7. Diskussion
7.3 Slutsats
De samband vi funnit i studien om självförmåga, oro för konsekvenser över sig själv och trygghet att hantera svårare ärenden kan sammanfattas genom att yrkeserfarenhet har en effekt på självförtroende. Resultatet överensstämmer med vad Tham (2007) finner avseende att de med kortare yrkeserfarenhet är mer osäkra i yrkesrollen. Dessutom indikerar resultatet att det kan ta lång tid att bygga upp ett stärkt självförtroende i arbetet. Därför vill vi belysa vikten av att nyanställdas introduktion bör eftersträva en utgångspunkt för stärkt trygghet och
självförtroende i arbetsrollen. Samtidigt behöver självförmåga tränas och kontinuerligt underhållas, vilket kan göras genom olika typer av övningar (Moshe et al. 2014). Eftersom sambanden utmärker att de med upp till fem års yrkeserfarenhet kan ha likartade upplevelser av lägre självförtroende bör socialtjänst och liknande verksamheter vara uppmärksamma på att myndighetsutövare kan behöva ett fortsatt stöd under många år. Resultatet visar även att
32
gruppen som arbetat mellan 1,5-5 år har lägst självförmåga och upplevelse av kontroll. Detta antyder att de med mellanlång erfarenhet kan vara i behov av mer stöd än vad de tilldelas av verksamheten. Tham (2007) upptäcker ett liknande mönster och menar att de med mellanlång erfarenhet behöver få sina behov mer uppmärksammade. Ytterligare kan detta tänkas
problematiseras av den rörlighet som finns inom socialtjänsten, vilket innebär att personalen snabbt anses vara erfarna då de som arbetat längre ofta lämnar socialtjänsten för andra professioner (Dellgran & Höjer 2005). Trots att högre självförtroende kopplas till många fördelar för individen (Bogo et al. 2017) kan ett högt självförtroende också innebära vissa risker i bedömningar och utredningar (Berner & Graber 2008; Regehr et al. 2010; Smith &
Dumant 2002). Vi vill därmed även framföra att de mest erfarna socialsekreterarna med högt självförtroende fortsatt bör tillförsäkras adekvat stöd och handledning.
Vi föreslår att studiens resultat stärker hypotesen om yrkeserfarenhetens effekt – men bara till viss del. Många aspekter som vi förutsett kunde ha ett beroendeförhållande till erfarenhet visade inte signifikanta samband. Kanske var det mest överraskande att de frågor som rör vad socialsekreterare lägger vikt vid i det praktiska arbetet inte visade någon tydlig sådan relation.
Omotiverade skillnader inom socialtjänsten kanske därför till större del förklaras av andra faktorer, medan längden yrkeserfarenhet snarare handlar om en koppling till individens grad av självförtroende. Samtidigt har Davidson-Arad et al. (2003) funnit att yrkeserfarenhet kan ha stor betydelse i hur socialsekreterare väljer att agera i barnavårdsärenden. Detta kan indikera att framtida forskning kring yrkeserfarenhetens effekt behöver utforska hur socialsekreterare förhåller sig till mer specificerade situationer där den professionella bedömningen blir mer påtaglig. Istället för att eliminera yrkeserfarenhet som förklaring till dessa delar uppmanar vi därför till att framtida forskning bör angripa frågorna med andra tillvägagångssätt och forskningsansatser.
Avseende framtida forskning ligger främst intresset i att djupare utforska diskrepansen avseende självförtroende inom myndighetsutövande professioner. Resultatet belyser även vår idé om att livserfarenhet och yrkeserfarenhet kan vara svåra att åtskilja som forskningsobjekt.
Detta inte minst för att vissa signifikanta samband som till synes hade en relation till yrkeserfarenhet inte kunde anslutas till varken livs- eller yrkeserfarenhet i den fördjupade analysen och förblir därmed svårförklarliga. Regehr et al. (2010) påstår att självsäkerhet har en koppling till ålder, medan vi istället ser starka indikationer på att självsäkerhet kan
förklaras av yrkeserfarenhet. Detta belyser att framtida forskning inom området som utforskar ålder eller yrkeserfarenhet som förklarande effekter bör ta hänsyn till att dessa två koncept är mycket närliggande. Studien visar även betydelsen av att ta socialsekreterarens typ av
erfarenhet eller arbetsområde till hänsyn. Särskilt verkar yrkeserfarenhet ha en betydelse för de som arbetar inom området barn och unga eller familjerätt, där det finns en nära anknytning till upplevelsen av kontroll och självförmåga.
För att slutligen återkoppla till omotiverade skillnader inom socialtjänsten är det oklart vilken effekt socialsekreterares yrkeserfarenhet kan ha på deras arbete, och hur den enskilde klienten eller brukaren i sin tur kan påverkas. Vi vill därför understryka värdet av att eftersöka djupare förståelse i frågan ur ett rättssäkerhetsperspektiv och har en förhoppning om att denna studie kan utgöra ett vägledande underlag för framtida forskning.
33
Litteraturlista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, G. & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red.). Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm:
Natur & Kultur, ss. 235-249.
Aronsson, G. (1990). Kontroll och handling. I Aronsson, G. & Berglind, H. (red.). Handling och handlingsutrymme. Lund: Studentlitteratur, ss. 69-93.
Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 61-73.
Bakker, A. B., Schaufeli, W. B., Leiter, M. P., & Taris, T. W. (2008). Work engagement: An emerging concept in occupational health psychology. Work & Stress, 22(3), 187-200.
doi:10.1080/02678370802393649
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological Review, 84(2), 191-215.
Bandura, A. (2006) Guide for Constructing Self-Efficacy Scales. I Pajares, F. & Urdan, T.
(red). Self-Efficacy Beliefs of Adolescents. Greenwich: Age Information Publishing, ss. 307-337.
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2009). Logistisk regression. I Djurfeldt, G. & Barmark, M.
(red.). Statistisk verktygslåda 2: Multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, ss. 125-148.
van Beek, I., Hu, Q., Schaufeli, W. B., Taris, T. & Schreurs, B. H. J. (2012). For fun, love or money: What drives workaholic, engaged and burned-out employees at work? Applied Psychology: an international review, 61(1), 30-55. doi: 10.1111/j.1464-0597.2011.00454.x Bergmark, Å. & Lundström, T. (2000). Kunskaper och kunskapssyn. Om socialarbetare inom socialtjänsten. Socionomens forskningssupplement, 12, ss. 1-16.
Bergmark, A. & Lundström, T. (2011). Guided or independent? Socialworkers, central bureaucracy and evidence-based practice. European Journal of Social Work, 14(3), 323-337.
doi:10.1080/13691451003744325
Berner, E. & Graber, M. (2008). Overconfidence as a cause of diagnostic error in medicine.
American Journal of Medicine, 121(5A), 2-23.
Biggart, L., Ward, E., Cook, L. & Schofield, G. (2017). The team as a secure base: Promoting resilience and competence in child and family social work. Children and Youth Services Review, 83, 119-130. doi:10.1016/j.childyouth.2017.10.031
Billinger, K. (2010). Kollegiala samtal mellan socialsekreterare inom socialtjänstens missbrukarvård. Socionomens forskningssupplement, 6, ss. 28-35.
34
Bogo, M., Regehr, C., Baird, S., Paterson, J. & LeBlanc, V. R. (2017). Cognitive and Affective Elements of Practice Confidence in Social Work Students and Practitioners. The British Association of Social Workers, 47(3), 701-718. doi:10.1093/bjsw/bcw026
Boyas, J., Wind, L.H., & Kang, S. (2012) Exploring the relationship between employment-based social capital, job stress, burnout, and intent to leave among child protection workers:
An age-based path analysis model. Children and Youth Services Review, 34, 50-62.
doi:10.1016 /j.childyouth.2011.08.033
Consiglio, C., Borgogni, L., Di Tecco, C. & Schaufeli, W. (2016). What makes employees engaged with their work? The role of self-efficacy and employee’s perceptions of social context over time. Career Development International, 21(2), 125-143. doi:10.1108/CDI-03-2015-0045
Daneback, K. & Månsson, S-A. (2008). Internetforskning. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson- Lappalainen, R. & Jacobsson, K. (red). Forskningsmetodik för socialvetare.
Stockholm: Natur & Kultur, ss. 154-169.
Davidson-Arad, B., Englechin-Segal, D., Wozner, Y., & Gabriel, R. (2003). Why Social workers do not implement decisions to remove children at risk from home. Child Abuse and Neglect, 27(6), 687−697. doi:10.1016/S0145-2134(03)00106-6
Dellgran, P. & Höjer, S. (2005). Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 2-3, ss. 246-26.
Djurfeldt, G. (2009). Lögner, statistik och politik. I Djurfeldt, G. & Barmark, M. (red.).
Statistisk verktygslåda 2: Multivariat analys. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-24.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1:
Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Dolnicar, S. & Grun, B. (2013). "Translating" between survey answer formats. Journal of Business Research, 66 (9), 1298-1306. doi:10.1016/j.jbusres.2012.02.029
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätkonstruktion. Lund:
Studentlitteratur.
Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica/Norstedts Juridik AB.
Erlandsson, L. (2014). LSS: Målsättningen som försvann. Stockholm: Akademikerförbundet SSR & Handikappförbunden.
https://akademssr.se/dokument/lss-malsattningen-som-forsvann-0 [2017-11-24]
Hallberg, U. E., & Schaufeli, W. B. (2006). "Same Same" But Different? Can Work Engagement Be Discriminated from Job Involvement and Organizational Commitment?
European Psychologist, 11(2), 119-127. doi:10.1027/1016-9040.11.2.119
Hjalmarson, I. (2014). Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Stockholm: Äldrecentrum.
https://akademssr.se/dokument/vem-ska-bestamma-i-hemtjansten [2017-11-24]
35
Holden, G., Meenaghan, T., Anastas, J. & Metrey, G. (2002). Outcomes of social work education: The case for social work self-efficacy. Journal of Social Work Education, 38(1), 115-133.
Hsu, B., Hackett, C. & Hinkson, L. (2014). The Importance of Race and Religion in Social Service Providers. Social Science Quarterly, 95(2), 393-410. doi:10.1111/ssqu.12050 Illeris, K. (2007). What Do We Actually Mean by Experiential Learning? Human Resource Development Review, 6(1), 84-95. doi:10.1177/1534484306296828
Jacobson Frey, J., Hopkins, K., Osteen, P., Callahan, C., Hageman, S. & Ko, J. (2017).
Training Social Workers and Human Service Professionals to Address the Complex Financial Needs of Clients. Journal of Social Work Education, 53(1), 118-131.
doi:10.1080/10437797.2016.1212753
Kjellbom, P. (2009). Rättssäkerhet och flexibilitet i kommunala riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Retfærd, 32(4/127), 80-103.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar. Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier utbildning.
Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen: Grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. & Morén, S. (1988). Organisationens mänskliga insida. Om det sociala arbetets utvecklingsmöjligheter. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Lee, J., & Paek, I. (2014). In search of the optimal number of response categories in a rating scale. Journal of Psychoeducational Assessment, 32(7), 663-673.
doi:10.1177/0734282914522200
Li, F., Li, A. & Zhu, Y. (2016). Employee Work Experience, Locomotion, and Voice Behavior. Social Behavior and Personality, 44(11), 1851-1862.
doi:10.2224/sbp.2016.44.11.1851
Lindelöf, M. & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd. Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Lindelöf, M. & Rönnbäck, E. (2007). Biståndshandläggning och handlingsutrymme: Från ansökan till beslut i äldreomsorgen. Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, A. & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner: Exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, 3-4, 270-288.
Lozano, L. M., García-Cueto, E., & Muñiz, J. (2008). Effect of the number of response categories on the reliability and validity of rating scales. Methodology: European Journal of Research Methods for the Behavioral and Social Sciences, 4(2), 73-79. doi:10.1027/1614-2241.4.2.73
Lua, X., Xieb, B. & Guoc, Y. (2018). The trickle-down of work engagement from leader to follower: The roles of optimism and self-efficacy. Journal of Business Research, 84, 186-195.
doi:10.1016/j.jbusres.2017.11.014
36
Lönnfjord, V. & Hagquist, C. (2017). The Psychometric Properties of the Swedish Version of the General Self-Efficacy Scale: A Rasch Analysis Based on Adolescent Data. Current Psychology, 1-13. doi:10.1007/s12144-016-9551-y
Löve, J., Moore, C.D., & Hensing, G. (2011). Validation of the Swedish translation of the General Self-Efficacy scale. Quality of Life Research, 21(7), 1249-1253. doi:10.1007/s11136-011-0030-5.
McHugh, M. (2013). The Chi-square test of independence. Biochemia Medica, 23(2), 143-149. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3900058/ [2017-10-27]
Morén, S. (2015). Undran inför socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Moshe F., Ayala C. & Atalia M. (2014). Developing Specific Self-Efficacy and Resilience as First Responders among Students of Social Work and Stress and Trauma Studies. Journal of Teaching in Social Work, 34(2), 129-146. doi:10.1080/08841233.2014.894602
Morrison, E. W., & Milliken, F. J. (2000). Organizational silence: A barrier to change and development in a pluralistic world. Academy of Management Review, 25(4), 706-725.
doi:10.2307/259200
Nationalencyklopedin (2018). Självförtroende.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/självförtroende [2018-02-19]
Nilsson, P. & Börjeson, M. (2016). Omotiverade skillnader i socialtjänsten: En förstudie.
Stockholm: Myndigheten för vårdanalys.
Norlander, L. (2006). Mellan kunskap och handling: Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Novus. (2016). Kartläggning Socialsekreterare 2016. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_socialsekr_2016_pdf.pdf [2017-09-18]
Patel, R., & Davidson, B. (2012). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Petersson, G. (2006). Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder: Om
socialtjänstens bedömning av föräldrars omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, 13(1), 51-65.
Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem: Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares perspektiv. Diss. Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet.
Ponnert, L. & Svensson, K. (2016). Standardisation: The end of professional discretion?
European Journal of Social Work, 19(3/4), 586-599. doi:10.1080/13691457.2015.1074551 Quiñones, M. A., Ford, J. K., & Teachout, M. S. (1995). The relationship between work experience and job performance: A conceptual and meta-analytic review. Personnel Psychology, 48(4), 887-910. doi:10.1111/j.1744-6570.1995.tb01785.x
37
Rawlings, M. (2012). Assessing BSW student direct practice skill using standardized clients and self-efficacy theory. Journal of Social Work Education, 48(3), 553-576.
doi:10.5175/JSWE.2012.201000070
Regehr, C., Bogo, M., Shlonsky, A. & LeBlanc, V. (2010). Confidence and professional judgment in assessing children’s risk of abuse. Research in Social Work Practice, 20(6), 621-628.
Regehr, C., Bogo, M., LeBlanc, V., Baird, D., Paterson, J. & Birze, A. (2016). Suicide risk assessment: Clinicians confidence in their professional judgment. Journal of Loss and Trauma, 21(1), 30-46.
Regehr, C., Hill, J., Knott, T. & Sault, B. (2003). Social support, self-efficacy and trauma in new recruits and experienced firefighters. Stress and Health, 19, 189-193.
Roets, G., Roose, R., De Wilde, L. & Vanobbergen, B. (2017). Framing the “child at risk” in social work reports: Truth-telling or storytelling? Journal of Social Work, 17(4), 453-469.
doi:10.1177/1468017316644864
Rogers, P. J. (2008). Using programme theory to evaluate complicated and complex aspects of interventions. Evaluation, 14(1), 29-48. doi:10.1177/1356389007084674
Schaufeli, W., & Bakker, A. (2003). Utrecht work engagement scale: Preliminary manual.
Utrecht: Occupational Health Psychology Unit, Utrecht university.
Schwarzer, R., & Jerusalem, M. (1995). Generalized Self-Efficacy scale. I Weinman, J., Wright, S. & Johnston, M. (red.). Measures in health psychology: A user’s portfolio. Causal and control beliefs. Windsor: NFER-NELSON, ss. 35-37.
Smith, D. & Dumant, F. (2002). Confidence in psychodiagnosis: What makes us so sure?
Clinical Psychology and Psychotherapy, 9, 292-298.
Socialstyrelsen. (2007). Att mäta effekten av socialtjänstens insatser. Stockholm:
Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9028/2007-110-20_200711020.pdf [2017-09-18]
Socialstyrelsen. (2009). En effektiv socialtjänst. Att fördela resurser och använda dem effektivt. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8463/2009-126-42_200912642_rev.pdf [2018-01-09]
Socialstyrelsen. (2017). Statistik om ekonomiskt bistånd 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-9-16 [2017-12-15]
Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2017). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2015.
Yrkesstrukturen I Sverige. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/982742930b774ff49ba5a7056d069992/am0208_2015a01_s m_am33sm1701.pdf [2017-12-05]
38
Statistiska Centralbyrån [SCB]. (2017b). Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017 och befolkningsförändringar 1 juli-30 september 2017.
https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/ [2018-02-08]
Suchower, L. & Copenhaver, M.D. (1997). Using logistic regression to test for interaction in the presence of zero cells. Presentation för konferens NorthEastSAS Users Group (NESUG).
New York: Pace university. http://www.lexjansen.com/nesug/nesug97/stat/suchower.pdf [2017-12-15]
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Natur och kultur.
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016). Rekryteringsläget inom socialtjänsten.
Barn och unga samt ekonomiskt bistånd, December 2015. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-323-9.pdf?issuusl=ignore [2017-12-25]
Tesluk, P. E., & Jacobs, R. R. (1998). Toward an integrated model of work experience.
Personnel Psychology, 51(2), 321-355. doi:10.1111/j.1744-6570.1998.tb00728.x Tham, P. (2007). Ny i yrket men redan gammal i gården? Arbetsvillkor för nya och mer erfarna socialsekreterare i den sociala barnavården. Socionomens forskningssupplement, (22), ss. 62-77.
Tham, P. & Lynch, D. (2014). Prepared for practice? Graduating social work students'
reflections on their education, competence and skills. Social Work Education, 13(6), 704-717.
doi:10.1080/02615479.2014.881468
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2017-09-18]
Vision. (2017). Socialchefsrapport 2017. Stockholm: Vision.
http://mb.cision.com/Public/1167/2350633/8f02bfa7d60a58c7.pdf [2017-09-28]
Wörlén, M. (2010). Att prioritera i socialtjänsten: Om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande. Socialvetenskaplig Tidskrift, 17(1), 28-45.
39