Genom denna litteraturstudie har författarna kommit fram till att djur som använts i terapeutiskt syfte har inverkan på äldres hälsa. Djuret är bra som sällskap för de äldre och de kan även locka de äldre att delta i vardagliga aktiviteter vilket bidrar till att nya sociala kontakter skapas och känslan av ensamhet minskar. Att ha en roll i samhället och vardagen är viktigt för att de äldre ska känna sig meningsfulla. De äldre känner sig meningsfulla när de får ta ansvar för ett djur, vilket i sin tur bidrar till en förbättrad hälsa. Att ha djur inom äldreomsorgen kan bidra till att gamla minnen, både positiva
och negativa återkallas och glädje kan upplevas. Genom att införa djur i den vardagliga miljön inom äldreomsorgen skulle fysisk och psykisk ohälsa kunna förebyggas och lindras. Det är dock viktigt att ha i åtanke att vissa individer påverkas negativt av djur vilket måste tas hänsyn till innan ett djur införs permanent inom äldreomsorgen.
9 Referenser
Astma och allergiförbundet. (2015). Pälsdjur och allergi. Hämtad 2016-05-12, från http://astmaoallergiforbundet.se/information/palsdjur-allergi/
Boverket. (2016). Andelen äldre ökar. Hämtad 2016-05-10, från
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmar knaden/bosta dsmarknaden-for-olika-grupper/aldre/
Carlsson, S., Eiman, M. (2003) Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (2003:2). Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Chu, C. I., Liu, C. Y., Sun, C. T., & Lin, J. (2009). The effect of animal-assisted activity on inpatients with schizophrenia. Journal of psychosocial nursing, 47(12), 42-48. doi:10.3928/02793695-20091103-96.
Colombo, G., Buono, M. D., Smania, K., Raviola, R., & De Leo, D. (2005). Pet therapy and institutionalized elderly: A study on 144 cognitively unimpaired subjects. Archives Of Gerontology And Geriatrics, 42. 207-216. doi:10.1016/j.archger.2005.06.011
Dahlberg, L., Andersson, L., McKee, K. J., & Lennartsson, C. (2015). Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study. Aging & Mental Health, 19(5), 409-417. doi:10.1080/13607863.2014.944091
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dookie, A. L. (2013). Perspectives of Animal Assisted Activities on Empowerment, Self-Esteem and Communication With Caregivers on Elders in Retirement Homes. Activities, Adaptation & Aging, 37(3), 189-212.
doi:10.1080/01924788.2013.816831
Edwards, N., & Beck, A. (2002). Animal-assisted therapy and nutrition in Alzheimer's disease. Western Journal Of Nursing Research, 24(6), 697-712. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Eriksson, B. (2012). I djurens tecken. Historisk tidskrift, 132(3). Tillgänglig: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2012-3/pdf/HT_2012_3_359-364_eriksson.pdf
*Fick, K. (1992). The influence of an animal on social interactions of nursing home residents in a group setting. American Journal Of Occupational Therapy,47(6), 529-534. Hämtad i CINAHL with Full Text.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Lantz, L., & Steénmark, A. (2006). Animal Assisted Therapy Djur och människa; ett team i behandling och terapi av barn och unga. (Examensarbete, Stockholms universitet). Från
http://www.halsansnatur.se/images/media/lantz%20o%20steenmark,cup ps.pdf
Levinson, B.M. (1969). Pet-oriented child psychotherapy. Springfield, Illinois.
Lindwall, M., & Karlsson, I. (2012). Fysisk aktivitet och psykisk ohälsa hos äldre. I E. Rydwik (Red.), Äldres hälsa: Ett sjukgymnastiskt perspektiv (s. 355 -366 ). Lund: Studentlitteratur AB.
Lutwack-Bloom, P., Wijewickrama, R., & Smith, B. (2008). Effects of pets versus people visits with nursing home residents. Journal Of Gerontological Social Work, 44(3/4), 137-159. Hämtad från databasen CINAHL with Full Text.
Marx, MS., Cohen-Mansfield, J., Regier, N., Dakheel-Ali, M., Srihari, A., & Thein, K. (2010). The impact of different dog-related stimuli on engagement of persons with dementia. American Journal Of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 25(1), 37-45. doi: 10.1177/1533317508326976
McCabe, BW., Baun, M., Speich, D., & Agrawal, S. (2002). Resident dog in the Alzheimer's special care unit. Western Journal Of Nursing Research, 24(6), 684-696.
Moretti, F., De ronchi, D., Bernabei, V., Marchetti, L., Ferrari, B., Forlani, C., Negretti, F., Sacchetti, C & Atti, A.R. (2010). Pet therapy in elderly patients with mental illness. Psychogeriatrics, 11(2), 125-129. doi:10.1111/j.1479-8301.2010.00329.x
Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Ädelreformen. Tillgänglig:
Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Äldreomsorg. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/äldreomsorg
Nordenfelt, L. (1987). On the nature of health: an action-theoretic approach. Dordrecht: Reidel.
Nordgren, L., & Engström, G. (2014). Effects of dog-assisted intervention on behavioural and psychological symptoms of dementia. Nursing Older People, 26(3), 31-38.doi:10.7748/nop2014.03.26.3.31.e517
Norling, I. (2002). Djur i vården: Om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö. Göteborg: Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nygren, B., & Lundman, B. (2009). Åldrandet och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 177- 199). Lund: Studentlitteratur AB
Olsen, C., Pedersen, I., Bergland, A., Enders‐Slegers, M., Patil, G., & Ihlebæk, C. (2015). Effect of animal‐assisted interventions on depression, agitation and quality of life in nursing home residents suffering from cognitive impairment or dementia: A cluster randomized controlled trial. International Journal Of Geriatric Psychiatry, doi:10.1002/gps.4436
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010: stöd för styrning och ledning. Västerås: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/
Attachments/18012/2010-5-1.pdf
Socialstyrelsen. (2000). Näring för god vård och omsorg: en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/
Attachments/18400/2011-9-2.pdf
Socialstyrelsen. (2008). Äldres psykiska ohälsa – en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8850/20 08-131-20_200813120.pdf
Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C., & Fagerberg, I. (2013). Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with
Alzheimer′s disease?. International Journal Of Older People Nursing, 10(2), 84-93. doi:10.1111/opn.12053
Westergren, A (2009). Nutrition och ätande. I A-K. Edberg, H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa.(s.489-508). Lund: Studentlitteratur AB
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.57-79). Lund: Studentlitteratur AB.
Bilagor
Bilaga A Databassökning PsycINFO 2016-03-14
Nr Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa fulltext kvalitetsgranskade
S1 Housing for Elderly 921 0 0 0
S2 Homes for the aged 14084 0 0 0
S3 S1 OR S2 14891 0 0 0 S4 Pet therapy 1258 0 0 0 S5 Animal assisted therapy 752 0 0 0 S6 Human-Pet bonding 2 0 0 0 S7 Animals 232080 0 0 0 S8 S4 OR S5 OR S6 OR S7 232985 0 0 0 S9 S3 AND S8 106 96 7 1
Bilaga B Databassökning CINAHL 2016-03-15
NR Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa fulltext kvalitetsgranskadeS1 Housing for the elderly (Subject heding lists)
1955 0 0 0
S2 Homes for the aged 34951 0 0 0
S3 Pet therapy (Subject heding lists)
796 0 0 0
S4 Animal assisted therapy 386 0 0 0
S5 Animals 72682 0 0 0
S6 S1 OR S2 36018 0 0 0
S7 S3 OR S4 OR S5 73149 0 0 0
S8 S6 AND S7 152 100 16 9
Bilaga C Databassökning PubMed 2016-03-15
Nr Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa Fulltext Kvalitetsgranskade
S1 Housing for the Elderly (MeSH)
1485 0 0 0
S2 Homes for the aged 32902 0 0 0
S3 Pet therapy 17097 0 0 0 S4 Animal assisted therapy (MeSH) 263 0 0 0 S5 S1 OR S2 34031 0 0 0 S6 S3 OR S4 17097 0 0 0 S7 S5 AND S6 35 35 11 1
Bilaga DBedömningsmall för studier med kvalitativ metod
Poängsättning 0p 1p 2p 3p
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven knapphändig medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Djur inom äldreomsorg Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas/ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, kodning, etc) Saknas Otydlig Medel Tydlig Tolkning av resultatet (citat, kod, teori, etc) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Totalpoäng (max 48p) p p p p p % Grad I = 80 % Grad II = 70 % Grad III = 60% Grad
Bilaga EBedömningsmall för studier med kvantitativ metod
Poängsättning 0p 1p 2p 3p
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angivet Otydligt Medel Tydligt
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig medel Utförlig Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Djur inom äldreomsorg Ej undersökt Liten andel Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet >20% 5-20% <5%
Bortfall med betydelse för resultat Analys saknas/ja Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller, etc) Saknas Otydlig Medel Tydlig Statistisk Analys (beräkningar, metoder, signifikans) Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori, etc) Ej acceptabel Låg Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Otydlig Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets huvudpunkter belyses) Slutsats saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Totalpoäng (max 47p) p p p p p % Grad I = 80 % Grad II = 70 % Grad III = 60% Grad
Bilaga F Artikelmatris
Författare, År, Land, Databas
Titel Syfte Metod & Urval Resultat & Slutsats Kvalité
Colombo, G., Dello, Buono, M., Smania, K., Raviola, R., De Leo, D. Italien
2005
Archives of Gerontology & Geriatrics
CINAHL
Pet therapy and
institutionalized elderly: a study on 144 cognitively unimpaired subjects.
Bedöma om ett husdjur-terapi program hade en positiv effekt på psykopatologisk status och uppfattning om livskvalitet hos kognitivt intakta patienter, inom äldreomsorgen Kvantitativ Slumpmässigt urval N=147, 97 kvinnor och 47 män. medelålder 78,8 år. T-test Bortfallsanalys utförd
Denna studie stärker hypotesen att djurterapi kan ha en gynnsam effekt på psykiskt välbefinnande hos äldre inom äldreomsorgen, särskilt när det gäller aspekter som rör depressiva symtom och uppfattning om livskvalitet.
Hög
Dookie, A L. Canada 2013
Activities, Adaptation & Aging
CINAHL
Perspectives of Animal Assisted Activities on Empowerment, Self-Esteem and Communication With Caregivers on Elders in Retirement Homes.
Undersöka hur djurassisterad aktivitet positivt påverkar äldres självkänsla, känslor av
egenmakt, samt kommunikation med andra. Kvalitativ N=10, ålder 63- 95år. Boende på äldreboende semistrukturerade- intervjuer baserade på frågeformulär från tidigare studier.
Djurassisterad aktivitet har positiv effekt på äldre inom äldreomsorgen.
Djuren bidrog till att patienterna kände sig behövda.
Hög
Edwards, NE. & Beck, AM. USA
2002
Western Journal of Nursing Research CINAHL Animal-Assisted Therapy and Nutrition in Alzheimer’s Disease Undersöka påverkan av djurassisterad terapi och studera akvariefiskars samband med näringsintag hos individer med Alzheimer´s sjukdom.
Kvantitativ N=62 (24 män, 38 kvinnor) vikt mättes på de boende varje månad. Vikter togs 3 månader före införandet av akvarier och under 4 månader efter införandet av akvarier. Två boenden användes som testgrupp och ett som
försöksgrupp
Majoriteten av deltagarna ökade sitt näringsintag när de tittade på akvarier. Endast åtta personer en minskning av näringsintag eller ingen skillnad. Sammantaget ökade deltagarna sitt näringsintag med 21,1 % i nutrition när behandlingen inleddes och en ökning av 27,1% i post-test perioden.
Lutwack-Bloom, P. Wijewickrama BA, R. & Smith, B. USA 2008 Journal of Gerontological Social Work CINAHL
Effects of Pets versus People Visits with Nursing Home Residents
Belysa värdet av ett husdjurs närvaro, genom användning av djurterapi inom äldreomsorgen. Frågan besvarades om huruvida besök av hundar kan vara en bidragande orsak till förändringar i humör och påverkan på depression Kvantitativ. Slumpmässigt urval, av patienter boende på två olika vårdhem. N=68, 58,2 % kvinnor. medelålder 69,9 år En experimentell - och kontrollgrupp Experimentell design
Hundar har påverkan på humöret, men någon lindrande effekt på depression kunde inte påvisas.
Medel
Marx, MS., Cohen-Mansfield, J., Regier, NG. Dakheel-Ali, M., Srihari, A. & Thein, K.
USA 2010
American Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias CINAHL
The impact of different dog-related stimuli on
engagement of persons with dementia. Utvärdera effekten av djurassisterad terapi på demensboende. Kvantitativ N=56 deltagare från 2 vårdhem varav 44 var kvinnor. medelåldern var 87år.
Observationer
Attityden hos de boende på vårdhem påverkades mest positivt av de verkliga hundarna, i motsats till något positiv inställning till färgläggningen av hundbilder. Detta betyder inte att de boende endast påverkas av de verkliga hundarna. Tvärtom, inställningen var också positiv mot robot hund, valp video och plysch hund.
Hög McCabe, BW., Baun, M.M., Speich, D., Agrawal, S. USA 2002
Western Journal of Nursing Research
CINAHL
Resident dog in the Alzheimer's special care unit.
Studera effekten på beteendeproblematik vid införandet av en hund hos personer med Alzheimers eller relaterade sjukdomar som är bosatta på demensboende.
kvantitativ N=22
Resultaten indikerar att det fanns en minskning av beteendeproblem under dagtid jämfört med kvällstid under en fyra veckors period. Resultaten stöder den långsiktiga terapeutiska effekterna av hundar för personer som bor på speciella vårdhem för Alzheimers sjuka individer.
Moretti, F., De Ronchi, D., Bernabei, V., Marchetti, L., Ferrari, B., Forlani, C., Negretti, F., Sacchetti, C. & Atti, AR. Italien 2010 Psychogeriatrics. PubMed
Pet therapy in elderly patients with mental illness
Utvärdera effekterna av djurterapi infört på äldre patienter som drabbats av olika psykiatriska sjukdomar och som bor på äldreboende. Kvantitativ N=10 Kontrollgrupp Ändamålsenligt urval. Frågeformulär
Positiv effekt på självupplevd livskvalitet observerades hos fem personer som tillhörde djurgruppen och hos två deltagare i
kontrollgruppen. Alla deltagare i djurgruppen rapporterade tillfredsställelse samt att hundinterventionens erfarenhet var trevlig och intressant. Nio av tio personer rapporterade att djuren hade en lugnande effekt och en deltagare rapporterade att minnen kom tillbaka.
Slutligen ville 80 % av deltagarna fortsätta träffa sällskapsdjur. Djurterapi är effektiv för att förbättra depressiva symptom och kognitiv funktion hos äldre inom äldreomsorgen med psykisk sjukdom.
Hög
Nordgren, L., Engström, G. Sverige
2014
Nursing Older People CINAHL Effects of dog-assisted intervention on behavioural and psychological symptoms of dementia. Utvärdera effekten av hundassisterade åtgärder på beteendemässiga och psykiska symtom på
boende med demens under en sex-månaders period. Kvantitativ Data från 8 vårdhem. Kvasiexperimentell, pre-test/post-tester Forskningen utformades med upprepade mätningar N=20. Kontrollstudie =13.
Hund-assisterade åtgärder kan ge ett alternativ eller komplement till farmakologisk behandling för att minska beteendesymtom hos personer med demens, men dess värde och plats i vården kräver ytterligare utvärdering.
Hög
Olsen, C., Pedersen, I., Bergland, A., Enders‐ Slegers, M., Patil, G. & Ihlebæk, C. Norge 2015 International Journal of Geriatric Psychiatry PsycINFO Effect of animal‐assisted interventions on depression, agitation and quality of life in nursing home residents suffering from cognitive impairment or dementia: A cluster randomized controlled trial.
Undersöka eventuella effekter på depression, agitation och livskvalitet i vårdhem med demens eller kognitiv nedsättning, genom djurassisterade åtgärder. Kvantitativ. Slumpmässigt urval kontrollgrupp N=51 65 år eller äldre, män och kvinnor
En betydande effekt på depression och
livskvalitet konstaterades för deltagare med svår demens vid uppföljningen. För Livskvalitén, var effekten betydande av djurassisterad terapi vilket också påträffas omedelbart efter insatsen. Effekter på agitation hittades ej.
Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C., Fagerberg, I. Sverige 2013 International Journal of Older People Nursing CINAHL
Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer′s disease?
Belysa innebörden av den levda erfarenheten av möten med en terapihund för personer med Alzheimers sjukdom.
Kvalitativ. Fenomenologisk, hermeneutisk metod. N=5
4 kvinnor 1 man. Ålder 89-95 år
Tiden med hunden får personen att berätta minnen och känslor, och gör det möjligt att nå personen på en kognitiv nivå.
Den aktuella studien kan bidra till hälso- och sjukvårds forskning och ge kunskap om användningen av utbildade terapihundar i vården av äldre personer med Alzheimers på ett sätt som kan öka livskvaliteten och välbefinnandet hos personer med demens.