För att besvara studiens frågeställningar hämtades empiri in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna bestod av tjänstemän från Lunds kommuns Stadsbyggnadskontor. Genom att intervjua dessa tre personer gavs en mer ingående syn på hur kommunen arbetar med förtätning. Det insamlade materialet från intervjuerna var till stor hjälp för besvarandet av studiens syfte samt frågeställningar. Eftersom enbart tjänstemän intervjuades framfördes endast deras synpunkter och perspektiv, vilket kan ses som en nackdel. Om tid funnits hade en hade andra aktörer, till exempel byggföretag och bosatta, kunnat intervjuats. På så sätt hade en nyanserad bild av förtätningens konsekvenser kunnat ges. Även platsobservationer av de utvalda förtätningsprojekten hade varit en god komplettering till metoden. På så sätt hade jag kunnat uppleva och se hur de planerade områdenas förutsättningar såg ut, men också hur de genomförde förtätningsprojekten upplevdes i verkligheten. Detta hade kunnat ge mig mer djupgående information till den empiriska delen.
Lunds kommun arbete med förtätning grundar sig i att uppnå en hållbar stadsutveckling, vilket framkom väldigt tydligt av intervjuerna och de undersökta dokumenten från kommunen. Deras arbete med förtätning har analyserats utifrån Campbells (1996) teori om Planerarens triangel och dess tre hållbarhetsdimensioner samt konflikter. Utifrån den går det att utläsa hur kommunens arbete med förtätning av staden bidrar till en rad olika positiva och negativa konsekvenser. Det går också att belysa två av konflikterna som uppstår mellan de tre hållbarhetsdimensionerna i samband med arbetet mot en hållbar stadsutveckling genom förtätning. Kommunen förtätar staden för att koppla ihop olika stadsdelar. Det görs genom blandad bebyggelse, genom att fylla i luckor i stadsrummet med funktioner, såsom verksamheter och bostäder som är till för stadens invånare, och i anslutning till hållbara transportmetoder. Lunds kommun arbetar med att förtäta staden samtidigt som de väger in de olika hållbarhetsaspekterna, till exempel skuggstudier när de planerar ny bebyggelse eller att de inte bebygger kvalitativa grönområden. I Lund vill kommunen främst förtäta på icke-kvalitativa ytor så som industrimark, men då kan marken behövas saneras vilket leder till dyra bostadspriser och hyror. Det resulterar i att endast en viss samhällsgrupp med stark ekonomi kan bosätta sig i området vilket leder till en ökad segregation. Höga byggnader som uppförts i stadens yttre områden kan skugga gator och försämra ljusinsläpp, vilket försämrar bokvaliteten för de bosatta i området. Men bostadspriserna för dessa personer kan komma att öka på lång sikt. Höga byggnader medför en ekologisk hållbarhet för staden då det inte görs några avtryck på landskapet. I detta avseende är det som är ekologiskt och ekonomiskt hållbart inte alltid socialt hållbart. Det blir då inte heller hållbart eftersom alla tre dimensioner behöver tas hänsyn till för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås. Detta är något som Planerarens triangel visar på, att dimensionerna inte endast motsätter sig varandra utan också behöver samverka för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Enligt analysen av empirin framgår det att en förtätning av Lund bidrar till en större mängd positiva konsekvenser än negativa konsekvenser. Detta visar att en förtätning av staden är ett steg mot en hållbar
stadsutveckling, då förtätningen medför en stor del positiva konsekvenser för staden. Men samtidigt behöver alla dimensioner samverka för att en hållbar stadsutveckling ska uppnås.
Därför är ett förtätat Lund inte något som är direkt synonymt med hållbar stadsutveckling, eftersom vissa negativa konsekvenser uppstår i samband med förtätningen.
REFERENSLISTA Tryckta källor
Barnett, J. (2012). Towards a systems theory of city design. I Haas, T. (red.) Sustainable Urbanism and Beyond. New York: Rizzoli International Publications, s.175-179.
Boyko, C. & Cooper, R. (2011). Clarifying and re-conceptualising density. Progress in Planning, vol. 76, no. 1, s. 1-61.
Bryman, A., & Nilsson, B., 1943. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.
ed.). Malmö: Liber.
Burton, E (1999). The Compact City - Just or Just Compact? A Preliminary Analysis Urban Studies, 37, (11), s. 1969-2006.
Burton, E. (2000). The potential of the compact city for promoting social equity, i Achieving Sustainable Urban Form (eds K. Williams, E. Burton and M. Jenks), E & FN Sp on, London.
Campbell, S. (1996). Green Cities, Growing Cities, Just Cities? Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Development. Journal of the American Planning Association(62) (3), s. 296-312.
Flowerdew, R. & Martin, D. (1997). Methods in human geography. 1st ed. Harlow, Essex, England: Longman.
Gordon, P. & Richardson, H. (1997). Are Compact Cities a Desirable Planning Goal?.
Journal of the American Planning Association, 63(1), s. 95-106.
Lehmann, S. (2010). Green Urbanism: Formulating a Series of Holistic Principles. I Haas, T.
(red.) Sustainable Urbanism and Beyond – Rethinking Cities for the Future , s. 24-30.
New York: Rizzoli.
Loit, J. (2014). En stad i världsklass - hur och för vem?. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen.
Litman, T, 2015, Analysis of Public Policies that Unintentionally Ecourage ad Subsidize Urban Sprawl, NCE Cities – Sprawl Subsidy Report.
Lunds kommun (2010) ÖPL2010 – Översiktsplan för Lunds kommun.
Stadsbyggnadskontoret, Lund.
Naess, P. (2014). Urban form, Sustainability and Health: The case of greater Oslo. European Planning Studies, 22 (7), s. 1524-1543.
Neuman, M. (2005). The Compact City Fallacy. Journal of Planning Education and Research, Journal of Planning Education and Research.
Saaty, T. & Sagir, M. (2012). Global awareness, future city design and decision making.
Journal of Systems Science and Systems Engineering, 21(3), s. 337-355.
Smidfelt Rosqvist, L. (2011). Trafik för hållbar stadsutveckling. Ingår i: Urbaniserad värld – Nya steg mot hållbara städer, Engström, C. (red.), s. 34-40. Stockholm, Global
Utmaning.
Ståhle, A. (2016). Alla behöver närhet: så blir framtidens städer. Dokument press.
Ståhle, A (2008). Compact sprawl : Exploring public open space and contradictions in urban density. Diss. Kungliga tekniska högskolan.
Söderlind, J. (1998). Stadens renässans. 1st ed. Stockholm: SNS Förlag.
Tunström, M. (2009). På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion.
Woo, J., Tang, N., Suen, E., Leung, J., & Wong, M. (2009). Green space, psychological restoration, and telomere length. The Lancet, 373(9660), s. 299-300.
Intervjuer
Avenberg Rosell, Astrid, 161207, detaljplanearkitekt Stadsbyggnadskontoret Lunds kommun.
Lundberg, Carolina, 161207, översiktsplanearkitekt Stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun.
Vasiljkovic, Vesna, 161207, arkitekt Stadsbyggnadskontoret i Lunds kommun.
Internet
Andersson, T. (2015). Förtätning av staden har sina gränser. Tillgänglig på URL:
http://www.svd.se/fortatat-stockholm-har-blivit-sjalvandamal [Hämtad 2016-11-20]
Boverket (2004). Hållbara städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi. Karlskrona:
Boverket. Tillgänglig på URL:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2004/hallbara_stader_och_tatort er_i_sverige.pdf [Hämtad 2016-11-26]
Boverket. (2016). Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona, Boverket. Tillgänglig på URL:
om-fortatning-av-stader-orter.pdf [Hämtad 2016-11-26]
Boverket. (2012). Skapa en hållbar livsmiljö i och kring staden. Tillgänglig på URL:
http://sverige2025.boverket.se/skapa-en-hallbar-livsmiljo-i-och-kring-staden.html [Hämtad 2016-12-27]
Boverket (2014). Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Karlskrona: Boverket. Tillgänglig på URL:
plattform-fragor-om-hallbarhet.pdf [Hämtad 2016-12-02]
Kotkin, J. (2013). How Can We Be So Dense? Anti-Sprawl Policies Threaten America's Future. Tillgänglig på URL:
can-we-be-so-dense-anti-sprawl-policies-threaten-americas-future/#38af260d196b [Hämtad 2016-11-20]
Lunds kommun (2016b). Detaljplan för Hardebergabanan 1 m fl i Lund, Lunds kommun.
Lund: Stadsbyggnadskontoret i Lund. Tillgänglig på URL:
omra/hardebergabanan1/granskning/planbeskrivning-2016-09-22.pdf [Hämtad 2016-12-10]
Lunds kommun (2014). Detaljplan för Kung Oskar 3 och 4 m fl i Lund, Lunds kommun.
Lund: Stadsbyggnadskontoret i Lund. Tillgänglig på URL:
och- 4/planbeskrivning-2014-09-26.pdf [Hämtad 2016-12-10]
Lunds kommun (2012). Fördjupning av översiktsplanen för Öresundsvägen med omnejd.
Lund: Stadsbyggnadskontoret i Lund. Tillgänglig på URL:
oversiktsplaner/fop_oresundsvagen_samrad_sbk_2015.pdf [Hämtad 2016-12-10]
Lunds Kommun (2016a). Utbyggnads- och boendestrategi 2025. Lund:
Stadsbyggnadskontoret i Lund. Tillgänglig på URL:
boendestrategi-sbk-161007.pdf [Hämtad 2016-11-04]
Lunds Kommun (2005).Värna och vinna staden, fördjupning av översiktsplanen för staden Lund. Lund: Stadsbyggnadskontoret i Lund. Tillgänglig på URL:
https://www.lund.se/globalassets/lund.se/traf_infra/oversiktsplan/fordjupade
oversiktsplaner/fop_lund_varnaochvinnastaden_sbk_2005.pdf [Hämtad 2016-11-02]
Westerberg, Olof (2016). Trendbrott: Fler överger Malmö för övriga Sverige. Tillgänglig på URL:
ovriga-sverige [Hämtad 2016-11-28]
World Wide Fund for Nature (2010). Reinventing the city, three prerequisites for greening urban infrastructure. Tillgänglig på URL:
http://www.wwf.se/source.php/1463977/wwf_reinventing_the_city_LR.pdf [Hämtad 2016-11-20]
Intervjuguide (Bilaga 1) Inledningsfrågor:
Namn?
Vad är din arbetsroll i arbetet med stadsutvecklingen i Lund?
Frågor om förtätning:
Hur arbetar ni med förtätning som metod i staden?
Vad har ni för strategier när ni vill förtäta Lund?
• Varför har ni valt er av förtätning som en strategi för stadsutveckling?
• Varför använder ni er av just dessa förtätningsstrategier i Lund?
Har ni några specifika projekt i staden där ni arbetar med förtätning?
• Varför just dessa områden/projekt?
• Hur arbetar ni med förtätning i dessa områden/projekt?
Har ni hämtat inspiration av förtätning från andra?
• Om ja,varifrån har ni hämtat inspiration?
I vilka sammanhang kan förtätning vara positivt resp. negativt?
Finns det några specifika problem eller utmaningar med att förtäta Lunds stad?
• Om ja, i så fall, vilka?
Hållbar stadsutveckling:
Är du bekant med begreppet ”Hållbar stadsutveckling”?
• Om ja, vad är enligt dig en hållbar stadsutveckling?
Hur tycker du förtätning bidrar till en hållbar stadsutveckling? På vilket sätt?
• Hur utifrån ekonomisk hållbarhet?
• Tar ni hänsyn till grönområden när ni förtätar? Hur?