1997). D som Robin Hoods pilbåge – Ett kommunikationsprojekt i Reggio Emlia.
Stockholm: HLS Förlag.
Björklund Boistrup, L. (2005). Att fånga lärandet i flykten. I: L. Lindström & V. Lindberg.
(red.). Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (ss 111-128). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Doverborg, E. & Pramling, I. (1989). Temaarbete – Lärarens metodik och barnens förståelse.
Stockholm: Författarna och Utbildningsförlaget.
Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2010). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Englund, T. (2011). Lärande genom deliberativ kommunikation. I: M. Jensen, (red).
Lärandets grunder – teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Garme, B. (2006). Tala är guld!. I: L. Bjar, (red.). Det hänger på språket!. (ss. 113-130).
Lund: Studentlitteratur AB.
Gibbons, P. (2002). Stärk språket stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren.
Gärdenfors, P. (2011). Förståelsens betydelse för lärande. I: M. Jensen, (red.). Lärandets grunder – teorier och perspektiv. (ss. 71-88). Lund: Studentlitteratur.
Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering. Stockholm: HLS Förlag.
Krantz, J. & Persson, P. (2001). Sex, godis & mobiltelefoner: pedagogik underifrån. Lund:
Moped.
Lindqvist, G. (1989). Från fakta till fantasi – om temaarbete utifrån skapande ämnen och lek.
Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, A & Wiklund, L. (2007). Hur långt är ett äppelskal? – tematiskt arbete i förskolan. Stockholm: Liber.
Nordheden, I. (1995). Verkligheten som lärobok – om Freinetpedagogiken. Stockholm: Liber.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Fritzes.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Säljö, R. (2011). Traditionalism och progressivism i synen på lärande. I: M. Jensen, (red).
Lärandets grunder – teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Wallin, K. (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Eskilstuna: Liber.
Internetreferenser
Broadhead, P. (2001). Curriculum Change in Norway: Thematic approaches, active learning and pupil cooperation – from curriculum design to classroom implementation. York:
Department of Educational Studies, University of York.
http://web.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=d6350848-4162-4670-aeba-1a05daf3475e%40sessionmgr104&vid=2&hid=110 2012-10- 28
Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande – barns meningskapande i naturvetenskapen.
Stockholm: Department of Education, Stockholm University.
http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/design-for-larande-barns-meningsskapande-i-naturvetenskap-ett-multimodalt-och-designorienterat-perspektiv/ 2012-10-31
Gustafsson, B. Hermerén, G. Petterson, B. (2011). God forskningssed. Stockholm: CM- gruppen AB.
Persson, H. (2011). Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9. Umeå: Print & Media.
http://www.avhandlingar.se/avhandling/1b6610de27/ 2012-05-23
Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer - Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolv erket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3 Fk%3D2114 2011-12-20
Skolverket (2009). IUP-processen: arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.64449!Menu/article/attachment/L%25E4rarnas_IU P_3.pdf 2011-12-20
Skolverket (2011). Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolv erket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3 Fk%3D2698 2011-12-15
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i bild. Stockholm: Fritzes.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolv erket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3 Fk%3D2556 2011-12-20
SOU (2004). Utan timplan – med mål i sikte. Stockholm: Fritzes.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/32/86/44ba68bb.pdf 2011-11-24
9. Bilaga.
Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket 2011 s. 8).
Skolans uppdrag
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta så väl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap (Skolverket 2011 s. 9).
Övergripande mål och riktlinjer Kunskaper
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet (Skolverket 2011 s. 13).
Riktlinjer Läraren ska
• organiserar och genomföra arbetet så att eleven
-‐ får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (Skolverket 2011 s. 14).
Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer (Skolverket 2011 s.
15).
Biologi Syfte
Undervisning i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer och sig själva och naturen.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor (Skolverket 2011 s. 111).
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (Skolverket 2011 s.
111-112).
Centralt innehåll
Undervisningen i de naturorienterade ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1-3
Året runt i naturen
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan studeras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
(Skolverket 2011 s. 112).
Material och ämnen i vår omgivning
• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergången mellan formerna:
avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning (Skolverket 2011 s. 112).
Berättelser om natur och naturvetenskap
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan (Skolverket 2011 s.113).
Metoder och arbetsätt
Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer (Skolverket 2011 s. 113).
Svenska Syfte
”Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.” (Skolverket 2011 s. 222).
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa, (Skolverket 2011 s. 222-223).
Centralt innehåll I årskurs 1-3 Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden (Skolverket 2011 s. 223).
Tala, lyssna och samtala
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer (Skolverket 2011 s. 223).
Berättande texter och sakprosatexter
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehålla kan organiseras (Skolverket 2011 s. 223).
Informationssökning och källkritik
Informationssökning i böcker, tidsskrifter och webbsidor för barn (Skolverket 2011 s. 224).
Matematik Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang (Skolverket 2011 s. 62).
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (Skolverket 2011 s. 63).
Centralt innehåll I årskurs 1-3
Taluppfattning och tals användning
• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar (Skolverket 2011 s.
63).
Geometri
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning (Skolverket 2011 s. 63).
Jämförelse och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter (Skolverket 2011 s. 64).
Bild Syfte
Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.
I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt (Skolverket 2011 s. 20).
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder (Skolverket 2011 s. 20).
Centralt innehåll I årskurs 1-3
Redskap för bildframställning
• Olika element som bygger upp en bild; färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund.
Bildanalys
Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
(Skolverket 2011 s. 20).