4. RESULTATDISKUSSION
4.3. Slutsats
Distriktssköterskor verksamma inom den kommunala hemsjukvården upplevde att samarbetet mellan ÄlSa-teamet och hemsjukvården hade en stor betydelse för dem i arbetet att tillgodose omvårdnadsbehovet hos de multisjuka äldre med komplexa vårdbehov. Distriktssköterskorna upplevde en övergripande teamkänsla där ett kontinuerligt kunskapsutbyte förekom mellan ÄlSa-teamet och distriktssköterskorna.
Genom en ömsesidig förståelse för varandras arbete försökte båda parter att vara flexibla i sina roller och underlätta arbetet för varandra. Samarbetet innebar också att distriktssköterskan i sin roll kunde vara stödjande för ÄlSa-teamet och för patienten.
Rollen kunde också upplevas förmedlande när information och kunskap delgavs mellan de olika yrkeskategorierna som var inblandade i patienten.
Distriktsköterskorna upplevde trygghet och arbetsro när ansvaret lättade.
Förbättringsmöjligheterna som framkom handlade om både kommunikation och möjligheten till fler fysiska träffar och visade att distriktssköterskorna ville vidareutveckla omvårdnadsarbetet utifrån patienternas bästa. ÄlSa-teamet och
hemsjukvården kunde anses arbeta preventivt då möjligheten att förutse försämringar i sjukdomstillstånd och förhindra lidande hos patienterna ökade. I ett samhälleligt perspektiv innebar det lägre kostnader då antalet sjukhusinläggningar och akuta sjukvårdsbesök kunde minska.Denna studie kan ha betydelse för projektets
fortgående, för det fortsatta samarbetet och dess utveckling då studien presenterar de
24 förbättringsmöjligheter som framkommit under intervjuerna men också lyfter fram det positiva som samarbetet innebär för de kommunala distriktssköterskorna
5. REFERENSLISTA
Dale, B., & Hvalvik, S. (2013). Administration of care to order patients in transition from hospital to home care services: Home nursing leaders´ experiences. Journal of multidisciplinary healthcare, 4(6), 379-89. doi: 10.2147/JMDH.S51947
Danielson, E. (2012a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-174). Lund:
Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-343). Lund:
Studentlitteratur.
Dini, L., Sarganas, G., Heintze, C., & Braun, V. (2012). Home visit delegation in primary care: acceptability to general practitioners in the state of Mecklenburg-Western
Pomerania, Germany. Deutsches Ärzteblatt international, 109(46), 795-801. doi:
10.3238/arztebl.2012.0795
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K, Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlen (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29-61). Lund:
Studentlitteratur.
Falk, H., & Jakobsson Ung, E. (2013). Den sista vårdplatsen. I B. Andershed, B-M.
Ternstedt & C. Håkansson (Red.), Palliativ vård: Begrepp & Perspektiv i teori och praktik (s.
79-89). Lund: Studentlitteratur.
Finansdepartementet. (2008). Kommuner och landsting: organisation, verksamhet och ekonomi [Broschyr]. Stockholm: Finansdepartementet. Från
http://www.regeringen.se/contentassets/8c871d82f9414d4b8e81b9954f5683ff/kommune r-och-landsting---organisation-verksamhet-och-ekonomi
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Health Care Management. (2013). Närvården i västra Skaraborg: Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare.
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Från
https://skl.se/download/18.46eac49e14c97cdf431e386c/1429011999127/SKL_Narvarden_
vastra_Skaraborg_utvardering_ekonomisk_analys%2B%28Slutrapport%2BHCM%2B25
%2Bnov.%2B2013%29.pdf
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Lund:
Studentlitteratur.
Jones, A., & Jones, D. (2011). Improving teamwork, trust and safety: An ethnographic study of an interprofessional initiative. Journal of Interprofessional Care, 25(3), 175-181.
doi: 10.3109/13561820.2010.520248
Josefsson, K. (2009). Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och äldreomsorg. Stockholm:
Gothia Förlag AB.
Josefsson, K., & Ljung, S. (2010). Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn (Red.), Hemsjukvård (s.15-35). Lund: Studentlitteratur.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering (K. Larsson Wentz, övers.). (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 1992)
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S.E. Thorhell, övers). (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Västernorrland. (2016). För Vårdgivare. Samverkan mellankommun och landsting: ÄlSa - Geriatriskt hembesöksteam för svårt sjuka äldre i Sundsvalls kommun.
Hämtad 31 augusti, 2016, från http://www.lvn.se/For-vardgivare/Samverkan-mellan-och-kommun-och-landsting/svart-sjuka-aldre/
Larsen, A., Broberger, E., & Petersson, P. (in press). Complex caring needs without simple solutions: The experience of interprofessional collaboration among staff caring for older persons with multimorbidity at home care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences. doi: 10.1111/scs.12352
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-201). (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Manojlovich, M., Kerr, M., Davies, B., Squires, J., Mallick, R., & Rodger, G.L. (2014).
Achieving a climate for patient safety by focusing on relationships. International Journal for Quality in Health Care, 26(6), 579-584. doi: 10.1093/intqhc/mzu068
Müller, C., Plewnia, A., Becker, S., Rundel, M., Zimmermann, L., & Körner, M. (2015).
Expectations and requests regarding team training interventions to promote
interdisciplinary collaboration in medical rehabilitation – A qualitative study. BioMed Central Medical Education, (15)135, 135. doi: 10.1186/s12909-015-0413-3
Nancarrow, S.A., Booth, A., Ariss, S., Smith, T., Enderby, P., & Roots, A. (2013). Ten principles of good interdisciplinary team work. Human Resources for Health, 11(19), doi:
10.1186/1478-4491-11-19
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: Generating and assessing Evidence fo Nursing Practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 5 oktober, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 SFS 1992:1434. Högskolelag. Hämtad 1 september, 2016, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 1 september, 2016, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Sievert, A. & Chaiklin, S. (2012) Omvårdnadsteoriers betydelse i praxisundersökningar:
med fokus på relationen mellan fråga, metod och slutsats. I B. Bidstrup Jörgensen & V.
Östergaard Steenfeldt (Red.), Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling (s. 34-56). Stockholm: Liber AB
Socialstyrelsen. (2007). Termbanken. Hämtad 31 augusti, 2016, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=635
Socialstyrelsen. (2011). Termbanken. Hämtad 4 september, 2016, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=516
Socialstyrelsen. (2012). Termbanken. Hämtad 31 augusti, 2016, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=743
Socialstyrelsen. (2015). Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård: Övergripande indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20016/2015-12-34.pdf Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre: Lägesrapport 2016. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20088/2016-2-29.pdf Statistiska Centralbyrån. (2016). Sveriges framtida befolkning 2016-2060. Stockholm:
Statistiska Centralbyrån. Från Statistiska Centralbyrån,
http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2016I60/BE0401_2016I60_SM_BE18SM1601.pdf Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Slutrapport 2015: Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Från
http://www.bpsd.se/wp-content/uploads/2010/05/Slutrapport-2015-SKL-Sammanh%C3%A5llen-v%C3%A5rd-och-omsorg-om-de-mest-sjuka-%C3%A4ldre.pdf Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 193-214). Lund: Studentlitteratur.
Wilkes, L., Cioffi, J., Warne, B., Harrison, K., & Vonu-Boriceanu, O. (2008). Clients with chronic and complex conditions: Their experiences of community nursing services.
Journal of Clinical Nursing and health, 17(7b), 160-168. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02454.x
Wissendorff Ekdahl, A., Hellström, I., Andersson, L., & Friedrichsen, M. (2012). Too complex and time-consuming to fit in! Physicians experiences of elderly patients and their participation in medical decision making: A grounded theory study. British Medical Journal Open, 2(3). doi: 10.1136/bmjopen-2012-001063
Zielinski, A., & Halling, A. (2015). Association between age, gender and
multimorbidity level and receiving home health care: A population-based Swedish study. BioMed Central Research Notes, 2015(8), 714. doi: 10.1186/s13104-015-1699-2
Bilaga 1
Bilaga 2
Till Verksamhetschefen för hemsjukvården vid Sundsvalls kommun
FÖRFRÅGAN – beträffande tillstånd att rekrytera deltagare via hemsjukvården Att undersöka hur distriktssköterskan eller sjuksköterskan i den
kommunala hemsjukvården upplever samarbetet med ÄlSa-teamet
För att kunna ge en optimal vård till de boende inom Sundsvalls kommun blir det allt viktigare med samarbete mellan kommun och landsting. Landstinget Västernorrland startade hösten 2015 ÄlSa-projektet. Detta team, som består av läkare och distriktssköterskor, har som mål att i samarbete med den kommunala hemsjukvården skapa trygghet och öka livskvaliteten för den multisjuka patienten och dennes anhöriga, i deras hemmiljö.
Syftet med studien är att belysa upplevelsen av samarbetet utifrån de kommunala
distriktssköterskornas/sjuksköterskornas perspektiv. Studien kommer bland annat att fokusera på upplevelser av roller samt vilka förbättringsutrymmen som kan finnas.
Denna förfrågan avser erhållande av tillstånd att få rekrytera och intervjua
distriktssköterskor/sjuksköterskor verksamma inom Sundsvalls kommunala hemsjukvård.
Deltagarna ska ha arbetat minst två år inom kommunen och ha minst en patient som varit eller är ansluten till ÄlSa-teamet. Urval av lämpliga deltagare att intervjua sker efter kontakt och information från ÄlSa-teamet; projektledare Eva Oskarsson samt distriktssköterskorna Anna Gamvik och Anna-Karin Nordling-Widén.
Medverkan till intervjun är frivillig och deltagarna kan välja att avbryta sitt deltagande när som helst under studien utan att ange orsak. Intervjun kommer att ta cirka 45 minuter och om möjligt ske på respektive arbetsplats. Konfidentialitet gäller från oss mot de enskilda
distriktssköterskorna/sjuksköterskorna som deltar i intervjun. Ingen enskild deltagare kommer att kunna identifieras och under arbetets gång kommer neutralitet råda för att få fram en rättvis analys av det som förmedlas under intervjuerna.
Intervjuerna sker efter att godkännande har lämnats och genomförs under september och oktober månad hösten 2016. Studien kommer att ske under handledning från Mittuniversitetet och resultatet kommer att redovisas som en magisteruppsats om 15 högskolepoäng vid distriktssköterskeutbildningen. Handledare är universitetslektor Britt Bäckström.
Vänligen
Kvalitativ intervjustudie:
Att undersöka hur distriktssköterskan eller sjuksköterskan i den kommunala hemsjukvården upplever samarbetet med ÄlSa-teamet.
Studien utgår från Mittuniversitetet Sundsvall, Institutionen för Omvårdnad
Medgivande ges härmed till att rekrytera deltagare till en studie via den kommunala hemsjukvården i Sundsvalls kommun.
………
Ort, datum
………
Namnteckning
Verksamhetschef, Hemsjukvården Sundsvalls kommun
………
Namnförtydligande
Bilaga 3
Till dig som blivit utvald att medverka i en forskningsstudie
Att undersöka hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i den kommunala hemsjukvården upplever samarbetet med ÄlSa-teamet
För att kunna ge en optimal vård till de boende inom Sundsvalls kommun blir det allt viktigare med samarbete mellan kommun och landsting. Landstinget Västernorrland startade hösten 2015 ÄlSa-projektet. Detta team, som består av läkare och
distriktssköterskor, har som mål att i samarbete med den kommunala hemsjukvården skapa trygghet och öka livskvaliteten för den multisjuka patienten och dennes
anhöriga, i deras hemmiljö.
Syftet med studien är att belysa upplevelsen av samarbete utifrån de kommunala distriktssköterskornas/sjuksköterskornas perspektiv. Studien kommer bland annat att fokusera på upplevelser av roller samt vilka förbättringsutrymmen som kan finnas.
Förfrågan gäller intervju av dig som distriktssköterska/sjuksköterska verksam inom Sundsvalls kommunala hemsjukvård. Du ska ha arbetat minst två år inom kommunen och ha minst en patient som varit eller är ansluten till ÄlSa-teamet.
Medverkan till intervjun är frivillig och du kan välja att avbryta ditt deltagande när som helst under studien utan att ange orsak. Intervjun kommer att ta cirka 45 minuter och om möjligt ske på din arbetsplats. Konfidentialitet gäller från oss mot dig som enskild distriktssköterska/sjuksköterska som deltar i intervjun. Ingen enskild deltagare kommer att kunna identifieras och under arbetets gång kommer neutralitet råda för att få fram en rättvis analys av det som förmedlas under intervjuerna.
Studien kommer att ske under handledning från Mittuniversitetet och resultatet kommer att redovisas som en magisteruppsats om 15 högskolepoäng vid
distriktssköterskeutbildningen. Handledare är universitetslektor Britt Bäckström.
Vänligen
Svarstalong --- ---Jag har tagit del av informationen och ger mitt samtycke till att delta i studien
………
Ort, datum
……… ………
Namnteckning Namnförtydligande
……… ………...
Telefon Mailadress
Bilaga 4
INTERVJUGUIDE
INLEDNING
Hur länge har du arbetat inom hemsjukvården?
Vilken utbildning har du?
Hur många patienter har du haft anslutna till ÄlSa-teamet?
Hur många patienter har du anslutna till ÄlSa-teamet i dagsläget?
HUVUDFAS
Berätta om hur du upplever samarbetet mellan hemsjukvården och ÄlSa-teamet?
Kan du ge exempel på när samarbetet har fungerat väl?
Nämn en situation när samarbetet har fungerat bra?
Hur känner du när samarbetet har fungerat bra respektive dåligt?
Nämn en situation när samarbetet har fungerat dåligt?
Varför tror du att..?
Vilken betydelse har samarbetet med teamet för din arbetssituation?
Berätta om en situation där samarbetet lett till konsekvenser för din arbetsdag.
Varför tror du att det blev så?
Har ditt arbete förändrades sedan ÄlSa-teamet startade sitt projekt?
Vilka konsekvenser i form av fördelar kan du se av samarbetet?
Vilka konsekvenser i form av nackdelar kan du se av samarbetet?
Kan du berätta om en situation där Älsa teamet påverkade ditt arbete?
Hur ser du på din roll i samarbetet med teamet?
Hur ser du på teamets roll i samarbetet med dig?
Vad skulle du önska..
Finns det något du skulle vilja ändra på?
Är rollerna tydliga? Hur skulle rollerna kunna bli tydligare?
Varför tror du att det är så?
Kan du berätta om du upplever att ÄlSa-teamet tar tillvara dina kunskaper om patienten?
Upplever du att du lär dig något av ÄlSa-teamet?
AVSLUTNINGSFAS
Vilken betydelse har ÄlSa-teamet för patienten och anhöriga?
Hur kan samarbetet förbättras mellan ÄlSa teamet och hemsjukvården?
Finns det något mera som du vill tillägga som inte framkommit i frågorna?