Litteraturöversiktens resultat visar att ett missfall är en subjektiv händelse som kan komma att utlösa olika känsloreaktioner, där föräldrar önskar stöd utifrån sina individuella behov.
Vidare framkommer i resultatet att sjukhusvistelsen och vårdpersonalen har en betydande roll i föräldrars upplevelse av missfall. Bemötandet från vården påverkar hur väl föräldrarna kommer att hantera förlusten och bearbeta den. Föräldrar har rapporterat om både goda och dåliga bemötanden, där ett gott bemötande karakteriseras av att de hade känt sig sedda och deras upplevelse hade blivit bekräftad av vårdpersonalen. Dock framkom det att majoriteten av deltagarna i studierna hade negativa upplevelser från sjukhusvistelsen. Det innebar för föräldrarna att de kände sig övergivna och översedda. Upplevelsen av att ha blivit åsidosatt finns rapporterad hos båda föräldrarna. Kvinnan upplevde ofta att hennes fysiska behov blev
tillfredsställda, medans de emotionella behoven inte blev tillgodosedda. Kvinnans partner upplevde sig i många fall exkluderad utifrån händelsen och kände sig ofta tvungen att ta på sig rollen som stark och stöttande och därmed blev hans eller hennes upplevelse åsidosatt.
Referensförteckning
Abboud, L. N., & Liamputtong, P. (2003). Pregnancy loss, what it means to women who miscarry and their partners. Social Work in Health Care, 36(3), 37-62. Hämtad från databaden Academic Search Premier.
Abboud, L. N., & Liamputtong, P. (2005). When pregnancy fails: coping strategies, support networks and experiences with health care of ethnic woman and their partners.
Journal of Reproductive and Infant Psychology, 23(1), 3-18. doi:
10.1080/02646830512331330974
Adolfsson, A. (2006). Miscarriage: Women’s experience and its cumulative incidence.
(Medical Dissertations, Linköpings University, Faculty of health sciences).
Adolfsson, A. (2010). Applying Heidegger’s interpretive phenomenology to women’s
miscarriage experience. Psychology Research and Behaviour Management, 3, 75-79.
doi: 10.2147/PRBM.S4821
Adolfsson, A., Larsson, P.-G., Wijma, B., & Berterö, C. (2004). Guilt and emptiness:
Women’s experences of miscarriage. Health Care for Women International, 25, 543-560. doi: 10.1080/07399330490444821
Ancker, A., Gebhardt, A., Andreassen, S., & Botond, A. (2012). Tidig förlust, kvinnors upplevelse av missfall. Vård i Norden, 103(32), 32-36. Hämtad från databasen Cinahl Plus with Full Text.
Andréasson, L. (2009). Samkönat föräldraskap. I A. Kaplan, B. Hogg, I. Hildingsson & I.
Lundgren (Red.), Lärobok för barnmorskor (s. 69-74). Lund: Studentlitteratur.
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E., & Andersson, U.-B. (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur.
Brier, N. (2008). Grief following miscarriage: A comprehensive review of the litterature.
Journal of Women’s health, 17(3), 451-464. doi: 10.1089/jwh.2007.0505
Caelli, K., Downic, J., & Letendre, A. (2002). Parents’ experiences of midwife-managed care following the loss of a baby in a previous pregnancy. Journal of Advanced Nursing, 39(2), 127-136. Hämtad från databasen Cinahl plus Fulltext.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling (5. rev. och utök. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2012). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F.
Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 23-35). Lund: Studentlitteratur AB.
Eide, H., & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: Relationsetik, samarbete och konfliktlösning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ekstrand, P., & Saarnio, L. (2010). Patientens makt och vanmakt i vården. I H. Strömberg &
H. Eriksson (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad (s. 169-185). Lund:
Studentlitteratur.
Evans, R. (2012). Emotional care for women who experience miscarriage. Nursing standards, 26, (42), 35-41. Hämtad från databasen PubMed.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund:
Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Gerber-Epstein, P., Lichtentritt, R., & Benyamini, Y. (2009). The experience of miscarriage in first pregnancy: The women’s voices. Death Studies, 33, 1-29. doi:
10.1080/07481180802494032
Johnson, M., & Puddifoot, J. (1996). The grief response in the partners of women who miscarry. British Journal of Medical Psychology, 69, 313-327. Hämtad från databasen Academic Search Premier.
Klier, C. M., Geller, P. A., & Ritsher, J. B. (2002). Affective disorders in the aftermath of miscarriage: A comprehensive review. Archives of Women’s Mental Health, 5, 129-149. doi: 10.1007/s00737-002-0146-2
Kong, G.W.S., Chung, T.K.H., Lai, B.P.Y., & Lok, I.H. (2010). Gender comparison of psychological reaction after miscarriage- a 1-year longitudinal study. International Journal of Obstetrics and Gynaecology, 117, 1211-1219. doi: 101111/j.1471-0528.2010.02653.x
McCreight, B. S. (2004). A grief ignore: Narratives of pregnancy loss from a male
perspective. Sociology of Health & Illness, 26(3), 326-350. Hämtad från databasen Academic Search Premier.
Meleis, A.-I. (2010). Role Insufficiency and Role Supplementation: A Conceptual
Framework. I A.-I. Meleis (Red.), Transitions Theory: Middle-Range and Situation- Specific Theories in Nursing Research and Practice. (s. 11-24). New York: Springer Publishing Company.
Meleis, A.-I. (2011). Theoretical Nursing: Development & Progress (5:e uppl.). Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins.
Meleis, A.-I., Sawyer, L. M., Im, E.-O., Hilfinger Messias, D. K., & Schumacher, K. (2000).
Experiencing transitions: An emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science, 23(1), 12-28. Hämtad från databasen PubMed.
Murphy, F. (1998). The experience of early miscarriage from a male perspective. Journal of Clinical Nursing, 7, 325-332. Hämtad från databasen Academic Search Premier.
Murphy, F., & Merrell, J. (2009). Negotiating the transition: Caring for women through the experience of early miscarriage. Journal of Clinical Nursing, 18, 1583-1591. doi:
10.1111/j.1365-2702.2008.02701.x
Murphy, F., & Philpin, S. (2010). Early miscarriage as ’matter out of place’: An ethnographic study of nursing practice in a hospital gynaecologycal unit. International Journal of Nursing Studies, 47, 534-541. doi: 10.1016/j.ijnursestu.2009.10.011
Määttä, S., & Öresland, S. (2009). Genuskoll i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 89-106). Lund:
Studentlitteratur.
Peel, E. (2010). Pregnancy loss in lesbian and bisexual women: An online survey of experiences. Human Reproduction, 25(3), 721-727. doi: 10.1093/humrep/dep441
Puddifoot, J. E., & Johnson, M. P. (1997). The legitimacy of grieving: The partner’s
experience at miscarriage. Social Science & Medicine, 45(6), 837-845. Hämtad från databasen PudMed.
Radwan Speraw, S. (1994). The experience of miscarriage: How couples define quality in health care delivery. Journal of Perinatology, 14(3), 208-215. Hämtad från databasen Academic Search Premier.
Reagan, L. J. (2003). From hazard to blessing to tragedy: representation of miscarriage in twentieth-century America. Feminist studies, 29(2), 357-378. Hämtad från databasen Academic Search Premier.
Rosebrinke, M., Zekaj, M., & Adolfsson, A. (2012). Kvinnors upplevelser av tidig graviditet, efter att ha upplevt ett eller flera missfall tidigare i livet. Vård i Norden. 104(32), 4-8.
Hämtad från databasen Cinahl plus Fulltext.
Schumacher, K. L., & Meleis, A.-I. (2010). Transitions: A central concept in nursing. I A.-I.
Meleis (Red.), Transitions Theory: Middle-Range and Situation- Specific Theories in Nursing Research and Practice. (s. 38-51). New York: Springer Publishing
Company.
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 97-109).
Lund: Studentlitteratur AB.
Serrano, F., & Lima, M. L. (2006). Recurrent miscarriage: psychological and relational consequences for couples. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 79, 585-594. doi: 10.1348/147608306X96992
Socialstyrelsen. (2004). Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2004/2004-103-3
Statistiska centralbyrån. (2012). Förlossningsstatistik, Värde, Födda barn. Hämtad den 7 mars, 2014, från Statistiska centralbyrån,
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/graviditeter-forlossningarochnyfodda
Stjerndahl, J.-H. (2010). Tidig patologisk graviditet. I P.-O. Janson & B.-M. Landgren (Red.), Gynekologi. (s. 255-265). Lund: Studentlitteratur AB.
Stratton, K., & Lloyd, L. (2008). Hospital- based interventions at and following miscarriage:
Literature to inform a research-practice inititive. Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology. 48, 5-11. doi:10.1111/j.1479-828X.2007.00806.x Wheeler, S. (1994). Psychosocial Needs of Women During Miscarriage or Ectopic
Pregnancy. Aorn Journal, 60(2), 221-231. Hämtad från databasen Cinahl plus fulltext.
WHO. (2001). Definitions and indicators in family planning, maternal & child health and reproductive health. WHO Regional Strategy on Sexual and Reproductive Health.
Wojnar, D. (2007). Miscarriage experiences of lesbian couples. Journal of Midwifery &
Woman’s health, 52(5), 479-485. doi: 10.1016/j.jmwh.2007.03.015
Wojnar, D., & Swanson, K. (2006). Why shouldn’t lesbian women who miscarry receive special consideration? A viewpoint. Journal of GLBT family studies, 2(1), 1-12. doi:
101300/J461v02n01_01
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1 Sökmatris
Databaser Sökord Begränsningar Antal
träffar Lästa
abstract Utvalda artiklar
Academic Search
McCreight, B., S. (2004).
Murphy, F. (1998).
Cinahl Plus with Full Text
Cinahl Plus with Full Text
Ancker, T., Gebhardt, A., Andreassen, S., & Botond, A.
(2012).
Cinahl Plus with Full Text
Miscarriage AND Nurse* AND Experience
Peer reviewed. 17 st. 3 st. Totalt 1 st.
Wojnar, D. (2007).
PubMed Miscarriage AND
Experience AND Parents AND Support
33 st. 4 st. Totalt 1 st.
Puddifoot, J., & Johnson, M.
(1997).
PubMed Miscarriage AND
Women AND Experience AND Sweden
Years 2004-2014. 14 st. 4 st. Totalt 2 st.
Adolfsson, A. (2010).
Adofsson, A., Larsson, P. G., Wijma, B., & Berterö, C. (2004).
Gerber- Epstein, P., Leichtentritt, R., & Benyamini, Y. (2009)
Peel, E. (2009).
Abboud, L., & Liamputtong, P.
(2003).
Abboud, L., & Liamputtong, P.
(2005).
Bilaga 2
Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel Årtal, tidskrift &
land
Syfte Metod, datainsamling, urval &
dataanalys
Metod: En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats.
Datainsamling: Data samlades in genom ostrukturerade djup intervjuer.
Urval: Deltagarna värvades framförallt genom snöbollstekniken. Sex kvinnor och deras partner som hade erfarit ett missfall rekryterades till studien. Ett av dessa par rekryterades via en allmänläkare.
Dataanalys: Intervjuerna spelades in och
transkriberades. Data analyserades genom tematisk analys metod. Detta inkluderar genomläsning av data ett flertal gånger och som senare delas in i ett antal teman.
Resultatet presenterade kvinnor och mäns chock och överraskning relaterat till beskedet om graviditet och missfall, kvinnans fysiska och parets emotionella upplevelser av missfall, kvinnan och mannen ifrågasatte varför just dem hade blivit drabbade av missfallet och berättade om skuldbeläggning kopplat till händelsen.
Resultatet visade även att kvinnorna i studien upplevde en tidig anknytning till det framtida barnet. Männen i studien rapporterade om förväntningar på dem att vara starka och därmed satte de sin egen sorg och känslor åt sidan.
Metod: En kvalitativ studie.
Datainsamling: Individuella djupintervjuer gjordes.
Dessa spelades in och transkriberades.
Urval: Man fann via snöbollstekniken fem stycken kvinnor, med partner, alla utom en var födda i mellanöstern. De var bosatta i Melbourne och var kristna.
Resultat: deltagarna rapporterade om att deras omgivning skuldbelade dem.
Kvinnorna i studien hanterade känslan av förlust på olika sätt. Deltagarna redovisar både positiva och negativa upplevelser från vården, där de negativa innefattas av att den andra föräldern känt sig ignorerad från händelsen. Den manliga föräldern kände förväntningar på sig att denne skulle vara stark och stöttande för sin partner. Mannen
their partners.
Dataanalys: Data analyserades genom tematisk analys.
Detta innefattar genomläsning av data ett flertal gånger och senare delas datan in i ett antal teman.
upplevde även en svårighet att prata om sina känslor relaterade till missfallet. Båda föräldrarna rapportera om dålig
information och stöd given av vårdpersonal. Positiva kontakter med vården och ett bra socialt stödnätverk är en viktig komponent i föräldrars sätt att hantera förlusten.
Adolfsson, A. Applying Heidegger’s
Metod och datainsamling: Interpretativ
fenomenologisk studie baserad på Heidegger’s metod.
Data samlades in via djup intervjuer.
Urval: Inklusions kriterierna för ett deltagande var att kvinnan var över 18 år, talade flytande svenska och hade genomgått ett missfall som skett innan den 16:de veckan. Efter inbjudan, återstod 15 deltagare.
Dataanalys: Intervjuerna spelades in och
transkriberades verbatim. Transkriptionerna lästes och granskades många gånger. Ur datan valdes ord och fraser ut som ansågs vara menings bärande. I ett flertal steg genom analysen användes Heidegger’s metod för att analysera intervjuerna.
Resultatet redovisade att kvinnor har förväntningar och planerar inför det kommande familjelivet och barnet.
Resultatet redovisade även själva upplevelsen av missfallet som medfört olika känslor, ingen kontroll över den egna kroppen, att en ny graviditet inte
kompenserar för det tidigare missfallet och att känslorna existerar en lång tid efter händelsen. Kvinnorna i studien har rapporterat om besvikelse över att inte kunna ha förväntningar på en framtida graviditet och en rädsla inför att inte kunna fullborda en graviditet. Resultatet visar även på dåligt bemötande från vården.
Adolfsson, A.,
Metod och datainsamling: Interpretativ fenomenologi baserad på Heideggers metod. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer som guidades av en generell intervju-guide beskriven av Patton (1990).
Urval: Kriterierna för deltagande var att kvinnan var över 18 år, talade svenska och graviditeten hade varat kortare än 16 veckor. Slutligen deltog 15 st. kvinnor i studien.
Dataanalys: Alla 15 intervjuer spelades in och transkriberades. Transkriptionerna läste om ett flertal
I resultatet rapporterades känslan av skuld och känslomässig splittring. När kvinorna får reda på att de är gravida börjar de planer inför ett kommade liv som mödrar.
Kvinnorna rapporterade om förlust när missfallet hade skett och vid händelsen hade de även förlorat drömmar och förväntningar om ett framtida barn. När missfallet sker vill kvinnorna få sina känslor bekräftade och de behöver en förklaring till missfallet, annars kan de skuldbelägga sig själva. Resultatet
gånger. Ord och fraser som bäst beskrev den levda upplevelsen av ett missfall valdes ut och omvandlades till meningsenheter, som sedan kategoriserades.
redovisar även en känsla över att inte ha kontroll över den egna kroppen då missfallet sker. Kvinnorna i studien redovisar även upplevelser av sorg, ensamhet/ övergivenhet, brist och behov av stöd och dåligt bemötande från vården.
Ancker, T.,
Metod och datainsamling: En kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer gjordes.
Urval: Sex kvinnor som genomgått ett flertal missfall valdes ut till att delta i intervjuerna.
Dataanalys: Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Alla intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades kort efter utförd intervju.
Den utskrivna texten delades in i meningsenheter som sedan kodades. Koderna jämfördes med liknande koder och klassificerades och grupperades efter innehåll.
I resultatet presenterades kvinnans längtan och glädje inför sin kommande graviditet och barn. De första tecknen på missfall upplevdes blev kvinnorna chockade och de kände sig rädda och ångestfyllda. Missfallet medförde en stor fysisk och psykisk påfrestning och de kände ilska och besvikelse. Kvinnorna rapporterade om skam och att förklaringar till varför missfallet hade skett var viktiga. Att bli bemött med förståelse och få stöd från både vården och omgivningen var viktigt.
Kvinnorna rapporterade om att missfallet hade utlöst en livskris och att det var viktigt för omgivningen att förstå att de ansåg sig ha förlorat ett barn och inte ett embryo.
Gerber- Epstein,
Metod och datainsamling: En kvalitativ studie som baserade på individuella intervjuer.
Urval: 19 kvinnor som hade förlorat sitt första barn deltog i studien. Kriterier för deltagande var att kvinnan var under 35 år, hade upplevt ett missfall under de senaste fyra åren och var gravid eller moder under tiden för intervjuerna och studien.
Dataanalys: Alla intervjuer spelades in och alla intervju anteckningar färdigställdes omedelbart. En tematisk analys användes senare för att bearbeta materialet. Ur materialet urskildes teman för att skapa mening i datan. Analysen började med genomläsning av transkriptionerna flera gånger om och under denna process urskildes ord, fraser och meningar som ansågs
Resultatet visade på att upplevelsen av ett missfall medförde olika typer av känslor utifrån en smärtfylld förlust. I resultatet rapporterar deltagarna om olika källor till stöd, om livet efter missfallet, en oro för att inte kunna fullborda en graviditet och påverkan av olika samhälls- attityder. Det har redovisats i studien att missfallet anses vara en förlust som kan inverka på moderns identitet. Förlusten rapporteras medföra en känsla av skam och sorg och känslorna kan kvarstå en lång tid efter händelsen.
Kvinnorna i studien har rapporterat att de känt att missfallet har påverkat deras liv och att de undvek sociala sammanhang med barn och gravid kvinnor, då sorgen över det
ha tematisk signifikans. förlorade barnet gjorde sig påmind.
Metod och datainsamling: En kvalitativ studie.
Datainsamlingen har skett genom observation av själv-hjälps grupper och semistrukturerade djup intervjuer.
Urval: 14 manliga deltagare från själv-hjälps gruppen anmälde sig frivilligt att intervjuas och delta i studien under en period av tre år.
Dataanalys: Alla intervjuer ljud inspelades.
Intervjuerna transkriberades och analyserades. Utifrån observationerna av själv-hjälps gruppen, intervjuerna och litteratur formades teman. Dessa teman
möjliggjorde för författaren till studien att kategorisera vanligt förekommande svar från de intervjuade.
Resultatet visade på att män ansåg sig genom visuella bilder anknyta till det växande fostret. Män rapporterade i resultatet om självanklagelse kopplat till missfall och även att de ifrågasatte sin identitet som far efter missfallet. Männen i studien ansåg att de inte erhöll ett socialt erkännande och kände att deras upplevelse och status som förälder inte blev bekräftad.
Män i studien satte sin egen sorg åt sidan och tog på sig den stödjande rollen efter missfallet. Deltagarna redogjorde att de kände sig åsidosatta av vårdpersonal. I resultatet rapporterar även deltagarna om svårigheten med förlusten, att händelsen är en individuell upplevelse och olika typer av känslor.
Metod: En kvalitativ fenomenologisk studie där fenomenologin är baserad på Husserl.
Datainsamling: Data samlade in genom ostrukturerade intervjuer.
Urval: En så kallad snöbollsmetod användes och med hjälp av denna rekryterades fem deltagare.
Deltagarnas partner hade haft minst ett tidigt missfall som hade inträffat minst två år innan studien startade.
Dataanalys: Alla intervjuer bandinspelades, transkriberades och analyserades. Ur materialet uppkom sju olika kategorier.
Männen i studien rapporterade om ilska, chock, hjälplöshet, frustration, skuld, ensamhet, lättnad och förvirring. När missfallet skedde beskrev männen en förlust av komplex karaktär då den representerade förlorade drömmar och förväntningar. Att ha barn och bli fader var en viktig dimension av att vara normal i samhället. Vissa män i studien ansåg att deras partner hade starkare och intensivare känslor än de själva, medans andra inte höll med om detta. Männen beskrev negativa upplevelser från sjukvården där de inte ansåg sig blivit individuellt behandlade. I den efterföljande fasen tog männen på sig den stöttande rollen, där de ville hjälpa till men tyckte att detta var svårt. Stödet de fick kom från vänner och familj, men inte från vårdpersonal.
Murphy, F., & Negotiating 2009, Journal of Att Metod: En kvalitativ, etnografisk studie. Resultatet visade att kvinnorna i studien
Merrell, J. the
Datainsamling: Tre metoder för att samla in data användes; (1) Deltids observation utfördes av författarna då de gick bredvid sjuksköterskor medan dem vårdade patienterna. (2) Journaler, så som vårdplaner, granskades och analyserades. (3) Intervjuer med kvinnor och vårdpersonal.
Urval: Åtta kvinnor för ändamålet passande valdes utifrån kriteriet att de hade genomgått ett missfall från nyligen till ett antal år sedan.
Dataanalys: En informell analys tillämpades under fältstudien som fortlöpande influerade observationerna och frågorna vid intervjuerna. Alla intervjuer blev ljudinspelade. Datan analyserade genom tematisk analysmetod. Intervjuerna transkriberades, lästes, lästes om, huvudmönster identifierades och grupperades i teman och kategorier.
ansåg att missfallet kommit plötslig, oväntat och att det var en stressande händelse. Kvinnorna berättade om att de känt sig ensamma under vårdtiden då de placerats i en enkel sal. Vissa av kvinnorna beskrev känslor så som skuld, sorg, svårighet och ledsenhet, medans andra kvinnor i studien inte ansåg sig vara märkbart påverkade av händelsen.
Deltagarna i studien rapporterade även i den efterföljande fasen om att de kände sig röra mot en ny identitet, vilket fick vissa att bli sårbare och osäkra inför framtida graviditeter.
Metod: En kvalitativ och kvantitativ studie.
Datainsamling: Data samlades in via en
internetbaserad enkät som innehöll både öppna och stängda frågor. De stängda frågorna kunde antigen besvaras med en likertskala, ja- och nej svar eller väljandet från en rad alternativ.
Urval: Deltagarna bestod av antingen en kvinna som burit ett barn eller vart partner till en kvinna som burit ett barn och sedan erfarit ett missfall. 60 kvinnor deltog.
Dataanalys: Den insamlade datan med öppna svarsalternativ analyserades med hjälp av tematisk analys. De stängda frågorna resulterade i deskriptiv data som analyserades med hjälp av deskriptiv statistik.
Resultatet från de öppna svarsalternativen redovisades genom ett tema som
behandlade upplevelsen av vården.
Resultatet från de stängda svarsalternativen uppvisade att många av de deltagande kvinnorna hade förväntningar både före och under graviditeten, övervägande delen av kvinnorna hade blivit känslomässigt påverkade efter missfallet med ledsenhet och sorgereaktioner som resultat under en längre tid efteråt och mer än hälften av kvinnorna ansåg att upplevelsen av missfallet hade förändrat dem.
Puddifoot, J., & The 1997, Social Att Metod: En kvalitativ studie. Resultatet identifierades visade på att män
Johnson, M. legitimacy
Datainsamling: Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer.
Urval: 20 män vars partner hade genomgått ett missfall före den 24:e graviditetsveckan valdes ut.
Dataanalys: Alla intervjuer spelades in och transkriberades. Data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Analysen började med genomläsning av transkriptionerna flera gånger om och under denna process urskildes ord, fraser och meningar som ansågs ha tematisk signifikans.
har svårt att avslöja känslor inför andra, att
har svårt att avslöja känslor inför andra, att