Arbetet syftade till att hjälpa TvAB utreda den upplevda obalansen mellan tillfört bränsle och mängden producerad ånga i panna 1 och 3 i kraftvärmeverket KV1. Utredningen visade att panna 1 och 3 både hade bra pannverkningsgrader (92,24 % för panna 1 och 95,85 % för panna 3), samt att de båda pannorna hade bra ångverkningsgrader (90,66 för panna 1 och 88,79 för panna 3). KV1 hade alltså både högre pann- och ångverkningsgrad än vad TvAB:s egna beräkningar påvisade. De erhållna verkningsgraderna ligger i linje med de pannverkningsgrader som kunde förväntas av panna 1 och 3 (85-90 % för panna 1, samt över 90 % för panna 3).
Orsaken till diskrepansen mellan de verkningsgrader som erhålls i detta arbete samt de verkningsgrader som TvAB erhåller i sina beräkningar tros ha tre olika anledningar enligt rapportförfattaren.
• Reducerånga inkluderas inte i ångflödet som ligger till grund för beräkningen av ångeffekten. • Energiinnehållet i bränslet för panna 3 förändras på grund av förmultning, vilket innebär att
energiinnehållet för bränslet som går in i pannan är inte det samma som energiinnehållet då bränslet anländer till lagringsplatsen.
• Problem med invägningen av bränslet. Antingen problem med fordonsvågen vid KV1 (berör både panna 1 och 3) eller att bränslevikten från invägningen på Gärstadområdet används vid beräkningen av den tillförda bränsleenergin till pannan (berör mest panna 3).
De erhållna indirekta verkningsgraderna för KV1 stod sig väl i jämförelse med pannverkningsgraderna som erhållits i andra kraftvärmeverk där den indirekta metoden applicerats. Tabell 40 åskådliggör att storleken på förlustfaktorerna hos panna 1 och 3 i KV1 ligger helt i linje med storleken på
förlustfaktorerna för pannorna som analyserats i de tidigare arbetena inom området. Likt två av de tidigare arbetena var rökgasförlusterna den förlustfaktor som var störst hos panna 1 och 3 i KV1. Rapportförfattaren anser att om anläggningen är mest intresserade av ångverkningsgraden snarare än pannverkningsgraden, är den direkta metoden att föredra. Den direkta metoden kräver mindre mängd data och innehåller fler variabler som kan hämtas från anläggningens styrsystem. Den
indirekta metoden är mer noggrann men kräver mer resurser i form av tid, arbetskraft och pengar för att genomföra. Denna metod är inte lämplig för att beräkna verkningsgraden under korta perioder med, utan appliceras bäst då veckolig eller månadsvis verkningsgrad önskas.
Referenser
ABB. 2011. Industrial flow measurement – Basics and practice. (Citerad datum: 2018-01-26). Hämtad från: https://nfogm.no/wp-content/uploads/2015/04/Industrial-Flow-Measurement_Basics-and- Practice.pdf
Alvarez, Henrik (2003). Energiteknik. D. 1. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Amiri, Shanaz. 2013. Economic and Environmental Benefits of CHP-based District Heating Systems in Sweden. Linköpings Tekniska Högskola.
Ammenberg, Jonas & Hjelm, Olof (red.) (2013). Miljöteknik: för en hållbar utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Andersson, Anders & Holmsten, Magnus (2011). Mätteknik för processindustrin. 3. uppl. [Borås]: Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP)
ASME. 2008. ASME PTC 4-2008 – Fired Steam Generators.
Baxi. 2018. MH200 Flispanna. (Citerad datum: 2018-02-10). Hämtad från:
http://www.baxi.se/produkter/utgangna-produkter/mh200-flispanna/ Byman, Karin. 2015. Elproduktion – Tekniker för produktion av el. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
Çengel, Yunus A. & Ghajar, Afshin J. (2011). Heat and mass transfer: fundamentals & applications. 4. ed. New York: McGraw-Hill
Chase, M.W., Jr. (1998). NIST-JANAF Themochemical Tables, Fourth Edition, J. Phys. Chem. Ref. Data, Monograph 9. 1-1951.
Enerdata. (2017). Global Energy Trends – 2017 edition. (Citerad datum: 2018-03-04). Hämtad från:
https://www.enerdata.net/system/files/publications/global-energy-trends-2017-publication.pdf Energimyndigheten. 2016. Fyra framtider – Energisystemet efter 2020.
Engineering ToolBox, (2003a). Temperature Expansion Coefficients of Piping Materials. (Citerad datum 2018-02-27) Hämtad från: https://www.engineeringtoolbox.com/pipes-temperature- expansion-coefficients-d_48.html
Engineering ToolBox, (2003b). Water - Thermophysical Properties. (Citerad datum 2018-02-27) Hämtad från: https://www.engineeringtoolbox.com/water-thermal-properties-d_162.html
Engineering ToolBox, (2004). Water - Dynamic and Kinematic Viscosity. (Citerad datum 2018-02-07) Hämtad från: https://www.engineeringtoolbox.com/water-dynamic-kinematic-viscosity-d_596.html
Eurofins. (2018). Kvalitet och miljö. (Citerad datum 2018-03-14). Hämtad från:
Europakommissionen. 2016. Best Available Techniques (BAT) Reference Document for Large Combustion Plants.
Europakommissionen. 2011. Commission Staff Working Paper – Impact Assessment – Accompanying the document: Directive of the European Parliament and of the Council on energy efficiency and amending and subsequently repealing Directives 2004/8/EC and 2006/32/EC.
European Environment Agency. 2012. Combined heat and power (CHP). (Citerad datum: 2018-01-17). Hämtad från: https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/combined-heat-and-power- chp-1/combined-heat-and-power-chp-2
Europeiska unionens officiella tidning. 2004. Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG.
Geneviéve, Comte-Bellot. (1976). Hot-Wire Anemometry. (Citerad datum 2018-03-12). Hämtad från:
http://acoustique.ec-lyon.fr/publi/ComteBellot_arfm76.pdf
Graham Corporation. 2017. Surface Condenser – Operation, Maintenance and Installation Manual. (Citerad datum: 2018-01-24). Hämtad från: http://www.graham-
mfg.com/usr/Product%20Manuals/OMI_SC_0401.pdf
Holmgren, Per., Olofsson, Ingemar. 2016. Kursavsnitten – Förbrännings- och rökgasteknik samt Boilers and furnaces. Energiteknik och Termisk Processkemi vid institutionen för Tillämpad fysik och elektronik (TFE) – Umeå Universitet. [PowerPointpresentation].
Johanson, Krister. (2018a). Information angående pannornas verkningsgrader. (Citerad datum: 2018- 03-02)
Johanson, Krister. (2018b). Ångproduktionsdata från Delta V. (Citerad datum: 2018-03-25) Johanson, Krister. (2018c). Data angående halten oförbränt bränsle i aska, panna 1 och 3. (Data erhållen: 2018-03-02)
Johanson, Krister. (2018d). Information angående ånga som ej går till turbin. (Data erhållen: 2018-05- 09)
Kobayashi, Hisashi., Bool III, Lawrence F. 2007. United States Patent – Low NOx Combustion. US 7,225,746 B2.
Longrun. (2017) Handheld Ultrasonic Flow meter – User Manual.
National Institute of Standards and Technology. NIST Chemistry WebBook – NIST Standard Reference Database Number 69. (Citerad datum 2018-04-10). Hämtad från:
https://webbook.nist.gov/chemistry/
Naturvårdsverket. 2005. Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering. (Citerad datum: 2018-01-26). Hämtad från:
Naturvårdsverket. 2006. Beräkning av rökgasflöde. (Citerad datum: 2018-02-20). Hämtad från:
http://naturvardsverket.se/upload/stod-i-
miljoarbetet/vagledning/energi/kvaveoxidavgiften/kvaveoxidavgift-berakning-rokgasflode.pdf
Olsson, Dennis. (2018b). Information angående bottenblåsning. (Data erhållen: 2018-02-09) Olsson, Dennis. 2018a. Kommentar angående referensflöde i kallvattenrör. (Kommentar erhållen: 2018-02-09)
Rönnberg, Mathias. 2014. Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk. Umeå Universitet. (Examensarbete på internet).
Roxberg, Johan. (2018). Information angående bränsle och dess ursprung. (Citerad datum 2018-03- 14).
Samuelsson, Thomas. (2018). Information angående oförbränt bränsle i askan för panna 1. (Citerad datum: 2018-03-19)
Schmidt, Mario. (2008). The Sankey Diagram in Energy and Material Flow Management – Part II: Methodology and Current Applications. Journal of Ecology 12 (2): 173:185
Söderlund, Martin. 2015. Bestämning av pannverkningsgrad – Ålidhems Värmeverk – Jämförelse mellan direkt- och indirekt metod. Umeå Universitet. (Examensarbete från internet).
Soleimani-Mohseni, Mohsen, Bäckström, Lars & Eklund, Robert (2014). EnBe: energiberäkningar :
formler, ekvationer, data och diagram. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sow, M., Hot, J., Tribout, C., Cyr, M. 2015. Characterization of Spreader Stoker Coal Fly Ashes (SSFCA) for their use in cement-based applications. Fuel (162): 224-233.
SS-EN 12952-15 Vattenrörspannor och hjälpinstallationer - Del 15: Leveransprovning. 2003. Swedish Standards Institute, SIS Förlag AB Stockholm, Standard.
Statens offentliga utredningar. 2005. Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. (Citerad datum: 2018- 02-22) Hämtad från:
http://www.regeringen.se/49bbae/contentassets/2ec17aa8f8ef4e6db1249a76de1829a0/fjarrvarme- och-kraftvarme-i-framtiden-sou-200533---missiv-t.o.m.-kapitel-13-sarskilda-yttranden-samt-
referenser
Svensk Fjärrvärme. 2009. Fjärrvärme – A Real Success Story. (Citerad datum: 2018-01-23). Hämtad från: https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/om-oss/fjarrvarmens-
historia/fjarrvarme_story.pdf?v=nonce-5d3b576c-90bf-42ee-a969-0869c846b35d
Swema. (2017). Kalibreringscertifikat Swema 3000.
Taylor, Steven T. 2016. The Fundamentals of Expansion Tanks. Ashrae Journal.
Tekniska verken. 2017b. Verksamhetsredovisning och årsredovisning 2016. (Citerad datum: 2018-01- 25). Hämtad från: http://2016.tekniskaverken.se/tekniska-verken-2016-arsredovisning.pdf
Tekniska verken. 2017c. Våra vattenkraftverk. (Citerad datum: 2018-01-25). Hämtad från:
https://www.tekniskaverken.se/om-oss/anlaggningar/vattenkraftverk/vattenkraftverken/ Tekniska verken. 2017d. Fakta och statistik – Elproduktion. (Citerad datum: 2018-01-25). Hämtad från: http://fakta-statistik.tekniskaverken.se/#/el/produktion
Tekniska verken. 2017e. Fakta och statistik – Producerad värme. (Citerad datum: 2018-01-25). Hämtad från: http://fakta-statistik.tekniskaverken.se/#/varme/heatproduction
Tekniska verken. 2018a. Kick-off Energibalans KV1. [PowerPoint-presentation].
Tekniska verken. 2018b. Övergripande rutin för utsläppsrätter av koldioxid. Dokument erhållet av Joachim Axelsson. (Erhållet datum: 2018-01-29)
Testo. (2008). Handbok i termografi – Teori - Praktisk användning – Tips. (Citerad datum 2018-03-12). Hämtad från: https://www.nordtec.se/sites/default/files/handbok_termograf.pdf
Uppsala Universitet. 2012. Ångcykler: Processer i 2-fasområdet. [PowerPoint-presentation]. Wallin, Michaela. 2017. Utredning av verkningsgrad och driftparametrar hos en biobränsleeldad rosterpanna – Panna 6 Ålidhems värmeverk. Umeå Universitet. (Examensarbete på internet). Wester, Lars. (1989). Ånganläggningar. Ny uppl.