9 Slutsats
Ordet standard kan väcka obehag i en vårdkontext där verkligheten kan vara mycket komplex och där patientens individuella behov skall stå i centrum. Något vi uppfattat som ett talesätt inom vårdvetenskapen är att ”det inte finns några standardpatienter”. Detta håller vi med om, alla
människor är unika, men vi håller även med Henderson (1982) som menar att alla människor har några grundläggande behov gemensamt och dessa skall utgöra en grund för vården som skall syfta till att främja hälsa, tillfrisknande eller fridfull död. Vårt resultat visar att TSVP säkerställer att de grundläggande behoven blir tillfredställda. Det tycks också som att TSVP fungerar som ett verktyg som gör att verksamheterna ser nya områden där förbättringar kan ske. Dessutom medför implementeringen även andra positiva effekter såsom mer adekvat dokumentation, bättre
koordination mellan olika yrkesutövare, ökad kompetens om den palliativa vårdens innehåll, kunskapen om palliativ vård blir mer lättillgänglig, vårdens effekter blir mätbara och därmed möjliggörs att utvärdera vad som egentligen uppnåtts. Det har även visat sig att TSVP fungerar som en bro mellan forskning och det kliniska vårdarbetet. Alla dessa faktorer gagnar i slutändan patienten och dess anhöriga. Men verkligheten är mer flerdelad och komplex för att ett verktyg ensamt kan vara det som avgör hur vården kommer att se ut. Verktyg TSVP kan konstrueras och användas fel av människor och organisationer och därmed blir de aldrig bättre än dess användare.
Den stora utmaningen i vården är att ändra attityder.
Det behövs mer forskning om TSVP:s positiva effekter finns kvar på lång sikt. Dessutom behöver dess effekter studeras utifrån ett utvidgat palliativt perspektiv där även anhöriga och patienters åsikter i större utsträckning kan komma fram.
Referensförteckning Referensförteckning Referensförteckning Referensförteckning
Addington-Hall, JM., & Karlsen, S. (1999). Age is not the crucial factor in determining how the palliative care needs of people who die from cancer differ from those of people who die from other causes. Journal of palliative Car, 15:4. 9-13.
Bahtsevani, C., Udén, G., & Willman, A. (2004). Outcomes of evidence-based clinical practice guidelines: A systemic review. International Journal of Technology Assessment in Health Care, 20:4. 427-433.
Bahtsevani, C. (2008). In Searching of Evidence-Based Practices. Exploring factors influencing evidence-based practice and implementation of clinical practice guidelines. Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för Hälsa och samhälle.
Björvell, C. (2001). Sjuksköterskans journalföring - en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur.
Björvell, C. (2002). Nursing documentation in clinical practise. Instrument development and evolution of a comprehensive intervention program. Stockholm; Karolinska institutet, Institutionen för vårdvetenskap.
Brandt, H-E., Deliens, L., Ooms, M-E., van der Steen, J. T., van der Wal, G., & Ribbe, M. W.
(2005). Symptoms, Signs, Problems, and Diseases of Terminally Ill Nursing Home Patients: A Nationwide Observational Study in the Netherlands. Archives of Internal Medicine, 165. 314-320.
Carpentio, L. J. (1995). Nursing Care Plans & Documentation. Nursing Diagnoses and Collaborative Problems. Philadelphia: J. B. Lippnicott Company.
Dalgaard, K. M., & Dlemar, C. (2008). The relevans of time in palliative care nursing practice. International Journal of Palliative Nursing, 14. 472-476.
De Blester, L., Depreitere, R., De Waele, K., Vanhaecht, K., Vlayen, J., & Sermeus, W. (2006).
Defining pathways. Journal of Nursing management, 14. 553-563.
Ekeström, M.-L., & Windus, M.J. (2008). Årsrapport 2008. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lcp.nu/pages/403.asp?menuID=26 [2009-01-28].
Ekeström, M.-L. (2008). Projektplan Liverpool Care Pathway (LCP) – kunskapsbaserad kvalitetsutveckling på vetenskaplig grund. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.lcp.nu/blanketter/rapporter/PROJEKTPLAN.pdf [2009-01-29].
Ellershaw, J. (2002). Clinical Pathways for Care of the Dying: An Innovation to Disseminate Clinical Exellence. Journal of Palliative Medicine, 5. 617-621.
Ellershaw, J., & Ward, C. (2003). Care of dying patient: the last hours or days of life. BMJ, 326.
30-34.
Ellershaw, J. E., & Murphy. D. (2005). The Liverpool Care Pathway (LCP) influencing the UK national agenda on care of the dying. International Journal of Palliative Nursing, 11. 132-134.
Forsberg. A., & Edlund. K. (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Andra upplaga.
Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm.
Fowell, A., Finaly, I., Johnstone, R., & Minto, L. (2002). An integrated care pathway for the last two days of life: Wales-wide benchmarking in palliative care. International Journal of Palliative Nursing, 8. 566-573..
* Gambles, M., Stirzaker, S. Ellershaw, E., & Jack, B. A. (2006). The Liverpool Care Pathway in hospices: an exploratory study of doctor and nurse perceptions. International Journal of Palliativ Nursing, 12. 414-421.
Gibson, M. C., Gutmanis, I., Clarke, Wiltshire, H., Feron, A., & Gorman, E. (2008). Staff opinions about the components of a good death in long-term care. International Journal of Palliative Nursing, 14. 374-381.
Hardy, J-R,. Haberecht, D,. Macesco-Pennisi & Yates, P. (2007). Audit of the care of the dying in a network of hoapitals and institutions in Queensland. Internal Medicine Journal, 37. 315-319
Henderson, V. (1982). Grund principer för patient vårdande verksamhet. Stockholm: LiberTryck.
* Hinton, V., & Fish, M. (2006). A Care Pathway for the end of life in a renal setting.
EDTNA/ERCA Journal, XXXII 3. 160-163.
* Jack, B. A., Gambles, M., Murphy, D. & Ellershaw, J. E. (2003). Nurses’ perceptions of the Liverpool Care Pathway for the dying patient in the acute hospital setting. International Journal of Palliativ Nursing. 9. 375-381.
* Lhussier, M., Carr, S-M., & Wilcockson, J. (2007). The Evaluation of an end-of-life integrated pathway. International Journal of Palliative Nursing. 13. 74-81.
Lowe, C. (1998). Care pathways: have they a place in “the new National Health Service”? Journal of Nursing Management. 6. 303-306.
Lunder, U., Sauter, S., & Fürst, C-J. (2004). Evidence-based palliative care: belifs and evidence for changing practice. Palliative Medicine. 18. 265-266.
* Main, J., Whittle, C., Treml, J., Wolley, J., & Main, A. (2006). The development of an Integrated Care Pathway for all patients with advanced life-limiting illness – the Supportive Care pathway. Journal of Nursing Management, 14. 521-528.
Matthewa, K., Gambles, M., Ellershaw, J., Macmillan, L.B., Macmillan, W. M., Locum, A. H., &
Barber, M. (2006). Developing the Liverpool Care Pathway for Dying Child. Paediatric Nursing, 18. 18-21.
McKeowen, A., Agar, R., Gambles, M., Ellershaw, J. E., & Hugel, H.. (2008). Renal failure and specialistpalliativ care: an assessment of current referral practice. International Journal of Palliative Nursing, 14. 454-458
Mellor, F., Foley, T., Connolly, M., Merecer, V., & Spanswick, M. (2004). Role of clinical facilitator in introducing an integrated care pathway for the care of the dying. International Journal of Palliative Nursing, 10. 497-501.
* Mirando, S., Davies, P. D., & Lipp, A. (2005). Introducing an integrated care pathway for the last days of life. Palliativ Medicine, 19.. 33-39.
* Nightingale, E., Krisjanson, L-J., & Toye, C. (2003). Evaluating the navigate Care model:
clinical palliative care pathways based on anticipated care outcomes. International Journal of Palliative Nursing. 9. 298-307.
Parish K., Glaetzer K., Grbich, K., Hammond, L., Hegarty, M., & McHuge, A. (2006). Dying for attention: Palliative care in the acute setting. Australian Jouranl of Advansed Nursing. 24. 21-25.
Pooler, J., McCrory, F., Steadman, Y., Westwell, H., & Peers, S. (2003). Dying at home: a care pathway for the last days of life in a community setting. International Journal of Palliative Nursing. 9. 358-264.
Roberts, C-M., Seiger;A., Buckingham, R-J., & Stone, R-A. (2008). Clinician perceived good practice in end-of-life care for patients with COPD. Palliative Medicine, 22. 855-858.
SmithBattele, L. & Diekemper, M. (2001). Promoting Clinical Practice Knowledge in an Age of Taxonomies and Protocols. Public Health Nursing, 18. 401- 408.
SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm.
SOU 2000:6. Utveckla kvaliteten i den palliativa vården. Stockholm.
Stalfelt, A. M. (2003). Den ”goda döden” måste diskuteras. Studie av patienter med akut myeloisk leukemi visar värdet palliativ vård. Läkartidningen, 100. 4072-4077.
Socialstyrelsen, (2006a). Standardvårdplaner. (SVP). En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen, (2006b). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tomey, A.M. & Alligood, M. R. (2002). Nursing Theorists and Their Work. 5th ed. Mosby: St.
Louis.
* Veedbeek, L., van Zuylen, L., Swart, S. J., van der Maas, P.J., de Vogel-Voogt, E., van der Rijt, C., & van der Heide, A. (2008). The effect of the Liverpool Care Pathway for dying: a multi centre study. Palliativ Medicine. 22. 145-151.
* Watson, J., Hockley, J., & Dewar, B. (2006). Barriers to implementing an integrated care pathway for the last days of life in nursing homes. International Journal of palliative Nursing, 12. 234-240.
Whittle, CL., McDonald, PS., Dunn. L., & de Luc, K. (2004).Developing the Integrated Care Pathway Appraisal Tool (ICPAT): a pilot study. Journal of Integrated Care Pathways, 8.
77-81.
WHO. (2004). Better Palliative Care for Older People. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.euro.who.int/document/E82933.pdf [2009-02-03].
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 2:a uppl. Lund:Studentlitteratur.
Österlind, J., Hansebo, G., Lantz, G., & Ternestedt, B.-M. (2008). Pathways in end-of.life care for older people care managers’ reasoning. International Journal of Palliative Nursing, 14. 420-425.
Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 1
Sökvägar
Databas Sökord Antal träffar Antal sparade artiklar
Cinahl with full text Clinical pathway palliative care 64 3
Cinahl with full text Integrated care pathway for the dying patient 22 3
Cinahl with full text Liverpool Care Pathway 68 4
Cinahl with full text Standardized care plan dying 1 0
Cinahl with full text Standardized care plan end-of-life 3 0
Cinahl with full text Standardized care plan last days 1 0
Cinahl with full text Standardized care plan palliative care 6 0
Cinahl with full text Integrated care pathway palliativ care 41 0
Bilaga 2
Syfte Metod och urval Resultat
Veedbeek, L.,
Kvantitativ studie med totalt 220 patienter. LPC hade använts för 77 % av patienterna. Grupperna var jämförbara mellan perioderna.
Alla patienter i undersökningen var 18 år och äldre och vårdades på de berörda vårdenheterna.
Materialet samlades in från patientjournaler. Patientansvarig sjuksköterskorna och anhöriga fyllde i formulär efter patientens död.
Dokumentationsvolymen minskade efter
implementeringen av LCP, både sjuksköterskor och anhöriga uppmärksammade en minskning av obehagliga symptom, skillnaderna var små men signifikanta mellan interventionsperioderna.
Man fann ingen skillnad i kommunikationen och
psykosocialt omhändertagande av anhöriga mellan
undersökningsperioderna.
Författar Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Jack, B. A.,
effekterna av att införa LCP på ett akutsjukhus. Intervjumaterialet analyserades tematiskt för att fånga upp tankar, känslor och övertygelser. Gruppen bestod av allmänsjuksköterskor som deltog i ett nätverk där de erbjöds utbildning och möten med ett palliativa vårdlag. 15
sjuksköterskor deltog från olika avdelningar (medicin, kirurgi, geriatrik, intensivvård och njurmedicin).
LCP gav struktur och symptomkontroll. Vården ändrades från kurativ till palliativ. LCP gjorde det lättare att avsluta onödig vård. Samtal med anhöriga prioriterades med LCP som stöd. LCP gav
kontinuitet i vården, stöd och ökad kunskap. Pappersarbetet minskade och kvaliteten ökade.
Andliga behov blev i högre grad uppmärksammade. LCP
förbättrade vårdens kvalitet för patienter och anhöriga.
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Gambles, M.,
Syftet var att studera läkares och
sjuksköterskors upplevelser om
effekterna av Liverpool Care Pathway (LCP) på ett hospice med 30 sängplatser.
Studie av standardiserade semistrukturerade individuella intervjuer som analyserades för att fånga upp teman. Man
genomförde 11 intervjuer vara av 8 var sjuksköterskor och 3 läkare som var införstådda med LCP konceptet och hade minst 6 mån praktisk erfarenhet av LCP.
LCP ansågs inte höja vårdens kvalitet men dokumentationen blev bättre. Mer tid gavs till vård av patienter och anhöriga.
LCP var ett stöd för minnet och skapade kontinuitet.
Kommunikationen med
anhöriga blev bättre och de blev mer involverade i vården. LCP användes i utbildning av studenter och personal. LCP ansågs ge evidensbaserad vård och säkerställda vårdens kvalitet. Vårdares förmåga att göra individuella kliniska bedömningar minskade inte utan hjälpte dem att reflektera vården.
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Nightingale, Care Model (NCM) har på symptom, samt
Kvantitativ studie med Material som samlats från formulär med bedömningsskala symptom där personalen bad patienten att skatta sina symptom.
Patienternas och anhörigas tillfredställelse bedömdes.
Personalen svarade på frågor om sin tillfredställelse med sitt arbete. Samtliga patienter som skrevs in på den palliativa enheten under studietiden deltog.
Studien visade att patienternas symptom hade minskat något i alla kategorier efter NCM, Samtliga patienter uppgav att de upplevde en stor tillfredställelse med vården. Anhörigas
tillfredställelse gällande det psykosociala omhändertagandet hade ökat markant efter NCM.
En majoritet av personalen uppgav att de var positiva till NCM. Inläggningar av patienter som skrivits ut till palliativ vård i hemmet från enheten
minskade med 4,5 % efter implementeringen av NCM
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Main, J.,
SCP utvecklades enligt en metod för Intregrated Care Pathway (ICP) från äldreboenden, på en akutsjukvårdsavdelning samt på rehabiliteringsenhet. Efter implementering utförde man en kvantitativ studie där SCP utvärderades. 34 patientjournaler före implementering och 35 efter implementering av SCP
granskades utifrån tio
kvalitetsindikatorer för palliativ vård. Personalens upplevelser av SCP hördes.
Man fann innan SCP en
oacceptabel variation på vården som gavs till människor som närmade sig livets slut.
Dokumentationen förbättrades i nio av tio fallen efter
implementering av SCP.
SCP hjälpte personalen tänka holistiskt. Vårdpersonalen fokuserade på ett större antal symptom som är karakteristiska vid det palliativa skedet efter införandet av SCP. Tidigare hade fokus enbart varit på symptom som vållade problem.
SCP hjälpte vårdpersonalen att tänka förebyggande.
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Lhussier, M.,
Syftet är att studera behov personalen på primärvårdsenheter har inför implementeringen av en TSVP, Integrated Care Pathway (ICP) och dess effekt vården ur ett personalperspektiv.
Studie där vårdpersonal intervjuats på två olika enheter (studieplats A och B) om hur de kände inför och efter
implementeringen av ICP för vård vid livets slut. På studieplats A deltog tre personal och sju på studieplats B.
Resultatet av studien visar att ICP ökar kontinuiteten i vården, stärker och underlättar
lagarbetet, säkerställer
framåtsynt vård. Studien visade att ICP gav vården struktur.
Studien visade även att enbart ICP inte gav någon förhöjd kvalitet av vården, men att tillsammans med en god vård fram tills ICP blir aktuell samt en organisation och personal som är beredda på att utbilda och förändra kan ICP vara ett verktyg som hjälper till att maximera kvaliteten på vården vid livets slut
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Mirando, S., samt om ICP påverkar vårdresultatet.
50 patienter selekterades deras patientjournaler och
avvikelserapporteringarna granskades och analyserades.
Anteckningar och
utbildningsmaterialutvärderades.
Patienter som förväntades avlida intervjuades både i början och i slutet av implementeringsfasen.
451 personer dog var av 146 vårdades enlig ICP.
Tillgängligheten till palliativ vård ökade efter ICP och kunskapen ökade vilket ledde till att vård kunde ges utan specialiserade palliativa vårdlag. Dokumentationen förbättrades. Vårdpersonalen angav att ICP angav riktlinjer, minskade pappersarbetet och gav stöd till personal till att arbeta enligt beprövad erfarenhet. ICP förbättrade lagarbetet och planeringen av vården
ICP blev ett verktyg som införlivade evidensbaserad vård i det praktiska vårdarbetet.
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Hinton, V. &
Syftet var att identifiera och undersöka
förbättringsområden efter införandet av en TSVP i livets slut på två njurmedicinska
avdelningar. (renal settings)
Granskning och analys av 10 patientjournaler från de 48 sista timmarna av patienter som dog en förväntad död före införandet av Integrated Care Pathway (ICP) och 10 patientjournaler av patienter som hade vårdats enligt (ICP) ssk som hade dokumenterat enligt ICP fyllde i ett
frågeformulär.
Dokumentationen förbättrades efter införande av ICP. Större delen patienter fick ordinationer mot vanliga symptom efter ICP.
80 % av patienterna var symptomfria innan
vidbehovsordinationer enligt ICP efter var 100 %
symptomfria. Anhöriga var bättre uppdaterade om
patientens tillstånd och vårdplan och fick möjlighet att tala om sina känslor. ICP ansågs lätt att använda, minskade
pappersarbetet och säkerställde en värdig död.
Författare Titel År, land och tidskrift
Syfte Metod och urval Resultat
Watson, J.,
Syftet med studien är att identifiera de svårigheter och hinder som man behöver övervinna innan implementering av en TSVP.
I studien har både kvantitativa och kvalitativa data använts. 72 vårdhem bjöds in att delta i studien var av 14 svarade ja. Efter urvalet återstod åtta vårdhem.
Före implementeringen
påvisades i studien flera brister i den palliativa vården på
vårdhemmen. Det fanns bristande kunskap om symptomkontroll och läkemedelsbehandling vid palliativ vård och bristande förberedelser inför döden.
Personalen hade svårigheter att identifiera den döende och brist på förståelse för döendets process. Det multidisciplinära lagarbetet på vårdhemmet hade brister och personalen hade inte kunskap att samtala om
döendet.