Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som kan förklara variationen mellan medborgare i olika EU-medlemsländers stöd för ett mer socialt Europa. Begreppet det ´sociala Europa´ har i denna kontext definierats som ett policyspecifikt stöd för ett ökat beslutsfattande inom det sociala området. Genom en tydlig avgränsning har uppsatsens kvantitativa och jämförande studie undersökt stödet för mer beslutsfattande på EU-nivå inom politikområdet hälsa och social trygghet. Denna avgränsning har gjorts för att flytta ett fokus från EU:s traditionella linje, att ämna för makroekonomiska mål såsom skattemässig
hållbarhet och ekonomisk konkurrens, till att istället fokusera på fattigdom och social exkludering inom EU:s medlemsländer.
Variationen mellan EU-medborgarnas stöd för mer beslutsfattande på EU-nivå har utgått från ett landsperspektiv där data från 18 EU-medlemsländer har inkluderats. Den kvantitativa studien har hämtat data från Eurobarometern, European Social Survey, Eurostat och OECD. Studien har endast inkluderat variabler som bygger på studiens olika teoretiska antaganden. Utöver detta utgår uppsatsen från teorin om responsvariabilitet som problematiserar medborgarnas inställning till policyspecifika frågor då EU-medborgare är ambivalenta för frågor som rör attityder till en ökad europeisk integration (de Vries & Steenbergen 2013). Genom studiens multivariata regressionsanalys falsifieras uppsatsens fem hypoteser vilket innebär att ingen av studiens teoretiska antaganden kan förklara variationen mellan
medborgare i olika medlemsländers stöd för ett mer socialt Europa. Däremot genomförde uppsatsen kompletterande bivariata sambandstest som visar att det finns ett samband mellan tre av studiens åtta oberoende variabler och stödet för mer beslutsfattande på EU-nivå inom politikområdet hälsa och social trygghet.
De variabler som är statistiskt signifikanta genom studiens bivariata sambandstest, stödet för den nationella regeringen och värden för kognitiv mobilisering (hur politiskt intresserade medborgarna är och hur ofta medborgarna diskuterar EU-frågor) visar däremot ett motsatt resultat mot studiens teoretiska antaganden. Resultatet betonar därmed relevansen av teorin om responsvariabilitet. Eftersom tidigare forskning för de statistiskt signifikanta variablerna bygger på teorier för europeisk integration utifrån ett endimensionellt perspektiv och inte från
ett policyspecifikt perspektiv för en ökad social integration inom EU finns det en viktig skillnad mellan olika teoretiska utgångspunkter som i detta fall står i konflikt med varandra. Trots bristen på robusta samband mellan studiens oberoende variabler och studiens beroende variabel är det dock viktigt att studera EU-medborgares attityder och stöd för en ökad social integration inom EU. Först och främst på grund av att medborgarnas stöd är en förutsättning för att mer beslutsfattande ska överföras från den nationella nivån till en överstatlig europeisk nivå men också för att EU:s sociala dimension är ett högaktuellt ämne i den europeiska politiska debatten i efterdyningarna av den ekonomiska och finansiella krisen i Europa. Kommande studier om medborgarnas stöd för ett mer socialt Europa bör däremot försöka inkludera samtliga 28 EU-medlemsländer för att resultatet ska vara representativt för hela EU. Studierna bör även studera variansen i medborgarnas stöd utifrån en individnivå och inte utifrån en aggregerad landnivå. Detta för att studierna ska ha möjlighet att kunna dra generella slutsatser om vilka variabler som kan förklara variationen när fler observationer inkluderas.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Andreß, H-J. & Heien, T. (2001). Four worlds of welfare state attitudes? A comparison of Germany, Norway, and the United States. European Sociological Review 17 (4): 337–356. Baute, S. Meuleman, B. Abts, K. & Swyngedouw, M. (2017). Measuring Attitudes Towards Social Europe: A Multidimensional Approach. Soc Indic Res 137: 353–378.
Berg, L. (2007). Multi-level Europeans: The Influence of Territorial Attachment on Political Trust and
Welfare Attitudes. Göteborg: Göteborgs universitet.
Bonoli, G. (1997). Classifying Welfare States: a Two-dimension Approach. Journal of Social Policy 26 (3): 351–372.
Burgoon, B. (2009). Social Nation and Social Europe: Support for National and Supranational Welfare Compensation in Europe. European Union Politics 10 (4): 427–455.
David, M. & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
De Vries, C. & Steenbergen, M. (2013). Variable Opinions: The Predictability of Support for Unification in European Mass Publics. Journal of Political Marketing 12: 121–141.
Europaportalen. (2013). EU-kommissionen: Den sociala krisen måste bekämpas.
https://www.europaportalen.se/2013/02/eu-kommissionen-den-sociala-krisen-maste-bekampas [2018-05-16].
European Social Survey. (2016a). Data Collection.
http://www.europeansocialsurvey.org/methodology/ess_methodology/data_collection.html
[2018-05-14].
European Social Survey. (2016b). Participating countries.
http://www.europeansocialsurvey.org/about/participating_countries.html [2018-05-14].
Europeiska Kommissionen. (2014). Standard Eurobarometer 82 ”European Citizenship”. Bryssel: EU-kommissionen.
http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/eb/eb82/eb82_citizen_en.pd
f
Europeiska Kommissionen. (2017c). Europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Europeiska Kommissionen. (2017a). Ordförande Junckers uttalande om proklamationen av den
europeiska pelaren för sociala rättigheter, Pressmeddelande 2017-11-17.
Europeiska Kommissionen. (2017d). Special Eurobarometer - The Future of Europe 467
http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/in
struments/SPECIAL/surveyKy/2179 [2018-03-25].
Europeiska Kommissionen. (2017b). Special Eurobarometer 467- The future of Europa. Bryssel: Directorate-General for Communication and co-ordinated by the DirectorateGeneral
for Communication.
http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/ResultDoc/download/Doc
umentKy/81733
Eurostat. (2016). INCOME AND LIVING CONDITIONS.
http://ec.europa.eu/eurostat/web/income-and-living-conditions/overview [2018-04-11].
Franklin, M. N. Van Der Eijk, C. & Marsh, M. (1995). Referendum outcomes and trust in government: Public support for Europe in the wake of Maastricht. West European Politics 18 (3): 101–117.
Gabel, M. (1998). Public Support for European Integration: An Empirical Test of Five Theories. The Journal of Politics 60 (2): 333–354.
Gabel, M. & Palmer, H. (1995). Understanding Variation in Public Support for European Integration. European Journal of Political Research 27 (1): 3–19.
Gerhards, J. Lengfeld, H. & Häuberer, J. (2016). Do European citizens
support the idea of a European welfare state? Evidence from a comparative survey conducted in three EU member states. International Sociology 31 (6): 677–700.
Habermas, J. (2012). The Crisis of the European Union in the Light of a Constitutionalization of International Law. The European Journal of International Law 23 (2): 335–348.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2:a upplagan. Malmö: Gleerups Utbildning.
Hobolt, S. B. & de Vries, C. E. (2016). Public Support for European Integration. Annual
Review of Political Science 19: 413–432.
Inglehart, R. (1970). Cognitive Mobilization and European Identity. Comparative Politics 3 (1): 45–70.
Inglehart, R. Rabier, J. R. & Reif, K. (1991). The Evolution of Public Attitudes toward European Integration: 1970–86. I Reif, K. & Inglehart, R. (red)
Jędrzejowska- Schiffauer, I. (2017). Mere Objectives or Hard Law? A Case Study on the EU´s Social Policy in the Context of Free Market Economy. Economics and
Sociology 10 (3): 237-250.
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen, artikel 3, 2010 O.J. C 83/01, [FEU efter Lissabonfördraget]
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, artikel 151, 2008 O.J. C 115/47 [EUF]
Kumlin, S. (2004). Väljarna, välfärdsstaten och den europeiska integrationen. I Gustavsson, S. Oxelheim, L. & Wahl, N. (red) EU, Skatterna och Välfärden. Stockholm: Santérus.
Lipset, S. M. (2001). Cleavages, parties and democracy. I Karvonen, L. & Kuhnle, S. (red)
Party Systems and Voter Alignments Revisited. London: Routledge.
Litchfield, J. A. (1999) Inequality: Methods and Tools. Washington, DC: The World Bank.
http://siteresources.worldbank.org/INTPGI/Resources/Inequality/litchfie.pdf
Mau, Steffen. (2005). Democratic demand for a social Europe? Preferences of the European citizenry. International Journal of Social Welfare 14: 76–85.
Norwegian Social Science Data Service (2012). European Social Survey.
http://nesstar.ess.nsd.uib.no/webview/index.jsp?v=2&submode=abstract&study=http%3A %2F%2F129.177.90.83%3A80%2Fobj%2FfStudy%2FESS8e01.1&mode=documentation&t
op=yes [2018-05-02].
OECD. (2016). Social Expenditure Database. http://www.oecd.org/social/expenditure.htm
[2018-04-29].
Pęciak, R. & Tusińska, M. (2015). The fight against poverty in the European Union – expectations versus reality. Journal of International Studies 8 (2): 114–129.
Petmesidou, M. (1996). Social Protection in Greece: A Brief Glimpse of a Welfare State. Social Policy and Administration 30 (4): 324–47.
Reianu, D. G. & Nistor, A. (2017). The European Pillar of Social Rights: Adding Value to the Social Europe? On-line Journal Modelling the New Europe: 17: 2–25.
Schraad-Tischler, D. & Kroll, C. (2014). Social Justice in the EU –
A Cross-national Comparison. Gütersloh: Bertelsmann Stiftung.
Streeck, Wolfgang (2014) Buying Time: The Delayed Crisis of Democratic Capitalism. London: Verso
Vision Europe Summit. (2015). Welfare state reforms – mapping citizens’ opinion. Gütersloh: Vision Europe Summit c/o Bertelsmann Stiftung.
http://www.ilsole24ore.com/pdf2010/Editrice/ILSOLE24ORE/ILSOLE24ORE/Online/
_Oggetti_Correlati/Documenti/Notizie/2015/11/ves-vision-europe-summit-rapporto.pdf
Zacat Gesis- Leibniz Institute for the Social Sciences. 2018). Standard and Special Eurobarometer
Series. http://zacat.gesis.org/webview/ [2018-04-11].
Zaller, J. & Feldman, S. (1992). A Simple Theory of the Survey Response: Answering Questions versus Revealing Preferences. American Journal of Political Science 36 (3): 579–616.
Bilaga: SPSS-utskrifter
Tabell 1. Resultat av den multivariata linjära regressionsanalysen
* = p < .05; ** = p < .01; *** = p < .001
Kommentar: Regressionsanalysen visar att det inte finns ett statistiskt signifikant resultat
mellan studiens beroende variabel och studiens oberoende variabler vid en signifikansnivå på 5
% när flera variabler inkluderas i modellen.
Model Unstandardized Coefficients Standardiz ed Coefficient s t Sig. B Std. Error Beta (Constant) 71,867 57,695 1,246 ,259 Politial discussions about EU matters - Frequently -,568 1,124 -,210 -,505 ,631
Political Interst Index- Strong and medium interest
-,439 ,692 -,317 -,634 ,549
People at risk of poverty or social
exclusion by age and sex
-,012 ,022 -,202 -,540 ,608 Gini coefficient of equivalised disposable income -,256 1,212 -,065 -,212 ,839 Public social expenditure as a percent of GDP -,787 1,128 -,288 -,697 ,512
Feeling like a citizen of the European Union "YES"
,604 ,463 ,413 1,304 ,240
Left wing on the political scale
,455 ,536 ,303 ,850 ,428
Satisfied with national government
Kommentar: Inga variabler exkluderas från den statistiska modellen på grund av
multikollinäritet.
Tabell 2. Multikollinäritetstest för regressionanalysen
Collinearity Statistics VIF
(Constant)
Political discussions about EU matters - Frequently 2,835 Political Interest Index- Strong and medium interest 4,108 People at risk of poverty or social exclusion by age and
sex
2,284
Gini coefficient of equivalised disposable income 1,572
Public social expenditure as a percent of GDP 2,809
Feeling like a citizen of the European Union "YES" 1,645
Left wing on the political scale 2,091