I denna del kommer vi diskutera vårt resultat och presentera slutsatser utifrån våra teoretiska utgångspunkter under rubriker som vi anser vara relevanta utifrån vårt resultat. I slutet kommer vi kritiskt reflektera kring vår studie och presentera förslag till fortsatt forskning.
6.1 Vuxnas ansvar
Förskollärarna ansåg att delaktighet och inflytande var komplexa begrepp som kan diskuteras och ses ur olika infallsvinklar. Vi kan ur vårt resultat se en tanke att det är vuxnas ansvar att skapa möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten. Vår uppfattning är att förskollärarna försöker förmedla att det är barnens arena där allt barnen uttrycker ska tas tillvara på. Verksamheten ska skapas efter barnens behov och önskningar, vilket vi tror är något förskolan arbetar kontinuerligt kring. Ett område vi upplevde som betydelsefullt var ansvarsfördelning mellan barn och vuxna, då det fanns en medvetenhet av vikten att ha förtroende till barn och deras kompetenser, samtidigt innebär inte det att vuxna frånsäger sig ansvaret. Denna innebörd synliggör Åberg & Lenz Taguchi (2005) som menar att vuxna inte bör lämna över ansvaret på barnen utan bjuda in för att tillsammans ta ansvar i verksamheten (2005, s.66). Vi såg en tydlig kunskap som förskollärarna besitter kring de negativa faktorerna om barn får ta för mycket ansvar. Genom vårt resultat kan vi se att förskollärarna har anammat idén om barn som kompetenta genom hur de tänker, talar och arbetar med barn. Det finns en tydlig tanke att det bör skapas möjligheter i förskolans vardag där barnen tillåts att vara medskapande aktörer. Genom att skapa verksamheten utifrån barns tankar och ideér bekräftas barnen som kompetenta. I enlighet med Johannesen & Sandvik (2009) som menar när vuxna lyssnar på barnens upplevelser och tankar i förskolan och tar vara på de i planeringen samt genomförandet av verksamheten bekräftas barnen som kompetenta (2009, s. 16). Tilltron på barnens egna förmåga att ta ansvar och växa i den rollen är en stor del i att se barnen som kompetenta. Det är i slutändan hos de vuxna det största ansvaret ligger i alla avseenden.
33
I det stora hela känner vi att det generellt sätt finns stor kunskap och medvetenhet inom delaktighet och inflytande. Vi blev förvånade att ingen pratade kring eventuella svårigheter kring delaktighet och inflytande då vi uppfattar arbetet med det som en omfattande process. Vad det kan bero på vågar vi tro ännu en gång är att kunskapsnivån och medveheten är hög inom detta område. Vi baserar detta på alla insamlade svar från informanterna. Om vi haft möjlighet att följa verksamheten under längre tid tror vi att vi fått större inblick i verksamheten och kunnat redogöra lättare för anledningen till att ingen tog upp eventuella svårigheter. En annan tanke som uppkommit är att ingen talade om de eventuella negativa effekter som kan uppstå genom att se barn som kompetenta. Vi tror att det kan bli negativa effekter av att se barn som kompetenta i alla lägen. Denna tanke styrker Johannesen & Sandvik, (2009) då de menar att det är viktigt att inte se barnen som lika kompetenta i alla sammanhang då det kan medföra att barnen inte ges den möjlighet till utveckling de bör få (2009, s. 16).
6.1.2 Det demokratiska arbetet
Demokrati är ett stort begrepp som har olika betydelser beroende på vem man frågar. I vår studie framkom skilda tankar kring begreppet. Majoriteten ansåg det som att införa kunskap och förståelse hos barnen kring begreppet precis som Öhman (2009) menar är en inriktning inom demokrati. Ett sätt för barnen att få kunskap och förståelse kring demokrati är att ge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande. Demokrati är inte bara att få vara med och bestämma utan att allas röster ska lyssnas på och alla ska ges möjlighet till medbestämmande.Vi anser att det inte endast räcker att prata om demokrati med barnen utan de måste även få möjlighet att utöva demokrati. I enlighet med Marita Lindahl (2005) har alla barn rätt till att leva i demokrati där deras ideér levandegörs i verksamheten. Barn ska få ha inflytande över sin vardag och alltid ges valmöjligheter (2009, s.87).
Arbetet kring demokrati ansågs inte vara något som lärs ut utan det är en ständigt process som utövas tillsammans med barnen. I denna process är det viktigt att vara lyhörd, ge utrymme till självständighet samt ta barnens tankar på allvar. Inom verksamhetens struktur och ramar bör barn ges både små och stora val utan påverkan av vuxna. Barnen ska även få möjligheter att uttrycka sig i bestämmelser som redan finns. Vi får känslan av att förskolan har ett öppet klimat där vuxna har förtroende för barns
34
kompetenser. Det öppna klimatet tror vi kan gynna barnen i många anseenden men en negativ effekt kan bli att barnen blir stressade.
Det kändes som det fanns en problematik som gör att arbetet kring demokrati inte utförs på det sätt som önskas i verksamheten. Ett av problemområdena som nämns är att det är stora barngrupper där många önskningar och viljor ska bemötas och respekteras. Barngruppens storlek är inget som går att påverka men genom att rannsaka verksamheten, tror vi möljligheter skapas att se arbetet kring demokrati mindre problematiskt.
Slutsatsen blir att några av tankarna skiljde sig åt men i det stora hela var samtliga förskollärare överens om att det är stora begrepp. De var även överens om att det är vuxnas skyldighet att skapa möjligheter för barnen till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Samtliga var överens om att demokrati är ett begrepp som inte kan undvikas när det talas om delaktighet och inflytande. Föreställningen vi bibehåller är att det finns medvetenhet och kunskap inom områdena där det ständigt söks ny kunskap för att utveckla sitt arbetssätt. De skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom inte i vårt resultat.
6.2 Miljön är hela verksamheten
Att miljön i förskolan innefattar hela verksamheten var något som synliggjordes i vårt resultat. Vi upplevde att det fanns stor medvetenhet av att skapa en god miljö och vad det innebär för barns utveckling och lärande. Miljön i förskolan bör vara föränderlig för att stimulera alla barns olika behov och intressen. Vår uppfattning kring förskolans miljö är att den kan vara avgörande för barns nyfikenhet och lust till lärande. För att skapa en miljö som tilltalar barnen tror vi det krävs lyhörda och närvarande pedagoger som kommunicerar dagligen med barnen om miljön. Tankarna grundar vi utifrån resultaten som framkommit i studien. Vi förstår arbetet kring miljön som inget kortsiktigt, utan det kräver en verksamhet med engagerade pedagoger som vill skapa en miljö som gynnar alla som befinner sig på förskolan.
Det fanns en problematik som inte gick att undvika i samtalet kring miljön. En del i problematiken ansågs även här vara för stora barngrupper med många olika behov och intressen att tillgodose. Barngruppens storlek är ännu en faktor vi inte kan påverka, men vi tror att om verksamheten ser över sitt arbete med miljön och vågar prova nya
35
lösningar kan en del av den problematiken som upplevs undvikas. När vi pratade om den fysiska och psykiska miljön uppkom tankar om begränsningar i verksamhetens miljö. Vi fick en känsla av att utformandet i miljön var ett område med svårigheter då det är en tuff utmaning att inkludera allas önskningar. Något vi tror påverkar mer än vad som framkom i resultatet är begränsningar i ekonomin men även olämpliga lokaler. Vi fick även uppfattningen att den psykiska miljön tillförde stress då det exempelvis talades om för hög ljudnivå och dålig ventilation. I enlighet med Urban Bengtson (1993) styrks vår uppfattning då Bengtson nämner att bullrig miljö, brister i planlösningen och dålig luft skapar stress (Björklid, 2005, s. 40). Slutsatsen blir tyvärr att frågan kring miljön kändes påfrestande att prata om men vi tyckte oss se en tro på att vilja kunna förändra i förskolans miljö till det bättre.
Slutsatsen blir att alla var överens om att miljön är hela verksamheten.Vi fick känslan av att det är en tuff utmaning att tillgodose allas barns viljor och behov. Det finns olika begränsingar som stoppar arbetet kring miljön som vi presenterat tidigare. I denna fråga finns även en medvetenhet men också en problematik som lyfts fram. Några av problemområdena går inte att påverka men vi upplever att det finns kunskap kring de faktorer som går att påverka. De faktorer som går att påverka fick vi känslan av att de arbetar med för att minska den upplevda problematiken. De skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom inte heller i denna fråga.
6.3 Barns påverkan av miljö
Tankarna kring barns möjligheter att påverka utformandet av miljön skiljde sig åt. Barnen ges möjligheter att påverka sin miljö genom regelbundna samtal tillsammans med förskollärarna.Vidare skapas möjligheter för barnen via att de vuxna observerar hur barnen leker och med vad de leker. Genom detta får förskollärarna syn på hur miljön kan utformas utifrån barnens intresse. För att skapa en miljö som främjar barnens fortsatta utveckling behövs reflektion och diskussion i verksamheten. För att materialet ska vara utformat efter barnens behov bör det finnas ett stort urval med material som placeras på barnens nivå. Materialet på förskolan upplevde vi som att det mesta av materialet finns tillgängligt för barnen och ett stort urval av material eftersträvas. Barnen ges stora möjligheter att själv kunna nå det material de vill ha utan att behöva be en vuxen om tillåtelse eller hjälp. Material som inte finns tillgängligt är sådant som måste vara inlåst eller placerade utom räckhåll för barnen på grund av säkerhetsskäl. I
36
det stora hela upplever vi att förskollärarna skapar möjligheter för barnen att kunna påverka utformandet av sin miljö för att skapa en känsla hos barnen att det är deras arena. Björklid (2005) menar att den fysiska miljön kommunicerar möjligheter för barnen. En möjlighet är att barnen själva kan vara med att påverka utformandet av miljön. När barnen får vara med att forma sin fysiska miljö bidrar det till att barnen får en känsla av tillhörighet i förskolan (2005, s.81).
I denna fråga uppkom skilda tankar kring vad förskollärarna ansåg vara problemområden. Områdena som nämndes var ekonomin som styrning av materialet i verksamheten samt en allmän brist på kunskap kring miljön i förskolan. Vi fick en känsla av att mer kunskap om miljön vill inhämtas då man som förskollärare aldrig blir fullärd i sitt yrke men tillvägagångssättet för hur var oklart. Vi tror att andra faktorer som förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter kan spela in om hur man tänker kring hur man kan ta tillvara på barns ideér och tankar kring miljön. Känslan vi fick var att det även handlade om tidsbrist i verksamheten. En avslutande tanke blev att förskollärarna försöker arbeta med att ge barnen fler möjligheter till delaktighet och inflytande över sin miljö.
Slutsatsen i denna fråga blir att de skillnader vi upplevt finnas i verksamheten framkom till viss del i denna fråga då det fanns åtskilda tankar från förskollärarna.Vi upplever trots de skilda åsikterna att det finns en medvetenhet. Hur arbetet kring barns önskningar, ideér och möjligheter att påverka sin vardag tas tillvara på var något vi upplevde de arbetade mycket med. Två problemområden tycks vara ekonomin och brist på kunskap. Ekonomin är svår att påverka men vi upplever att förskolan kommer finna den kunskap som behövs för utveckla verksamheten. Viljan finns och även drivna förskollärare.
6.4 Resultatets betydelse för professionen
Vårt syfte med studien anser vi ha uppnåtts då många tankar har synliggjorts kring arbetet med delaktighet och inflytande i utformandet av förskolans miljö. Vi har också fått ökad kunskap kring arbetet med dessa begrepp. Vi tror att resultatet av vår studie kan bidra till ökad kunskap kring delaktighet och inflytande, samt hur man kan arbeta för att främja arbetet med de två komplexa begreppen tillsammans med barnen i förskolan. Studien tror vi kan bidra till vuxnas ökade förståelse då ansvaret ligger hos
37
dem att skapa möjligheter för barnen inom områdena. Vidare tror vi att det kan leda till ökad kunskap kring vad demokrati i förskolan innebär. Förskolan kan få kunskap om hur det kan införas ett demokratiskt arbetsätt och hålla arbetet kring det levande. Resultatet kan bidra till ytterligare förståelse för vad miljön kan ha för påverkan på barns trygghet, trivsel, lärande och utveckling. Vidare kan det leda till att förskolan får syn på hur det kan skapas möjligheter för barn att vara delaktiga och ha inflytande i utformandet av miljön. Vi tror det kan bidra till mer förståelse för betydelsen av att barn ges möjligheter och hur det kan gynna barns fortsatta utveckling. Studien kan synliggöra en problematik som verksamheten kanske inte är medvetna om och ge en inblick om hur de kan arbeta för att minska problematiken. En ökad kunskap kring idén om barn som kompetenta aktörer och varför barn bör ses som kompetenta tror vi synliggörs i vår studie. Samtidigt påminns verksamheten om en balans som bör finnas så ansvaret som läggs på barnen inte är för stort eller att deras möjligheter till fortsatt utveckling stoppas för vuxna ser på dem som de redan kan allt. Slutligen kan resultatet leda till en påminnelse om att det är barnens arena där verksamheten ska vara utformad efter barns behov, önskningar, locka till utforskande och lärande samt skapa en känsla av tillhörighet. Vi hoppas genom att läsa vårt arbete leder det till att verksamheten börjar rannsaka både sig själv, sitt arbetssätt och verksamheten som helhet.
6.5 Kritisk reflektion
I det stora hela känner vi oss nöjda med vår intervjustudie men vi tror att vi hade fått ett bredare material med fler infallsvinklar om vi samtalat med fler informanter. Metoden vi använde oss av är vi nöjda med men vi tror att vi skulle fångat ännu mer material med hjälp av ljudinspelning. Formuleringen av vissa frågor kunde varit tydligare då vi fick förklara för några informanter vad syftet med frågan var. Den följdfråga som uppkom i intervjuerna kan vi i efterhand tyda som normativ. Vi tror att det kan vara en orsak till att samtliga informanter svarade nej på frågan. Tillförlitligheten i resultaten kan ha påverkats av att vi utförde våra intervjuer informellt, vilket kan ha lett till att informanterna svarade det som de tror vi vill höra och anses vara det ”rätta”. Vi upplevde att informanterna verkade känna sig obekväma i vissa frågor. Vi tror att resultatet hade kunnat se annorlunda ut ifall vi hade använt oss av en formell intervjustudie där informanterna fått vara anonyma samt bestämma betänketiden själv. I efterhand önskar vi att vi hade intervjuat barn för att få deras tankar kring de olika
38
områdena för att sedan jämföra med förskollärarnas svar. Något vi funderat på är om fler följdfrågor i intervjuerna hade kunnat bidra till mer djupgående material.
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att barns delaktighet och inflytande undersöks på olika förskolor med barn i olika åldrar för att sedan jämföra resultaten. I studien hade barns upplevelser kring sina möjligheter till delaktighet och inflytande kunnat undersökts. Vidare hade resultatet kunnat jämföras mot vad som står i förskolans styrdokument. Frågeställningarna hade kunnat vara: Finns det skillnader och likheter i arbetet med delaktighet och inflytande på olika förskolor och med barn i olika åldrar? Hur upplever barn sina möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan? Vad säger förskolans styrdokument om barns delaktighet och inflytande?
Vidare forskning kan även vara att undersöka de tankar kring all problematik som uppkommit i vår studie. I studien hade man kunnat gå mer på djupet kring den upplevda problematiken och de bakomliggande orsakerna. Frågeställningarna hade kunnat vara: Vilken orsaker tror ni ligger bakom den upplevda problematiken? Hur ser möjligheterna ut till att minska den upplevda problematiken?
39
Referenser
Aasebø, Turid Skarre & Melhuus, E. Cathrine (2007). Rum för barn - rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bae, B. (2006). Perspektiver på barns medvirkning i barnehage. I: Temahefte om medvirkning. Oslo: Kunnskapsdepartementet. Hämtad från
http://www.udir.no/Upload/barnehage/Pedagogikk/Temahefter/temahefte_om_barns_m edvirkning.pdf?epslanguage=no
Bessell, Sharon (2009). CHILDREN’S PARTICIPATION IN DECISIONMAKING IN THE PHILIPPINES. Understanding the attitudes of policy-makers and service providers. Childhood Vol. 16(3): 299–316. Hämtad från
http://chd.sagepub.com.proxy.mah.se/content/16/3/299.full.pdf+html
Bjervås, Lotta. (2003) Det kompetenta barnet. I E. Johansson & I. Pramling Samuelsson (red.), Förskolan- barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv: Daniel Sterns teori i förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2., utök. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Oxford
Engdahl, Ingrid (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola. Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm, 2007. Hämtad från
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.44669.1320917429!/IOL_Forskning40_Ingrid_Eng dahl.pdf
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2011). Barns delaktighet i det fysiska rummet: Svenska OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 2007- 2010. Stockholm: Svenska OMEP
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
40
Johansson, Thomas (2007). Experthysteri: kompetenta barn, curlingföräldrar och supernannies. Stockholm: Atlas
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.) (2006).
Småbarnspedagogik: fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. 1. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg, 8 Nr. 1-2. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7943/6997
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011).
Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2011). Skola och barndom: normering,
demokratisering, individualisering. Malmö: Gleerups
Qvarsell, Birgitta (2003): Barns perpektiv och mänskliga rättigheter.
Godhetsmaximering eller kunskapsbildning? Pedagogisk forskning i Sverige, 8 (1-2),s. 101-113. Hämtad från
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/qvarsell.pdf
Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning. (2003). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/98/cce9caa7.pdf
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
41 Elektroniska källor
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Hämtad från
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf 150408
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
42
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Ålder:2. Antal verksamma år som förskollärare:
3. Vad tänker du när du hör begreppet inflytande? 4. Vad tänker du när du hör begreppet delaktighet?
5. Hur kommer inflytande och delaktighet till uttryck i verksamheten? 6. Vad innebär miljö i förskolan för dig?
7. Hur anser du att miljön på förskolan påverkar när man talar om barns inflytande och delaktighet?
8. Vilken möjlighet ges barnen att påverka utformandet av förskolans miljö? 9. Hur ser utformandet av ert material ut? Tillgängligt material respektive inte
tillgängligt material för barnen? Vad beror detta på isåfall?