Fastighetens höga energianvändning kan bero på ett samspel av flera olika faktorer. Då det inte fanns några ritningar som kunde visa vad klimatskalet bestod av för material, har många antaganden gjorts. Dessa antaganden som anses som rimliga i sammanhanget, visar på att det huvudsakliga skälet till att fastigheten har en sådan hög energianvändning beror på ett dåligt klimatskal. Andra faktorer som spelar in är att man i dag har ett mekaniskt frånluftssystem utan någon möjlighet till återvinning av frånluftens energiinnehåll. I den rumstempererade luften finns mycket energi som man kan utnyttja, men som i dagsläget går till spillo. Både tilläggsisolering av klimatskal samt installation av frånluftsvärmepump för återvinning av frånluft har beräknats. Dessa beräkningar visar på både uppenbara energibesparingar, men även lönsamhet, något som AB Bostäder hade som ett krav när projektet tilldelades.
När det gäller frågeställningen angående de senaste årens ökning för energianvändning har det visat sig vara mycket svårt att peka på någon specifikt bidragande orsak. Efter att ha studerat Borås Energi & Miljös driftprogram, kan man konstatera att de åren som det skett en ökning, är kurvorna för framledningstemperaturen onormalt höga vid relativt höga
dygnsmedeltemperaturer. Detta har med stor sannolikhet att göra med någon form av fel hos fjärrvärmeleverantören, vilket bör följas upp för vidare utredning. En annan anledning kan vara ändrat/nytt brukarbeteende hos hyresgästerna, i form av onormal
Referenser
Tryckta källorAB Bostäder (2008). Energideklaration. [internt material]. Borås: AB Bostäder. AB Bostäder (2010). OVK-protokoll. [internt material]. Borås: AB Bostäder. AB Bostäder (2016). Driftstatistik. [internt material]. Borås: AB Bostäder. Alvarez, H. (2006a). Energiteknik 1. Upplaga 3:7. Lund: Studentlitteratur. Alvarez, H. (2006b). Energiteknik 2. Upplaga 3:7. Lund: Studentlitteratur.
Andrén, L. & Axelsson, A. (2002). Värmeboken: 20oC till lägsta kostnad. Andra upplagan.
Finland: Wahlström & Widstrand.
Aton Teknikkonsult AB. (2007). Energideklarering av bostadsbyggnader – metoder för
besiktning och beräkning (Version 2). Stockholm: Aton teknikkonsult AB. http://aton.se/img/userfiles/file/Metoder%20f%C3%B6r%20besiktning.pdf
Ax, Christian., Johansson, C. & Kullvén, H. (2009). Den nya ekonomistyrningen. Upplaga 4:1. Malmö: Liber AB.
BBR (2011). Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). (BFS 2011:6 - BBR 18). Karlskrona: Boverket.
http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/bbr-bfs-2011-6-tom-bfs-2015-3-konsoliderad.pdf
BBR (2015). Boverkets byggregler. (BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2015:3). Karlskrona: Boverket. http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/
Beckman, O., Grimvall, G., Kjöllerström, B., Sundström, T. (2005). Energilära –
Grundläggande termodynamik. Fjärde upplagan:3. Stockholm: Liber AB.
Borås Energi och Miljö. (2015). Keepaneye [programvara]. Tillgänglig:
http://www.keepaneye.net/
Boverket (2012). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler. Andra utgåvan. Karlskrona: Boverket.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/handbok-for-energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf
Boss, A. (2012). Fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump i kombination (Fjärrsyn rapport 2012:11). Stockholm: Svensk fjärrvärme.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Global/FJ%c3%84RRSYN/Rapporter%20och%20resul tatblad/Rapporter%20teknik/2012/2012_11%20Fr%c3%a5nluftv%c3%a4rmepump%20 och%20fj%c3%a4rrv%c3%a4rmecentral%20i%20kombination/Fj%c3%a4rrv%c3%a4r mecentral%20och%20fr%c3%a5nluftsv%c3%a4rmepump.pdf
Bröms, G. & Wahlström, Å. (2008). Energianvändning i flerbostadshus och lokaler – Idag
och i nära framtid (Elforsk rapport 08:32). Elforsk.
http://www.elforsk.se/Programomraden/Anvandning/Rapporter/?rid=08_32_
Bäckström, L., Eklund, R. & Mohseni-Mohsen Soleimani. (2014). EnBe Energiberäkningar –
Formler, ekvationer, data och diagram. Upplaga 1:4. Lund: Studentlitteratur.
Ҫengel, Y. (2003). Heat transfer – a practical approach. Andra upplagan. New York: McGraw-Hill Companies, Inc.
Ҫengel, Y., Dinҫer, I. & Kanoğlu, M. (2012). Efficiency evaluation of refrigeration systems. Springer.
CIT Energy Management AB. (2013). BV2 (Version 2012 12.2) [programvara]. Tillgänglig:
http://www.bv2.se/9/nedladd_BV2_2012_s.php
Dahlblom, M. & Warfvinge, C. (2010). Projektering av VVS-installationer. Upplaga 1:8. Lund: Studentlitteratur.
danfoss.se. (u.å.). Behöver du ny termostat? http://homeowners.danfoss.se/inspiration/save-energy/need-a-new-thermostat/ [2016-05-22]
energihandbok.se. (u.å.). Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material.
http://www.energihandbok.se/konstanter/varmeledningsformaga-och-u-varden-for-olika-material [2016-05-02]
Energimyndigheten. (2010). Värme i villan. (ET 2010:43). Eskilstuna: Energimyndigheten.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc
Energimyndigheten. (2011). Ventilera rätt – bra att veta om ventilation av hus och lägenheter. (ET 2011:33). Eskilstuna: Energimyndigheten.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc
Energimyndigheten. (2012a). Vattenanvändning i hushåll (Energimyndigheten rapport 2012:03). Eskilstuna: Energimyndigheten.
http://www.energimyndigheten.se/soksida/?query=Vattenanv%C3%A4ndning+i+hush% C3%A5ll
Energimyndigheten. (2012b). Energiläget 2012. (ET 2012:34). Eskilstuna: Energimyndigheten.
energimyndigheten.se. (2015). Flerbostadshus.
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/byggnader/flerbostadshus/
[2016-05-23]
Flir (2011). Thermal imaging guidebook for building and renewable energy applications. Täby: Flir systems Sweden.
http://www.flir.com/instruments/building/display/?id=67002
Höglund, I., Girdo, V. & Troedsson, C-G. (1985). Solinstrålningstabeller för helklara,
halvklara och mulna typdagar (Institutionen för byggnadsteknik, Kungliga tekniska
högskolan.
http://www.diva-portal.se/smash/record.jsf?dswid=9642&pid=diva2%3A421615&c=1&searchType=SI MPLE&language=sv&query=&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%7B%22personId%22%3 A%22u1da4lpn%22%7D%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfR ows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all
Högskolan i Borås. (2013). Modellering av klimat och klimatförändring [internt material]. Borås: Högskolan i Borås.
IMI Hydronic Engineering (u.å.). Byt och förnya – minska din energiförbrukning. Ljung: IMI Hydronic Engineering. http://www.imi-hydronic.com/sv/energieffektivitet/renovera-energismart/
IV Produkt. (2016a). Mollier sketcher (Version 2.1b) [programvara]. Tillgänglig:
http://www.ivprodukt.se/programvaror
IV Produkt. (2016b). IV Produkt Designer G3 (Version 305.7.3.0) [programvara]. Tillgänglig:
http://www.ivprodukt.se/programvaror
Karonen, I. (2007). Heatpump2. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Heatpump2.svg
[2016-05-24]
regeringen.se. (2015). Mål för energieffektivisering. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/energi/energieffektivisering/mal-for-energieffektivisering/ [2016-05-09] Siemens. (u.å). Refrigeration technology. Siemens.
https://www.downloads.siemens.com/download-center/Download.aspx?pos=download&fct=getasset&id1=8359
Sveby (2012). Brukarindata bostäder (Svebyprogrammet Version 1.0). Stockholm: Sveby. svenskfjarrvarme.se. (u.å.). Fjärrvärmepriser.
http://www.svenskfjarrvarme.se/Statistik--Pris/Fjarrvarmepriser/ [2016-05-09]
Wikells Byggberäkningar AB. (2012). Sektionsfakta-NYB 12/13. Växjö: Wikells Byggberäkningar AB.
Wikells Byggberäkningar AB. (2013). Sektionsfakta-VVS 13/14. Växjö: Wikells Byggberäkningar AB.
Österlund, E., Everitt, M., Bångens, L., Jonsson, R., Koouthoofd, A. & Bertenstam, A-L. (2015). Energihandboken. Stockholm: Energieffektiviseringsunionen.
Bilagor
Bilaga 1 Driftstatistik för fastigheten
Figur 5 Graf som visar korrigerad fjärrvärmeanvändning mellan åren 2003-2015 (AB Bostäder 2016)
Figur 6Graf som visar förbrukad fastighetsel mellan åren 2003-2015 (AB Bostäder 2016)
Bilaga 2 Effektsignaturkurva för fastigheten
Figur 8 Scatterdiagram som visar framledningstemperatur för fjärrvärme som funktion av
Bilaga 3 Beräknad specifik energianvändning i BV2
Figur 9 Specifik energianvändning för fastigheten vid nuvarande luftflöde (0,62 l/s/m2), beräknat i BV2 (CIT Energy Management AB 2013)
Figur 10Specifik energianvändning för fastigheten vid sänkt luftflöde (0,45 l/s/m2), beräknat i BV2 (CIT Energy Management AB 2013)
Figur 11Specifik energianvändning för fastigheten vid både sänkt luftflöde (0,45 l/s/m2) samt tilläggsisolering, beräknat i BV2 (CIT Energy Management AB 2013)
Bilaga 4 Mollierdiagram för FVP-beräkning
Bilaga 5 Beräknad FVP i IV Produkt Designer