slutsats av enkäten och observationerna

Vår slutsats av analyserna är att fritidshemmens fysiska miljö tyvärr får stå tillbaka och att skolans lärandemiljö tar en större plats i skolans lokaler. Pedagogerna bygger upp den fysiska miljön utifrån de förutsättningar de har vilket ser olika ut på olika fritidshem. Ett önskemål som finns hos pedagogerna är flera små rum som eleverna kan dra sig undan i för att få lugn och ro. Även en verkstad verkar vara ett genomgående önskemål hos pedagogerna som svarat på enkäten. Vi har genom våra observationer sett att eleverna inte alls verkar tycka som pedagogerna kring lokalerna och miljön som de vistas i. Eleverna verkar veta precis hur de

ska utnyttja lokalerna och miljön och vad som gäller i respektive rum. Eleverna utnyttjade de

lokaler som de har tillgång till på ett inspirerat sätt och använder sin fantasi för att skapa den

miljö de vill vistas i trots att lokalerna oftast var möblerade för skolverksamhet.

9. Slutdiskussion

Syftet med studien var att ta reda på om den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmen var

anpassad för att inspirera eleverna till olika lekar, skapande och om det fanns utrymme för lugn och ro. Vi ville även undersöka om fritidshemmen får den plats de behöver i skolans lokaler eller om de hamnar i skymundan? Något som vi även ville undersöka var vilka för- och nackdelar pedagogerna såg med att dela lokaler med skolan. I detta avsnitt kommer vi att diskutera och analysera vad vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar med koppling till den tidigare forskningen.

Vi började vår studie med att beskriva hur fritidshemmen har sett ut genom tiderna och hur utvecklingen har skapat dagens fritidshem. Något vi upptäckte var att under de tidigare barnomsorgsreformerna handlade det mer om att uppfostra barnen i en hemliknande miljö. Verksamheten var ett komplement till hemmet och låg utanför skolans lokaler. På dagens fritidshem handlar det mer om ett lärande. För att det ska ske ett lärande beskriver Björklid (2005) att miljöerna behöver vara inspirerande. Detta är något som Johansson och Ljusbergs (2004) undersökt med en grupp barn på två olika fritidshem. Barnen framställer att fritidshemmet är en plats där det upplever mycket glädje, besvikelse, motgångar och medgångar. Det sociala samspelet som barnen upplever på fritidshemmet är både rikt och intensivt under hela barnets vistelse där. Barnen i studien upplever att fritidshemmet är en miljö där de har många valmöjligheter. Det här tänker vi är ett gott tecken på att eleverna har en meningsfull fritid och att de har möjlighet till ett lärande över hela dagen. Något vi kunde se på de fritidshem vi observerade var att eleverna tog för sig av miljön och visste precis vad som gällde i de olika rummen. Detta är även något som Davidsson (2008) sett i sin studie där hon fokuserat på barnen och hur de använder sig av skolans olika rum. Barnen beskriver att det vet precis vilka krav, förväntningar och möjligheter de olika miljöerna erbjuder. Barnen leker gärna i de rum där de kan förändra och påverka miljön själva. Rummets utformning ger olika förutsättningar till lek, socialisation och lärande (Davidsson 2008).

Våra teoretiska utgångspunkter har varit de sociokulturella och de interaktionistiska perspektiven men vi har även utgått från den utvecklingsekologiska teorin. Vi har utgått från dessa aspekter för att den fysiska miljöns utformning har en stor inverkan på hur eleverna ska kunna utvecklas och skapa ett samspel med varandra. Björklid (2005 s.11,169) betonar att den fysiska miljön är viktig för att det ska ske ett bra samspel. Hon beskriver att det är bra om rummen har verkstadskaraktär, gärna inredda med avgränsade “rum i rummet” som kan

inspirera till olika möjligheter till lek. I skolverkets rapport är detta något som fritidspedagogerna tar upp. De betonar vikten av att ha lokaler som är lämpliga för fritidsverksamheten. Det behöver finnas olika rum som en verkstad, rörelserum och lugna utrymmen där eleverna kan få koppla av (Skolverket 2000). Känns den fysiska miljön otillgänglig, otrygg och understimulerande vill barnen inte leka och utforska där (Björklid 2005). Under våra observationer har detta sett väldigt olika ut, men i enkätsvaren beskriver några av pedagogerna hur de försöker skapa “rum i rummet” för att kunna erbjuda olika lekmöjligheter. Varför det ser så olika ut tror vi har att göra med att fritidshemmen i dag delar lokaler med skolan och att dessa miljöer för det mesta är anpassade för skolans verksamhet. Vi tror att något som kan vara avgörande när man ska skapa en bra fysiska miljö för fritidshemmet är vilken årskurs man delar lokaler med. Om man till exempel delar lokaler med de lägre årskurserna tror vi att det är lättare att anpassa miljön till båda verksamheterna eftersom det då är samma ålder på eleverna och oftast samma elever som går där.

Nordin-Hultman (2004 s.186) tar upp att materialet, tingen och redskapen är viktiga för att det ska ske ett lärande. Det är dessa saker som bjuder in och bestämmer vad som ska ske i en viss miljö och det har stor betydelse för relationerna eleverna emellan. Björklid (2005) skriver även hon om detta. Miljöerna behöver vara inspirerande till olika praktiska verksamheter och handlingar. För att samspelet mellan den fysiska miljön och barns lek ska bli värdefull är det bra om barnen har tillgång till lösa föremål som kuddar, stolar, små bord och madrasser så att barnen själva kan ändra om i miljön så den passar deras lek. Björklid betonar också att miljön ska vara utformad på ett sådant sätt att barnen inte behöver be om hjälp utan kan klara sig själva (Björklid 2005). När vi varit ute på besök på fritidshemmen har vi sett att det är en stor skillnad på hur man presenterade materialet och vad eleverna har att tillgå. En del hade materialet synligt för eleverna vilket gav ett inbjudande intryck medan andra hade materialet i stängda skåp eller högt upp på hyllor där eleverna var tvungna att be om hjälp för att nå de önskade materialet. Våra funderingar är varför det ser så olika ut på fritidshemmen. Kan det ha att göra med att fritidshemmen inte får ta den plats de behöver i skolans lokaler? I skolinspektionens undersökning tog de upp om att fritidshemmen oftast hamnar i skuggan av grundskolan och detta påverkar fritidshemmet negativt (Skolinspektionen 2010). Det är även den känslan som pedagogerna beskriver i vår enkät. De menar att fritidshemmen är gäster i skolans lokaler trots att fritidshemmen har ett lika viktigt uppdrag som skolan. Hälften av pedagogerna beskriver att lokalerna inte är möblerade i samråd med den berörda läraren. Detta anser vi vara mycket olyckligt då båda verksamheterna är viktiga.

I skolverkets (2000) undersökning visar det säg att pedagogerna är missnöjda med hur lokalintegreringen gått till. Pedagogerna upplever att man inte har tagit hänsyn till de verksamheter som ska bedrivas där. Fritidshemmets och skolans personal får ingen möjlighet att tillsammans skapa former för att lokalerna ska passa båda verksamheterna (Skolverket 2000). Vi tror att ett gott samarbete mellan verksamheterna ger en stor vinst till eleverna och i slutändan kommer detta att gynna eleverna till ett livslångt lärande. För att det ska fungera tror vi att alla som jobbar i skolan behöver förstå varandras verksamhet. När man nått denna punkt kommer verksamheterna att kunna komplettera varandra.

I två av forskningsrapporterna vi läst påpekar både elever, föräldrar och personal att det är alldeles för hög ljudnivå, trängsel och stress. De saknar platser för att kunna få gå undan och vara i fred (Skolinspektionen 2010, Skolverket 2000). Det här är även något som vi upptäckt när vi varit ute på skolorna och observerat, det var bara ett fritidshem som hade god tillgänglighet till mindre rum och möjlighet för eleverna att gå undan. Några av pedagogerna tar upp i enkäten att de saknar mindre rum där eleverna kan få gå undan. Det här tycker vi är olyckligt eftersom elever i dagens samhälle har ett högt tempo från morgon till kväll och elevgrupperna är stora vilket gör att det är många elever på samma ställe. Detta skapar hög ljudnivå och det kan även bli en stress hos eleverna och då är det viktigt att man ska kunna få gå undan och få en paus.

10. slutsatser

En av våra slutsatser av vår studie är att det är att pedagogerna känner sig som gäster i skolans lokaler. De Allmänna råden för fritidshem (2014) tar upp att det är vanligt att skola och fritidshem delar på de lokaler som finns i skolan. En förutsättning för att det ska fungera är att man gemensamt kommer fram till hur lokalerna kan användas under skoldagens olika delar och på loven (Skolverket 2014 s.19). Hälften av pedagogerna har skapat miljön tillsammans med den berörda läraren som de delar lokal med. Att alla inte har en dialog kring lokalerna tror vi har att göra med att det inte finns en förståelse kring vad fritidshemmet har för uppdrag och att det sker ett viktigt lärande även på fritids. Att det ska ske ett lärande på fritidshemmen är något som skollagen tar upp. De beskriver hur fritidshemmen i dag ska stimulera och utveckla elevernas lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid och möjlighet till rekreation. Även i läroplanens första del betonas vikten av att lek och skapande arbete är betydelsefulla delar för det aktiva lärandet (Skolverket 2014 s.10-11). Utifrån det här kan vi dra en slutsats att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen kring vilka möjligheter man har för att skapa en bra fysisk miljö som ska inspirera till ett lärande. Alla pedagoger försöker skapa olika möjligheter till lek och aktiviteter utifrån de förutsättningar dem har men många påpekar att de saknar en verkstad/skaparrum.

En annan slutsats som vi har tagit är att det finns en stor brist på fritidshemmen kring möjligheten att kunna få gå undan och få lugn och ro. Den fysiska miljön går inte att anpassa till detta då det är stora elevgrupper och alla ska oftast samsas om ett klassrum och eventuellt något grupprum. Det här motsäger sig vad som står i de Allmänna råden för fritidshem. Där tar man upp vikten av att det ska finns avgränsade platser i fritidshemmens lokaler där man som elev kan vila, prata eller läsa och att ljudnivån är låg (Skolverket 2014 s.18).