8. Diskussion
8.4 Slutsats
Min slutsats blir att det inte spelar någon roll för undervisningens kvalitet om pedagogen inte har kunskap om språksvårigheter och hur denne kan stötta elever i deras behov. Det spelar ingen roll om pedagogen har kunskap om sitt ämne, om pedagogen inte kan visa hänsyn till elevers behov (oavsett diagnos eller ingen diagnos). Om pedagogerna får möjlighet att lära sig mer om både hur de kan hjälpa eleverna med hjälp av en dator och vad elevernas olika behov handlar om, så kommer varje elev att känna sig sedd och varje elev få känna att han eller hon stöd.
Referenser
Albertsson, J. (2013). Den digitala vändningen på gymnasieskolans yrkesprogam. I T.
Kroksmark (Ed.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (1:1 ed., pp. 157-178). Lund: Studentlitteratur.
Alm, T. (2000). In Barle Agneta, Ordförrådet i Falun (Ed.), Läs- och skrivmöjligheter hur it hjälper elever med läs-och skrivsvårigheter. Stockholm: Redners.
Almén, L. (2013). Lärares förväntningar inför ett projekt med surfplattor. I T. Kroksmark (Ed.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (1:1 ed., pp. 197-234). Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2:1 ed.) Studentlitteratur.
Beacham, N. A., & Alty, J. L. (2006). An investigation into the effects that digital media can have on the learning outcomes of individuals who have dyslexia. Computers and Education, 47(1), 74-93.
Braun, V., Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3 (2). pp. 77-101. ISSN 1478-0887
Bryman, A. (2011). Tematisk analys. Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson Trans.). (2nd ed., pp. 528-530). Malmö: Liber.
Conway, P. F., & Amberson, J. (2011). Laptops meet schools, one-one draw: M-learning for secondary students with literacy difficulties. Support for Learning, 26(4), 173-181.
Daniels, H. (2005). Intruduction. In H. Daniels (Ed.), An introduction to vygotsky (pp. 1-27). Taylor & Francis e-Library: Routledge.
Donovan, L., Green, T., & Hansen, L. E. (2012). One-to-one laptop teacher education: Does involvement affect candidate technology skills and dispositions? Journal of Research on Technology in Education, 44(2), 121-139.
Donovan, L., Hartley, K., & Strudler, N. (2007). Teacher concerns during initial implementation of a one-to-one laptop initiative at the middle school level. Journal of Research on
Technology in Education, 39(3), 263-286.
Dysthe, O. (2003) Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Eds.), Dialog, samspel och lärande. (pp. 75-94). Lund: Studentlitteratur.
Edman Stålbrandt, E. (2009). Scaffolding - om att stötta lärande i arbete med digitala redskap. I S. Selander, & E. Svärdemo-Åberg (Eds.), Didaktisk design i digital miljö - nya
möjligheter för lärande (1st ed., pp. 144-158). Stockholm: Liber.
Elkind, J., Cohen, K., & Murray, C. (1993). Using computer-based readers to improve reading comprehension of students with dyslexia. Annals of Dyslexia, 43, 238-59.
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. (Avhandling, Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping). (21)
Föhrer, U., & Magnusson, U. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan - kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Hallerström, H., & Tallvid, M. (2008). En egen dator som redskap för lärande. Lund: Sociology of Law,
Hylén, J. (2010). Digitaliseringen av skolan (1:1 ed.). Lund: Studentlitterattur.
Koehler, M., & Mishra, P. (2008). Introducing TPCK. Handbook of technological pedagogical content knowledge (TPCK) for educaturs (pp. 3-32). New York: Routledge.
Koehler, M. Using the TPACK image. Retrieved 03/27, 2015, from http://www.tpack.org/
Kozulin, A. (2004).Vygotsky's theory in the classroom: Introduction XIX(1), 3-7.
Kroksmark, T. (2013). Invitation till den trådlösa pedagogiken. I T. Kroksmark (Ed.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (1:1 ed., pp. 17-46). Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2013). Lärandets stretchadhet. In T. Kroksmark (Ed.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (1:1 ed., pp. 47-72). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (S. Torhell Trans.). (2nd ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lindstrand, F. (2009). Länkar över tid och rum - elevarbetet ur ett designperspekktiv. I S. Selander, & E. Svärdemo-Åberg (Eds.), Didaktisk design i digital miljö - nya möjligheter för lärande (1st ed., pp. 91-108). Stockholm: Liber.
Penuel, W. R. (2006). Implementation and effects of one-to-one computing initiatives: A research synthesis. Journal of Research on Technology in Education, 38(3), 329-348.
Reid, G., Strnadova, I., & Cumming, T. (2013). Expanding horizons for students with dyslexia in the 21st century: Universal design and mobile technology. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(3), 175-181.
Rygvold, A. (2001). Läs – och skrivsvårigheter. I Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A. (red.). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. (3., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Sands, S., Buchholz, E. (1997). The underutilization of computers to assist in the remediation of dyslexia. International Journal of Instructional Media, 24(2), 153-175.
Seip Tonnessen, E. (2009). Multimodalitet, medier och lärande. I S. Selander, & E. Svärdemo- Åberg (Eds.), Didaktisk design i digital miljö - nya möjligheter för lärande (1st ed., pp. 37-53). Stockholm: Liber.
Selander, S. (2009). Didaktisk design. In S. Selander, & E. Svärdemo-Åberg (Eds.), Didaktisk design i digital miljö - nya möjligheter för lärande (1st ed., pp. 17-36). Stockholm: Liber. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2011-09-05). Tvärgående granskningsaspekt: IT - användning i undervisningen.(1.0), 1-18.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2010. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Sohlberg, M., & Kroksmark, T. (2013). Undervisningen i en-till-en-skolor. I T. Kroksmark (Ed.), Den trådlösa pedagogiken en-till-en i skolan på vetenskaplig grund (1:1 ed., pp. 129-156). Lund: Studentlitteratur.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Läsa och skriva. Retrieved 04/20, 2015, from http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Lasa-och-skriva/
Steinberg, J. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan - pedagogik, struktur och ledarskap (1st ed.). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Storz, M. G., & Hoffman, A. R. (2013). Examining response to a one-to-one computer initiative: Student and teacher voices. RMLE Online: Research in Middle Level Education, 36(6)
Svärdemo-Åberg, E. (2009). Digitala miljöer i tre svenska skolklasser. I S. Selander, & E. Svärdemo-Åberg (Eds.), Didaktisk design i digital miljö - nya möjligheter för lärande (1st ed., pp. 72-90). Stockholm: Liber.
Svedberg, S., & Lindh, J. (2009). Ett lärande arbetssätt med datorstöd. Svedberg, Stefan.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen Och Salamanca + 10, Ed. 2.
Tallvid, M. (2010). En-till-en falkenbergs väg till framtiden? Delrapport 3. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn- och ungdomsförvalningen.
Tallvid, M., & Hallerström, H. (2009). En egen dator i skolarbetet - redskap för lärande? Delrapport 2. Falkenberg: Falkenbergs kommun, Barn- och utbildningsnämnden.
Taylor, M. J., Duffy, S., & England, D. (2009). Teaching students with dyslexia in higher education. Education & Training, 51(2), 139-149.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotlab. www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotsky, L. S. (2001) Tänkandet och språk. Göteborg: Daidalos.
Wilton, T., Grausne, J., Drougge, K., & Engberg, B. (Eds.). (2010). Utvärdering av skoldatatekens effekter Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Bilaga 1
Intervjuguide
(Jag presenterar etiska förhållningssätt, vad studien innebär samt frågar om jag får spela in)