Uppsatsens syfte är att få insikter i hur kommuner uppfyller lagens intentioner om
likabehandlingsprincipen och transparens vid ersättningen för lokalkostnader. Därför kommer det i kapitlet lyftas upp de frågeställningar som ska besvaras samt vår avslutande reflektion kring ämnet.
Vad ingår i kommunernas lokalkostnader?
Undersökningen har inte visat på hur hyran för samtliga kommuner från de kommunala fastighetsbolagen bestämts och därför är det svårt att göra en jämförelse mellan kommunerna. Kommunernas hyror kan innehålla andra kostnader beroende på om hyran är baserad på självkostnad eller om hyran är marknadsmässig. Därför redovisas här enbart det som har framkommit vid intervjuerna med respondenterna samt av den administrativa chefen på Strängnäs Bostads AB. Det som har framkommit är att samtliga kommuner inkluderar
kostnader för städning och el i sina lokalkostnader. Kostnader för avskrivningar och underhåll ingår i fyra av de fem kommunernas lokalkostnader. Det är Gnesta kommun som utmärker sig då de inte anger avskrivningar eller underhåll i deras lokalkostnader. Kostnader för
vaktmästare ingår i två av kommunernas lokalkostnader. Det är Nyköping kommun,
Strängnäs kommun och Gnesta kommun som inte har med kostnader för vaktmästare. Två av kommunerna, Nyköping kommun och Strängnäs kommun, har med kostnader för ränta i sina lokalkostnader. Administrationskostnader och kostnader för försäkring ingår i
lokalkostnaderna hos Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun.
Det har konstaterats att de fristående grundskolorna kompenseras för de kommunala
grundskolornas budgeterade lokalkostnader. Detta görs för att ersättningen för lokalkostnader ska bli på lika villkor mellan kommunala grundskolor och fristående grundskolor. Vi anser att när kommunerna ger ersättning för samma lokalkostnader till de kommunala grundskolorna och till de fristående grundskolorna har likabehandlingsprincipen beaktats.
Använder kommunerna genomsnittlig lokalkostnad eller faktisk lokalkostnad vid fördelning av ersättningen för lokalkostnader?
Kommunerna använder sig av genomsnittlig lokalkostnad per elev när de ger ersättning för lokalkostnader till fristående grundskolor. Det anser vi vara i enlighet med
likabehandlingsprincipen. Dock väcks frågan om det blir på lika villkor om kommunerna måste betala ut för genomsnittligt belopp om inte särskilda skäl finns för faktiskt belopp. Då
36 kan de fristående grundskolorna erhålla en större ersättning för lokalkostnader och tänkas använda resterande belopp på annat sätt i verksamheten. Det anser vi inte är i enlighet med likabehandlingsprincipen när de erhåller större ersättning för lokalkostnader. Ett exempel är när Eskilstuna kommun gav ersättning för lokalkostnader med faktisk lokalkostnad. Ett domslut blev att kommunen inte hade särskilda skäl till att ge kompensation för faktiska lokalkostnader. Därav skulle ersättning för genomsnittlig lokalkostnad kompenseras.
När beräkningen av den genomsnittliga lokalkostnaden baseras på budget anges det att det är i enlighet med likabehandlingsprincipen. Dock anser vi att det kan ifrågasättas om systemet tar hänsyn till likabehandlingsprincipen fullt ut. Vi har sett att kommunerna baserar ersättningen för lokalkostnader på budget när de använder genomsnittlig lokalkostnad per elev. Den genomsnittliga lokalkostnaden kan påverkas om utfallet av antalet elever i den kommunala grundskolan är högre eller lägre än det budgeterade antalet elever i de kommunala
grundskolorna. Vi ser att det sker förändringar från prognos till utfall i antalet elever. Det finns både större och mindre skillnader mellan prognos och utfall i kommunerna. För de kommuner utfallet av antal elever ökat utifrån prognosticerat antal elever kan det ha medfört att den budgeterade lokalkostnaden dividerats på färre elever. Det kan ha medfört en högre ersättning för lokalkostnader per elev till de fristående grundskolorna.
Har det skett några förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades?
Det har skett förändringar i kommunernas lokalkostnader sedan skollagen ändrades. En förändring som har skett i fyra kommuner är att lokalkostnader för tomma lokaler togs bort i kommunernas lokalkostnader. Detta ser vi är i enlighet med likabehandlingsprincipen då det enligt skolförordningen skrivs att ersättningen ska utgå från den genomsnittliga
lokalkostnaden per elev. Skulle det fortfarande innehålla lokaler som de kommunala
grundskolorna inte nyttjar blir underlaget till beräkningen av ersättningen för lokalkostnader felaktig och de fristående grundskolorna får ersättning för lokalkostnader som inte utgår utifrån den genomsnittliga lokalkostnaden per elev. Nyköping kommuns förändring med lokalkostnaden för gymnastiksalen anser vi också är en förändring utifrån
likabehandlingsprincipen. Då är det rimligt att det för ersättning för lokalkostnader innehåller just den del av hyran som skolan nyttjar. Vi kan inte se att likabehandlingsprincipen
påverkades av ändringen som Eskilstuna kommun gjorde med avskrivningstiden då de kommunala grundskolorna och de fristående grundskolorna ges samma ersättning av lokalkostnader.
37 Hur uppfyller kommunerna transparensen för ersättningen av lokalkostnader?
Fyra kommuner, alla utom Gnesta kommun, kan visa på hur ersättningen för lokalkostnader har beräknats. De fyra kommunerna uppfyller transparensen på olika sätt. Katrineholm kommun skickar ut ett underlag till de fristående grundskolorna där det framgår hur
ersättningen för lokalkostnader har beräknats. För Nyköping kommun har de ett underlag som kan visas när det efterfrågas av de fristående grundskolorna. Eskilstuna kommun uppfyller transparensen genom den årsplan som finns tillgänglig och med det underlag som redovisar ersättningen för lokalkostnader på miniminivå. Strängnäs kommun kan visa på hur
ersättningen har beräknats då det kom en förfrågan från en fristående grundskola förra året. Gnesta kommun arbetar för att få ordning på ett underlag för ersättning för lokalkostnader så att transparensen kan uppfyllas.
Avslutande reflektion
Vi anser att kommunerna uppfyller lagens intentioner om likabehandlingsprincipen och transparens vid beräkningen för ersättningen för lokalkostnader. Dock ifrågasätter vi om lagens likabehandlingsprincip fungerar i praktiken. Det har framkommit i uppsatsen att när ersättningen baseras på budget finns det hinder för att likabehandlingsprincipen kan uppnås. Vi anser att likabehandlingsprincipen frångås om det blir stora förändringar utifrån det budgeterade lokalkostnaderna och antalet elever under året. Om kommunerna skulle få fler antal inskrivna elever under året än det prognosticerade antalet elever ges en större ersättning ut till de fristående grundskolorna. I den skolkostnadsutredning som idag pågår undersöker utredaren om lika villkor råder och om det finns en transparens i underlaget. Utredaren ska vid behov föreslå ändringar. Vi ser att ersättningen för lokalkostnader som baseras på budget kan ifrågasättas om det sker i enlighet med likabehandlingsprincipen. Därför anser vi att det behövs en ändring av lagstiftningen utifrån kommunernas perspektiv. Det ska bli intressant att se vad utredningen resulterar i.
38
KÄLLFÖRTECKNING
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Beeck, M. (den 27 Mars 2015). Retriever Research. Hämtat från http://web.retriever-
info.com.ep.bib.mdh.se/services/archive/displayDocument?documentId=05712620150 32759A5BB0D58A57AA193BAC91C416FCED2&serviceId=2: http://web.retriever- info.com.ep.bib.mdh.se/services/archive.html den 19 April 2015
Bidrag till fristående skola , 2060-10 (Förvaltningsrätten den 8 september 2010). Bidrag till fristående skola, 743-744-11 (Kammarrätt den 14 augusti 2012).
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business research methods. New York: Oxford university press.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.
Böhlmark, A., & Lindahl, M. (December 2012). Friskolereformens långsiktiga. http://www.sns.se/sites/default/files/sns_analys_nr_7.pdf.
Ekonomifakta. (den 8 April 2015). Friskolor i Sverige. Hämtat från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/Skolan-i-privat- regi/Antal-friskolor-i-Sverige/ den 18 Maj 2015
Ekuriren. (den 8 Juni 2011). Bidrag till friskola var rätt. Hämtat från
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1076841-bidrag-till-friskola-var-ratt den 19 April 2015
Eskilstuna kommun. (2014). Hämtat från Eskilstuna kommun:
http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/fakta-om-eskilstuna/ den 3 maj 2015 Eskilstuna kommun. (2015 a). Hämtat från Eskilstuna kommun:
http://www.eskilstuna.se/sv/Utbildning-och-barnomsorg/Grundskola/Fristaende- grundskolor/ den 3 maj 2015
Eskilstuna kommun. (den 19 Mars 2015 b). Hämtat från Verksamhetsberättelse:
http://www.eskilstuna.se/PageFiles/11423/03_Verksamhetsber%c3%a4ttelse%202014 .pdf den 16 Maj 2015
39 Förvaltningsdom: Bidrag till fristående skola, 2060-10 (Förvaltningsrätten den 8 september
2010).
Gnesta kommun. (den 16 oktober 2014). Hämtat från Gnesta kommun:
http://www.gnesta.se/barnutbildning/grundskola.4.5f73524c113768054ab80001048.ht ml den 3 maj 2015
Gnesta kommun, B. o. (den 13 februari 2015 a). Hämtat från
http://www.gnesta.se/kommunpolitik/omgnestakommun/faktaekonomi.4.5f73524c113 768054ab8000998.html den 3 maj 2015
Gnesta kommun, B. o. (den 25 mars 2015 b). Webbsida. Hämtat från Kallelser och protokoll: http://www.gnesta.se/download/18.69c6fa0b14ae160590a2680/1426500037265/K+B OU-2015-03-25.pdf den 10 maj 2015
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hanö, C. (den 6 September 2013). Fristående skolor och bidrag på lika villkor. Hämtat från http://www.friskola.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=992419af-87e2-453a-814e- b65a1f6fbb13&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_e4b3b46e-a2ee-42f4- ad42- cda0d3b57b81&FileName=H%3A%5CDocuments%5C2014%5CHemsidan%5CInne h%C3%A5ll%5CRapporter%5CFrist%C3%A5ende+skolor: http://www.friskola.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=992419af-87e2-453a-814e- b65a1f6fbb13&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_e4b3b46e-a2ee-42f4- ad42- cda0d3b57b81&FileName=H%3A%5CDocuments%5C2014%5CHemsidan%5CInne h%C3%A5ll%5CRapporter%5CFrist%C3%A5ende+skolor den 16 April 2015 Hasselblad, H., Bejerot, E., & Gustafsson, R. Å. (2008). Bortom New Public Management :
Institutionell transformation i svensk sjukvård. Academia Adacta.
Johansson, J.-Å. (den 22 Februari 2012). Friskolor får för mycket betalt. Hämtat från Dagens samhälle: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/friskolor-far-foer-mycket-betalt-1992 den 30 April 2015
40 Katrineholm kommun. (den 16 december 2014). Webbsida. Hämtat från Bidrag på lika
villkor:
http://www.katrineholm.se/Global/Kallelser%20Protokoll/BIN1/Kallelser/2014/Bidra g%20p%c3%a5%20lika%20villkor%202015.pdf den 10 maj 2015
Katrineholm kommun. (2015 a). Hämtat från Katrineholm kommun:
http://www.katrineholm.se/Om-kommunen/Kommunfakta/ den 3 maj 2015 Katrineholm kommun. (2015 b). Hämtat från Katrineholm kommun:
http://www.katrineholm.se/Barn-och-utbildning-/Fristaende-skolor/ den 3 maj 2015 Larsen, A.-K. (2012). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Montin, S., & Granberg, M. (2013). Moderna kommuner (4 uppl.). Stockholm: Liber AB. Motion. (den 25 Oktober 2010). Momskompensation till friskolor. Hämtat från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Momskompensation- till-friskolo_GY02Fi234/?text=true April 2015
Nyberg, C. (den 12 December 2013). Långt kvar till lika villkor. Friskolornas riksförbund. Hämtat från http://www.friskola.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=b4041a27-71db- 475a-b757-91374088fcc9&OwnerType=0&PropertyName=EmbeddedImg_d7f975aa- cc85-4c92-afdd-
984f7f5ec112&FileName=H%3a%5cDocuments%5c2014%5cHemsidan%5cInneh%c 3%a5ll%5cRapporter%5cL%c3%a5ngt+kvar+till+l den 30 Mars 2015
Nyköping kommun. (den 19 februari 2015 a). Hämtat från Nyköping kommun: http://nykoping.se/Kommun--politik/Om-Nykoping/ den 3 maj 2015 Nyköping kommun. (den 9 februari 2015 b ). Hämtat från Nyköping kommun:
http://nykoping.se/Barn--Utbildning/Grundskola/ den 3 maj 2015 Nyköping kommun, B. o. (den 9 december 2014 a). Bidrag till fristående
skolenheter,principer och belopp verksamhetsåret 2015. Hämtat från Politik: http://xn- -nykping-
c1a.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/namnder/BUN/KallelserBUN/20 14/BUN%20141209.pdf den 9 maj 2015
41 Nyköping kommun, B. o. (den 9 december 2014 b). Webbsida. Hämtat från Kallelser:
http://nykoping.se/Kommun--politik/Politik/Namnder/Barn--och- ungdomsnamnden/Kallelser1/ den 10 maj 2015
Nyköping kommun, B. o. (den 3 februari 2015 c). Kallelse. Hämtat från Politik:
http://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/namnder/BUN/Kallel serBUN/2015/BUN%20150203.pdf den 10 maj 2015
Proposition. (den 16 Mars 2009). Proposition 2008/09:171. Hämtat från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/26/42/21b8a2f2.pdf: www.regeringen.se den 8 April 2015
Regeringen. (den 1 April 2015 ). Kommittédirektiv 2015:137. Hämtat från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/25/68/69/f68172e7.pdf: www.regeringen.se den 30 April 2015
Regeringsrätten. (den 26 Januari 2009). Hämtat från https://lagen.nu/dom/ra/2009:3 April 2015
Riksdagen. (den 4 September 2014). Kommittédirektiv 2014:126. Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Redovisning-av-kostnader-for-s_H2B1126/: www.riksdagen.se den 30 April 2015
Riksdagen. (2015). Kommittédirektiv. Hämtat från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/ April 2015
Sandberg, Å. (April 2014).
http://www.arenaide.se/files/2014/04/arena_rapport_webb_edit.pdf. Hämtat från Värden i välfärden: www.arenaide.se den 17 April 2015
SCB. (2015). Begrepp och definitioner. Hämtat från
http://www.scb.se/statistik/BE/LE0102/2002A01/LE0102_2002A01_BR_12_BE51ST 0307.pdf April 2015
SKL. (augusti 2011). Informationsmaterial skola. Hämtat från
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-685-9.pdf: www.skl.se den 17 April 2015
42 SKL. (den 20 augusti 2014 a). Hämtat från
http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/vagledningsvarpavanligafragor/samycketk ostarskolan/resursfordelning/hurfordelarkommunernaresursertillskolorna.2776.html den 30 04 2015
SKL. (den 20 Augusti 2014 b). Skola, kultur och fritid. Hämtat från Var kan man jämföra hur stor skolpengen är i respektive kommun?:
http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/vagledningsvarpavanligafragor/samycketk ostarskolan/resursfordelning/varkanmanjamforahurstorskolpengenarirespektivekomm un.2778.html den 14 Maj 2015
SKL. (den 9 Mars 2015 a). Bidrag till fristående skolor - intressanta domar. Hämtat från http://skl.se/download/18.64b5f99414bd5bc6aafa35d8/1426496585109/Bidrag_till_fri staende_skolor-intressanta_domar.pdf%202015-04-16: www.skl.se den 16 April 2015 SKL. (den 15 Januari 2015 b). Bidragsregler för fristående skolor. Hämtat från
http://skl.se/download/18.6d8464f814adead54f22e746/1421758209451/Fr%C3%A5g or+och+svar+uppdaterad+2015-01-15.pdf: www.skl.se den 16 April 2015
SKL. (2015 c). Ersättningssystem i förskola och skola. Hämtat från
http://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/valfrihetssystemersattnings system/forskolaochskola/ersattningssystem.1869.html: www.skl.se den 20 April 2015 Skolförordning. (den 24 Februari 2011). 2011:185. Hämtat från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/. den 8 April 2015
Skolinspektionen. (den 15 Januari 2014). Bidrag till fristående skolor. Hämtat från
http://www.skolinspektionen.se/sv/tillstandsprovning/starta-fristaende-skola/bidrag- till-fristaende-skolor/ : www.skolinspektionen.se den 30 April 2015
Skollag. (den 23 Juni 2010). 2010:800 Skollag. Hämtat från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ den 8 April 2015
Skolverket . (2006). Rapport 281: Prövning och bidrag för fristående skolor. Stockholm : Skolverket.
43 Skolverket. (Februari 2012). Skolverket juridisk vägledning. Hämtat från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.128750!/Menu/article/attachment/%C3%96ve rklaganden%20120301.pdf: www.skolverket.se den 11 April 2015
Skolverket. (den 13 November 2013). Huvudman. Hämtat från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar den 14 Maj 2015
Strängnäs kommun. (den 16 december 2014 a). Webbsida. Hämtat från Bidragsbelopp 2015, Kommun och politik:
http://www.strangnas.se/Upload/Kommun%20och%20politik/Kallelser%20och%20pr otokoll/06%20Barn-
%20och%20utbildningsn%c3%a4mnd/2014/12%20December/Protokoll%20BUN%20 2014-12-16.pdf den 9 maj 2015
Strängnäs kommun. (den 11 Februari 2014 b). Hämtat från Årsrapport:
http://www.strangnas.se/Upload/Barn%20och%20utbildning/Dokument/%C3%85rsra pport%202014%20-%20BUN_2015_5.pdf den 18 Maj 2015
Strängnäs kommun. (den 19 December 2014 c). Hämtat från
http://www.strangnas.se/Upload/Barn%20och%20utbildning/Dokument/Bidragsbelop p%20till%20huvudm%C3%A4n%202015%20%E2%80%93%20BUN_2014_684.pdf den 21 Maj 2015
Strängnäs kommun. (den 2 Mars 2015 a). Hämtat från http://www.strangnas.se/sv/Kommun- och-politik/Kommunfakta/Befolkning-/ den 19 Maj 2015
Strängnäs kommun. (den 23 februari 2015 b). Hämtat från Strängnäs kommun:
http://www.strangnas.se/sv/Utbildning--barnomsorg/Grundskola/Grundskolor den 3 maj 2015
SverigesRadio. (den 13 December 2013). Nyköpings kommun bryter mot skollagen. Hämtat från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5732446: www.sverigesradio.se den 19 April 2015
44
BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE
Ersättning för lokalkostnader
1. Hur beräknas ersättningen för lokalkostnaderna till de fristående grundskolorna? 2. Vilka underlag inhämtas vid beräkning?
3. Vad ingår i lokalkostnaderna?
4. Har lokalkostnaderna förändrats under året i jämförelse med det budgeterade? 5. Är det vanligt att ersättningen för lokalkostnader ändras under året?
6. Har det skett några förändringar i ersättningen för lokalkostnader i år? Om ja, varför och hur?
7. Hur har förändringen sett ut de senaste fem åren för ersättningen för lokalkostnader? 8. Har kommunen haft ökade/minskade lokalkostnader under de senaste fem åren? 9. Finns det exempel på om en fristående skola har fått faktiskt kostnad? Om ja, varför? 10. Vem beslutar om ersättningen för lokalkostnader till fristående grundskola?
Transparens
11. Vad innebär transparens för er?
12. Kan ni visa de fristående grundskolorna hur ni har beräknat ersättningen för lokalkostnaderna?
13. Har ni behövt visa de fristående grundskolorna hur ni beräknar ersättningen för lokalkostnader?
Likabehandlingsprincipen
14. Vad innebär ”lika villkor” (Likabehandlingsprincipen) för er?
15. Behandlar ni ersättningen för lokalkostnader lika till de kommunala skolorna och till de fristående grundskolorna?
Överklagande