Syftet med studien har varit att undersöka de ekonomiska effekterna på Beijings ekonomi från SARS-utbrottet och de smittskyddsåtgärder som implementerades i samband med det. Med hjälp av syntetisk kontrollmetod skapades den ekonomiska utvecklingen för Beijing om SARS-utbrottet aldrig hade ägt rum och smittskyddsåtgärder aldrig implementerats. Det syntetiska Beijing skapades från vikter av olika kinesiska regioner. Hypotesen var att Beijings regionala BNP hade befunnit sig på en högre nivå om det inte var för SARS och de politiska åtgärderna som vidtogs. Resultatet visade på en negativ effekt i form av en svag avvikelse mellan det syntetiska och det observerade utfallet efter 2003, men samtidigt visade placebo-testet att effekten som beräknats lika gärna kunde berott på slumpen. Därför kan resultatet i denna studie inte konstatera att SARS och politiska åtgärder faktiskt hade ekonomiska effekter på Beijing.
Ett potentiellt problem för resultatens trovärdighet involverar det datamaterial som använts i studien. En viktig aspekt rörande Kinas statistik är att det finns anledning att tro att de siffror som publicerats inte stämmer överens med verkligheten. Flera studier (Rawski, 2001; Smith, 2001) tar upp motsägelser i den officiellt presenterade statistiken som främst handlar om den ekonomiska tillväxten. Det är en aspekt som gör det svårt att dra slutsatser om hur den kinesiska ekonomin faktiskt har utvecklats över tid. För studien fanns inget annat val än att använda tillgängliga data, men det är viktigt att ha i åtanke att statistik som används i uppsatsen möjligen kan vara bristfällig.
Ingen tidigare studie har valt att estimera virusutbrotts effekter med hjälp av syntetisk kontrollmetod, vilket gör att utvärderingen av denna studies resultat i kontrast till tidigare studier blir en generell analys. De tidigare studier som specifikt studerade SARS kunde visa på att sjukdomen hade en effekt på ekonomin, medan denna studie däremot inte kunde visa på en signifikant effekt. Studiens resultat visar däremot, i enlighet med Beutels et al. (2009), att en högre acceleration i ekonomisk tillväxt observeras under 2003 än tidigare år medan en likvärdig tillväxttakt kan ses för det faktiska utfallet. Samtidigt skiljer sig de tidigare resultaten också från denna studie på det sätt att de gör mer restriktiva antaganden, vilket också ger anledning till att vara mer kritisk till de estimerade effekterna i dessa studier. Anledningen till varför
denna syntetiska kontrollstudie inte funnit effekter har förmodligen att göra med detaljer i tillvägagångssättet. Studien har inte kunnat använda data för varje kvartal vilket möjligen hade kunnat visat på större, om än kortlivade, effekter från virusutbrottet. Då flera studier (Beutels et al., 2009; Hanna & Huang, 2004) visar på att de ekonomiska effekterna av SARS lyckades isoleras till i stort sett ett kvartal, hade förmodligen kvartalsenlig data varit föredömligt för denna studie och möjligen hade signifikanta effekter kunnat redovisas i det fallet. Den uteblivna signifikansen kan även tänkas bero på en alltför kort undersökningsperiod innan inträdet av SARS. Att inkludera fler år i perioden innan behandling hade varit passande för att stärka trovärdigheten hos det syntetiskt konstruerade utfallet, eftersom passformen då kan jämföras med uppskattade effekter under en längre tid.
Trots att uppsatsens resultat inte kunnat visa på några signifikanta ekonomiska effekter, uppmuntras till fortsatt forskning på effekterna av virusutbrott och smittskyddsåtgärder med hjälp av syntetisk kontrollmetod. Behovet av att förstå de ekonomiska konsekvenserna av en pandemi återfinns även i nutid gällande Covid-19 och det skulle vara intressant att i framtiden estimera effekterna genom syntetisk kontrollmetod. När nuvarande virusutbrott är över kommer det vara möjligt att bedriva ytterligare forskning på flera länder. Covid-19 skiljer sig från SARS i det avseende att i stort sett hela världen påverkats av viruset och till följd av det har olika politiska åtgärder implementerats. De politiska åtgärder som vidtagits, dels de som skapats för att minska smittspridning och dels de som införts för att stödja befolkningen ekonomiskt, skulle vid ett senare tillfälle kunna utvärderas på syntetisk väg och förhoppningsvis kunna ge fler insikter om effekterna av virusutbrott. En vidare förståelse kring pandemiers samhällsekonomiska effekter kan bidra till att utforma politiska åtgärder som effektivt lindrar de negativa biverkningarna som drabbar samhället i stort.
Referenser
Abadie, A., Diamond, A. & Hainmueller, J. (2010), "Synthetic Control Methods for
Comparative Case Studies: Estimating the Effect of California's Tobacco Control Program", Journal of the American Statistical Association, vol. 105, no. 490, pp. 493-505.
Abadie, A. (2019), “Using Synthetic Controls: Feasibility, Data Requirements, and Methodological Aspects”. Working Paper. Article prepared for the Journal of Economic Literature.
Abadie, A., Diamond, A. & Hainmueller, J. (2015). “Comparative Politics and the Synthetic Control Method”, American Journal of Political Science, vol. 59, no. 2, pp. 495-510.
Abadie, A. & Gardeazabal, J. (2003), "The Economic Costs of Conflict: A Case Study of the Basque Country", The American Economic Review, vol. 93, no. 1, pp. 113-132.
Ahmad, A., Krumkamp, R. & Reintjes, R. (2009). "Controlling SARS: a review on China’s response compared with other SARS‐affected countries", Tropical Medicine & International Health, vol. 14, no. Suppl 1, pp. 36-45.
Almgren, Jan (2020). “Varselvågen bara början - här är krisen om en månad”, Svenska Dagbladet, 20 mars.
https://www.svd.se/varselvagen-bara-borjan--har-ar-krisen-om-en-manad (2020-05-04)
Andersson, M. (2020), “Ekonomiska bedömningar av Coronaviruset”. Regeringen (online). https://www.regeringen.se/493330/contentassets/b8eae37437c249698466222b86dedee2/pres entationsbilder-ekonomiska-bedomningar-av-coronaviruset.pdf.pdf(2020-05-04)
Andersson, J.J. (2019), "Carbon Taxes and CO2 Emissions: Sweden as a Case Study", American Economic Journal: Economic Policy, vol. 11, no. 4, pp. 1-30.
Beutels, P., Jia, N., Zhou, Q., Smith, R., Cao, W. & De Vlas, S.J. (2009), "The economic impact of SARS in Beijing, China", Tropical Medicine & International Health, vol. 14, pp. 85-91.
Bonita, Ruth; Beaglehole, Robert och Kjellström, Tord. (2006/2010). Grundläggande Epidemiologi. Andra upplagan. World Health Organization. Översättning: Falk, Cecilia och Falk, Katarina. Utgiven 2010 av Studentlitteratur AB. (Ursprunglig titel: Basic Epidemiology)
Duarte, F., Kadiyala, S., Masters, S.H. & Powell, D. (2017), "The Effect of the 2009 Influenza Pandemic on Absence from Work", Health Economics, vol. 26, no. 12, pp. 1682-1695.
Fan, Emma Xiaoqin. (2003). “SARS: Economic Impacts and Implications”. Economics and Research Development Policy Brief: series no 15. Manila: Asian Development Bank.
Fang, L., De Vlas, S.J., Feng, D., Liang, S., Xu, Y., Zhou, J., Richardus, J.H. & Cao, W. (2009), "Geographical spread of SARS in mainland China", Tropical Medicine & International Health, vol. 14, no. Suppl 1, pp. 14-20.
Frejdeman, H, (2020). Virolog: ”Corona smittar mer effektivt än sars”. Svenska Dagbladet, 3 februari. https://www.svd.se/virolog-corona-smittar-mer-effektivt-an-sars (2020-05-04)
Galiani, S. & Quistorff, B. (2017), "The Synth_Runner Package: Utilities to Automate Synthetic Control Estimation Using Synth", The Stata Journal, vol. 17, no. 4, pp. 834-849.
Gottfries, Nils. (2013). Macroeconomics. Palgrave Macmillan: New York.
Grinza, E. & Rycx, F. (2020), "The Impact of Sickness Absenteeism on Firm Productivity: New Evidence from Belgian Matched Employer–Employee Panel Data", Industrial Relations: A Journal of Economy and Society, vol. 59, no. 1, pp. 150-194.
Hanna, D. & Huang, Y. (2004), "The Impact of SARS on Asian Economies", Asian Economic Papers, vol. 3, no. 1, pp. 102-112.
Inman, P (2020), “Will the coronavirus outbreak derail the global economy?”, The Guardian, 10 februari.
https://www.theguardian.com/news/2020/feb/10/will-the-coronavirus-outbreak-derail-the-global-economy (2020-05-04)
Hwang, Jen-Te & Wu, Ming-Jia (2011), "Inflation and Economic Growth in China： An Empirical Analysis", 中国与世界经济：英文版, vol. 19, no. 5, pp. 67-84.
Keogh-Brown, M.R. & Smith, R.D. (2008), "The economic impact of SARS: How does the reality match the predictions?", Health Policy, vol. 88, no. 1, pp. 110-120.
Keogh‐Brown, M.R., Wren‐Lewis, S., Edmunds, W.J., Beutels, P. & Smith, R.D. (2010a), "The possible macroeconomic impact on the UK of an influenza pandemic", Health Economics, vol. 19, no. 11, pp. 1345-1360.
Keogh-Brown, M.R., Smith, R.D., Edmunds, J.W. & Beutels, P. (2010b), "The macroeconomic impact of pandemic influenza: estimates from models of the United Kingdom, France, Belgium and The Netherlands", The European Journal of Health Economics, vol. 11, no. 6, pp. 543-554.
Krugman, Paul R.; Obstfeld, Maurice och Melitz, Marc J. (2012), International Economics - Theory & Policy. 9. uppl. Boston: Addison-Wesley/Pearson.
Lee, G.O.M. & Warner, M. (2006), "The impact of SARS on China's human resources: implications for the labour market and level of unemployment in the service sector in Beijing, Guangzhou and Shanghai", The International Journal of Human Resource Management, vol. 17, no. 5, pp. 860-880.
Lee, J. & McKibbin, W.J. (2004), "Globalization and Disease: The Case of SARS", Asian Economic Papers, vol. 3, no. 1, pp. 113-131.
Lee Myers, S (2020), “China Created a Fail-Safe System to Track Contagions. It Failed”, The New York Times, 29 mars.
https://www.nytimes.com/2020/03/29/world/asia/coronavirus-china.html (2020-05-04)
McClelland, R., & Gault, S. (2017). The synthetic control method as a tool to understand state policy. Washington, DC: Urban-Brookings Tax Policy Center. Urban Institute.
NBS (2014). “National Data: Annual by Province”,
http://data.stats.gov.cn/english/easyquery.htm?cn=E0103 (2020-05-04)
NBS (2012). “Statistical database - Annual Data”,
http://www.stats.gov.cn/english/Statisticaldata/AnnualData/(2020-05-04)
NBS (2002), “National Accounts”,
http://www.stats.gov.cn/english/ClassificationsMethods/Definitions/200204/t20020419_7239 2.html(2020-05-04)
Olsson, E & Bränström, S. (2020). “Ekonomerna slår larm - varnar för en depression”, Svenska Dagbladet, 22 mars.
https://www.svd.se/ekonomerna-slar-larm--varnar-for-en-depression/i/utvalt/om/coronavirusets-inverkan-pa-ekonomin (2020-05-04)
Rawski, T.G. (2001), "What is happening to China's GDP statistics?", China Economic Review, vol. 12, no. 4, pp. 347-354.
Rosenthal, E (2003). “THE SARS EPIDEMIC: THE PATH; From China’s Provinces, a Crafty Germ Breaks Out”, The New York Times, 27 april.
https://www.nytimes.com/2003/04/27/world/the-sars-epidemic-the-path-from-china-s-provinces-a-crafty-germ-breaks-out.html(2020-05-04)
Scott, M (2020). “Goldman Sees China’s Economy Slumping 9 % in First Quarter”, Bloomberg, 17 mars.
https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-03-17/goldman-now-see-china-s-economy-slumping-9-in-first-quarter (2020-05-04)
Smith, C (2001). “China Reports 7,8% Growth in Economy”, The New York Times, 18 juli. https://www.nytimes.com/2001/07/18/business/china-reports-7.8-growth-in-economy.html (2020-05-04)
Smith, R.D (2006), “Responding to global infectious disease outbreaks: lessons from SARS on the role of risk perception, communication and management”. Social Science & Medicine 63, 3113–3123.
Songling, Y., Ishtiaq, M. & Thanh, B.T. (2019), "Tourism Industry and Economic Growth Nexus in Beijing, China", Economies, vol. 7, no. 1, pp. 25.
WHO (2020a), “Rolling updates on coronavirus disease (COVID-19)”.
https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/events-as-they-happen (2020-05-15)
WHO (2020b), “Emergencies preparedness, response - Update 95 - SARS: Chronology of a serial killer”. https://www.who.int/csr/don/2003_07_04/en/(2020-05-04)
WHO (2020c), “International travel and health: SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome)”. https://www.who.int/ith/diseases/sars/en/(2020-05-04)
Xu, C., Wang, J., Wang, L. & Cao, C. (2014), "Spatial pattern of severe acute respiratory syndrome in-out flow in 2003 in Mainland China", BMC Infectious Diseases, vol. 14, no. 1, pp. 721-721.