Frågeställningarna jag ville besvara med denna uppsats var följande:
Hur många patienter uppfyller kriterierna för att för FaR förskrivet?
Baserat på mina antaganden och överslagsberäkning finns det ett stort antal patienter som uppfyller alla tre kriterier för att få FaR. Min ”best guess” är knappt en miljon, men beroende på hur man väljer ur dataunderlaget till kriterierna varierar det från 160 000 till 3,5 miljoner.
Hur följs metoden FaR av förskrivare i primärvården?
Generellt verkar de som förskriver FaR veta hur metoden fungerar och vad som behöver göras, men det finns flera exempel på FaR-förskrivare som inte känner till och/eller följer metoden.
Vilka övriga faktorer påverkar förskrivning av FaR i primärvården?
Ekonomiska incitament per förskrivet FaR, patientens eget intresse för och motivation till livsstilsförändring, organisationens styrning och fördelning av resurser samt förskrivarens kunskap om och tilltro till metoden verkar vara de viktigaste faktorerna som påverkar hur många FaR som förskrivs.
Så, får för få FaR?
Frågan om för få för FaR har visat sig vara lite av en retorisk rävsax. Jag har inte kommit fram till något entydigt svar utan behöver dela upp frågan i två delar:
FaR är ett begrepp som i teorin är väl etablerat med en klart definierad metodbeskrivning, väl förankrad i vetenskaplig teori. Överslagsberäkningen indikerar också att det finns gott om patienter i primärvården som skulle kunna förändra sina levnadsvanor och bli mer fysiskt aktiva med hjälp av ett metodenligt FaR, långt fler än antalet patienter som får ett FaR idag.
I praktiken är begreppet FaR inte alls lika tydligt definierat. Litteraturstudien indikerar att metoden av olika orsaker följs i varierande grad, och det är då svårt att avgöra när ett FaR inte längre är ett FaR. Om metoden inte alltid följs är det också svårt att avgöra nyttan med att förskriva FaR till fler, eller om fler bör få FaR förskrivet.
Min slutsats blir således att jag kan varken bekräfta eller avfärda påståendet om att det borde förskrivas fler FaR per år. Det behövs fler och större studier med en helhetssyn på det hälsofrämjande arbetet inom vården för att kunna bemöta detta.
Referenser
Asplund, S. (2015) Distriktssköterskornas erfarenheter och reflektioner kring fysisk aktivitet på recept och motiverande samtal för att främja patientens fysiska aktivitet.
Mastersuppsats, Högskolan i Gävle. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19939 (Hämtad 2019-03-10) Bermudez, G. och Engebring, S. (2016) Uppföljning av fysisk aktivitet på recept inom primärvården. Kandidatuppsats, Högskolan i Borås. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9969 (Hämtad: 2019-03-10) Blair, S. N., Kohl, H. W., 3rd, Paffenbarger, R. S., Jr., Clark, D. G., Cooper, K. H.
och Gibbons, L. W. (1989) ’Physical fitness and all-cause mortality. A prospective study of healthy men and women’, Jama, 262(17), 2395-401.
Bohman, D. M., Mattsson, L. och Borglin, G. (2015) ’Primary healthcare nurses' experiences of physical activity referrals: an interview study’, Prim Health Care Res Dev, 16(3), 270-80. DOI: 10.1017/S1463423614000267
Boverket (2012) Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet - Slutrapportering av ett regeringsuppdrag. Tillgänglig:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/samhallsplaneri ng-som-stimulerar-till-fysisk-aktivitet.pdf. (Hämtad 2019-02-04)
Börjesson M, Arvidsson D, Blomqvist Å, Daxberg E-L, Jonsdottir I.H., Lundqvist S, Mellén A, Onerup A, Persson J, Sjögren P, Svanberg T, Jivegård L. (2018)
’Efficacy of the Swedish model for physical activity on prescription’ [Effektivitet av den svenska modellen för fysisk aktivitet på recept (FaR)]. Göteborg: Västra
Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, HTA-centrum. Tillgänglig:
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Sp acesStore/8ff8e2be-244d-43fc-9a43-3600f9c35aae?a=false&guest=true (Hämtad 2019-02-02)
Das, P. och Horton, R. (2012) ’Rethinking our approach to physical activity’, The Lancet, 380(9838), pp. 189-190. DOI: 10.1016/S0140-6736(12)61024-1
Eckerman, I. (2014) ’Sju onödiga eller skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin?’
Allmän Medicin, 35(3), pp. 29-30. Tillgänglig:
http://res.cloudinary.com/sfam/image/upload/v1454310755/tidskriften/rfsg1muvjw3 acuhinoin.pdf (Hämtad 2019-03-06)
Ekblom-Bak, E., Ekblom, Ö., Andersson, G., Wallin, P., Söderling, J.,
Hemmingsson, E. and Ekblom, B. (2019) ’Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017’. Scandinavian Journal of Medicine
& Science in Sports, 29(2), pp. 232-239. DOI: doi.org/10.1111/sms.13328
Ekblom-Bak, E., Olsson, G., Ekblom, O., Ekblom, B., Bergstrom, G. and Börjesson, M. (2015) 'The Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity
Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study', PLoS One, 10(5), pp. e0126336. DOI: 10.1371/journal.pone.0126336
Eliasson, G. (2015) ’Hej där, Göran Sjönell! Om onödigheter inom allmänmedicinen', Allmän Medicin, 36(3), pp. 38-39. Tillgänglig:
http://res.cloudinary.com/sfam/image/upload/v1448278855/tidskriften/a1dtqucddso grmodfn96.pdf (Hämtad 2019-03-06)
Enholm, E., Nordin, L. och Svensson Ek, L. (2013) Den lilla moroten, en piska i ryggen: Fysisk aktivitet på recept- ur förskrivarnas synvinkel. Kandidatuppsats, Luleå Tekniska Universitet. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-52223 (Hämtad 2019-03-11) Eriksson, L. och Johansson, I. 2015. Distriktssköterskors uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet på recept (FaR): En intervjustudie.
Magisteruppsats, Luleå Tekniska Universitet. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-42310 (Hämtad 2019-03-10) Faskunger, J. (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet - en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget "Byggd miljö och fysisk aktivitet". Stockholm. Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd4c8de3a04b4d20ac7e0f0385 193663/byggda-miljons-paverkan-fysisk-aktivitet.pdf. (Hämtad 2019-02-09) Folkhälsomyndigheten (2019a) Definitioner — Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/ (Hämtad 2019-02-02)
Folkhälsomyndigheten (2019b) Fysisk aktivitet på recept på export —
Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/ (Hämtad 2019-04-28)
Folkhälsomyndigheten (2019c) Nationella folkhälsoenkäten. Tillgänglig:
http://fohm- app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/?rxid=0715a352-2a64-44ee-9582-ce7709bbf53a (Hämtad 2019-02-04)
Folkhälsomyndigheten (2019d) Rekommendationer — Folkhälsomyndigheten.
Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/rekommendationer/ (Hämtad 2019-01-30) Gunnarsson, A. och Johnsson, S. (2015) Sjukvårdspersonals upplevelser av
underlättande och försvårande faktorer vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept, FaR: Intervjustudie. Magisteruppsats, Högskolan i Dalarna. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20856 (Hämtad 2019-03-10)
Gustavsson, C., Nordqvist, M., Broms, K., Jerden, L., Kallings, L. V. och Wallin, L.
(2018) 'What is required to facilitate implementation of Swedish physical activity on prescription? - interview study with primary healthcare staff and management', BMC Health Serv Res, 18(1), pp. 196. DOI doi.org/10.1186/s12913-018-3021-1
Hagströmer, M. (2007) Assessment of Health-Enhancing Physical Activity at Population Level. Diss, Karolinska Institutet, Stockholm. Tillgänglig:
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/39827/thesis.pdf (Hämtad 2019-04-20)
Johansson, H. (2014) Implementering av nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder: Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet.
Johansson, S. (2016) Sjuksköterskors syn på Fysisk aktivitet på Recept (FaR): En studie om inställningen till FaR inom primärvården. Kandidatuppsats, Karlstads Universitet. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43773 (Hämtad 2019-03-10)
Kallings, L., Brandell Eklund, A., Edling, C., Jansson, A., Söderberg, E., Ekman, I., Modin, T., Nyberg, L. och Taube, J. (2011) FaR - Individanpassad skriftlig
ordination av fysisk aktivitet. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1b eff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf (Hämtad 2019-02-02)
Kavanaugh, K., Moore, J. B., Hibbett, L. J. och Kaczynski, A. T. (2015) 'Correlates of subjectively and objectively measured physical activity in young adolescents', Journal of Sport and Health Science, 4(3), 222-227. DOI:
https://doi.org/10.1016/j.jshs.2014.03.015
Larsson, R. (2018) Fysisk aktivitet på recept: Förskrivares uppfattning om faktorer som påverkar förskrivning och följsamhet. Magisteruppsats, Mälardalens högskola.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-40337 (Hämtad 2019-01-31)
Leijon, M. E., Stark-Ekman, D., Nilsen, P., Ekberg, K., Walter, L., Stahle, A. och Bendtsen, P. (2010) 'Is there a demand for physical activity interventions provided by the health care sector? Findings from a population survey', BMC Public Health, 10, 34. DOI: https://doi.org/10.1186/1471-2458-10-34
Myndigheten för vårdanalys (2013) Vem har vårdvalet gynnat? En jämförande studie mellan tre landsting före och efter vårdvalets införande i primärvården.
Tillgänglig: https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/12/2013-1-V%C3%A5rdval_webb_final.pdf. (Hämtad 2019-03-30)
Myndigheten för vårdanalys (2017) En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum. Tillgänglig:
https://www.vardanalys.se/rapporter/en-primar-angelagenhet/ (Hämtad 2019-03-08) Neese, M. (2016) Vårdpersonals upplevelse att ordinera fysisk aktivitet på recept inom primärvården En kvalitativ studie. Magisteruppsats, Mittuniversitetet.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29730 (Hämtad 2019-03-10)
Patent- och Registreringsverket (2015) Svensk Varumärkesdatabas. Stockholm.
Patientenkät (2019) Primärvård 2018. Sveriges kommuner och Landsting.
Tillgänglig: https://patientenkat.se/ (Hämtad 2019-04-28)
Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M. och Strandberg, E. L.
(2013) 'Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner's perspective - a qualitative study', BMC Fam Pract, 14, 128. DOI: 10.1186/1471-2296-14-128
Pihlblad, J. (2015) 'Intervju: Ett recept för rörelse', Svensk Idrottsforskning, 24(2), 32-37. Tillgänglig:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2015/07/Svensk-Idrottsforskning-nr-2-2015.pdf (Hämtad 2019-03-23)
Romé, Å. (2014) Prescribed physical activity. A health Economics analysis. Diss, Lunds universitet. Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3613031/4438660.pdf (Hämtad 2019-03-28) Ross, R., Blair, S. N., Arena, R., Church, T. S., Després, J.-P., Franklin, B. A., Haskell, W. L., Kaminsky, L. A., Levine, B. D., Lavie, C. J., Myers, J., Niebauer, J., Sallis, R., Sawada, S. S., Sui, X. och Wisløff, U. (2016) 'Importance of Assessing Cardiorespiratory Fitness in Clinical Practice: A Case for Fitness as a Clinical Vital Sign: A Scientific Statement From the American Heart Association', Circulation, 134(24), 653-299. DOI: https://doi.org/10.1161/CIR.0000000000000461
Sandvall, S. och Wåhlin, E. (2017) Människan är lat, vill hellre ta ett piller än att jobba själv: En kvalitativ intervjustudie om distriktssköterskans erfarenheter av att förskriva fysisk aktivitet på recept (FaR). Magisteruppsats, Örebro Universitet.
Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-62863 (Hämtad 2019-05-16)
SBU (2007) Metoder för att främja fysisk aktivitet - En systematisk litteraturöversikt. Rapport SBU 181. Tillgänglig:
https://www.sbu.se/contentassets/c2cb6581355047b48367f19e1c9e3700/fysisk_akti vitet.pdf. (Hämtad 2019-02-10)
Sjölin, S. (2019) Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018. Rapport 2019:2.
Region Gävleborg. Tillgänglig:
https://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/halsa-vard-tandvard/vuxna/halsoframjande/far/far-i-region-gavleborg.pdf (Hämtad 2019-05-16) Socialstyrelsen (u.å.) Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/register/verksamhetpersonal/legitimeradpersonal(hos p) (Hämtad 2019-03-19)
Socialstyrelsen (2016) Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade. Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3-2.pdf. (Hämtad 2019-03-08)
Socialstyrelsen (2018a) Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/
Artikelkatalog/Attachments/20995/2018-6-24.pdf. (Hämtad 2019-02-02) Socialstyrelsen 2018b. Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/primarvardens-stod-till-patienter-med-ohalsosamma-levnadsvanor (Hämtad 2019-06-07)
Statistiska Centralbyrån (2019) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018: SCB. Tillgänglig:
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2018/. (Hämtad 2019-06-07) Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Vårdbarometern. Årsrapport för år 2008.
Sveriges Kommuner och Landsting.
SVT Nyheter (2019a) I 40 år har hon skrivit ut motion på recept. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/i-40-ar-har-hon-skrivit-ut-motion-pa-recept (Hämtad 2019-05-14)
SVT Nyheter (2019b) Stor skillnad på hur mycket motion på recept som skrivs ut i riket. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/regioner-anser-att-motion-pa-recept-borde-oka (Hämtad 2019-05-14)
Säfsten, E., Sundblom, E. och Forsell, Y. (2016) Hur används FaR inom
primärvården i Stockholms läns landsting? Rapport 2016:2, Stockholm. Tillgänglig:
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Fysisk_aktivitet/Rapporter/Hur_anvands_FaR_inom _primarvarden_i_SLL_Rapport_2016.2.pdf. (Hämtad 2019-02-02)
Söderberg, J. (2015) Fysisk aktivitet på recept – En kvalitativ undersökning av ett FaR®-koncept hos en företagshälsovård i Västra Götaland. Kandidatuppsats, Högskolan i Gävle. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19611 (Hämtad 2019-05-20)
WHO (2018) Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Geneva: World Health Organization. Tillgänglig:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/272722/9789241514187-eng.pdf (Hämtad 2019-02-03)
WHO (2019) Physical activity. Geneva: World Health Organization. Tillgänglig:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity. (Hämtad 2019-02-03)
Wikipedia (2016) Överslagsräkning. Tillgänglig:
https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%96verslagsr%C3%A4kning&oldid
=37798147 (Hämtad 2019-04-21)
Wändell, P., Carlsson, A. C., Wettermark, B., Lord, G., Cars, T. and Ljunggren, G.
(2013) 'Most common diseases diagnosed in primary care in Stockholm, Sweden, in 2011', Fam Pract, 30(5), 506-13. DOI https://doi.org/10.1093/fampra/cmt033 Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) (2016) FYSS 2017 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och -behandling. Läkartidningen Förlag AB
Bilaga 1 Antal förskrivna FaR
Tabell Bilaga 1. Nedanstående tabell visar en sammanställning av uppgifter om förskrivna FaR 2010, 2017 samt 2018. Då underlaget inte är komplett för 2017 eller 2018 har en kolumn skapats längst till höger som visar det högsta antalet redovisade förskrivna FaR i respektive region under 2017 eller 2018, som en ungefärlig indikation på totalt antal förskrivna FaR under 2017 och 2018.
Region 2010 2017 2018 Flest av
2017/2018
Västra Götalandsregionen 6 799 13 765 13 765
Region Östergötland 3 477 468 468
Region Örebro län 3 024 3 000 3 000
Region Västmanland 608 1 594 1 594
Region Västernorrland 1 200 9 845 10 046 10 046
Region Västerbotten 1 100 2 461 2 500 2 500
Region Värmland 2 470 1 141 1 141
Region Uppsala 1 150 867 867
Region Sörmland 930 569 569
Region Stockholm 7 021 3 744 3 744
Region Skåne 7 300 1 365 1 677 1 677
Region Norrbotten 579 4 426 5 000 5 000
Region Kronoberg 1 669 981 981
Region Kalmar län 1 136 31 31
Region Jönköpings län 900 417 1 527 1 527
Region Jämtland Härjedalen 1 496 105 105
Region Halland 1 939 624 1 500 1 500
Region Gävleborg 4 091 129 698 698
Region Gotland 514 264 357 357
Region Dalarna 1 041 132 200 200
Region Blekinge 674 93 1 100 1 100
Totalt 49 118 50 870
Referenser och kommentarer
Siffror för 2010 avser samtliga förskrivna FaR och kommer från Kallings m fl (2011).
Siffror för 2017 avser FaR endast primärvård och kommer från Socialstyrelsen (2018b). Dataunderlaget till referensens grafiska sammanställning erhölls efter förfrågan till Socialstyrelsen, avdelningen för statistik och jämförelser (personlig kommunikation, 28 februari 2019).
Siffror för 2018 för Västra Götalandsregionen erhölls efter förfrågan till
funktionsbrevlådan regionalvardanalys@vgregion.se (personlig kommunikation, 23 april 2019), för Region Gävleborg från Sjölin (2019) samt för övriga från SVT Nyheters enkätundersökning (2019). Siffrorna avser samtliga förskrivna FaR utom Region Västernorrland som endast avser FaR i primärvården.
Bilaga 2 Besöksorsaker och antal patienter
Tabell Bilaga 2. Nedanstående tabell visar en sammanställning av antal patienter som diagnosticerats med respektive diagnos under 2017 i Region Västernorrland (RVN) samt Västra Götalandsregionen (VGR). Observera att listan inte är komplett utan endast omfattar de vanligaste diagnoserna inom varje region samt att en och samma individ kan ha fått flera diagnoser. Diagnoser i kursiverad stil finns i FYSS. B34 Virusinfektion med ospecificerad
lokalisation 5 570 32 163 6 000 32 000
E03 Annan hypotyreos (underfunktion
av sköldkörteln) 1 904 38 993 2 000 39 000
E11 Diabetes mellitus typ 2 11 546 69 229 12 000 69 000
E66 Fetma 37 978 38 000
E78 Rubbning i omsättningen av
lipoprotein och andra lipidemier 95 034 95 000
F32 Depressiv episod 2 600 42 569 3 000 43 000
F41 Andra ångestsyndrom 5 076 76 725 5 000 77 000
F43 Anpassningsstörningar och reaktion
på svår stress 47 163 47 000
F51 Icke organiska sömnstörningar 33 382 33 000
G47 Sömnstörningar 2 079 48 431 2 000 48 000
H60 Extern otit (inflammation i ytterörat
och yttre hörselgången) 2 455 2 000
H61 Andra sjukdomar i ytterörat 5 770 38 173 6 000 38 000 H66 Varig och ospecificerad
mellanöreinflammation 1 741 2 000
I10 Essentiell hypertoni (högt blodtryck
utan känd orsak) 17 484 200 874 17 000 201 000
I25 Kronisk ischemisk hjärtsjukdom 33 180 33 000
I48 Förmaksflimmer och
förmaksfladder 34 821 35 000
J03 Akut tonsillit (tonsillinflammation) 3 273 34 395 3 000 34 000
J06
Akut övre luftvägsinfektion med multipel och ospecificerad lokalisation
10 390 99 789 10 000 100 000
J45 Astma 3 712 48 573 4 000 49 000
L08 Andra lokala infektioner i hud och
underhud 2 108 2 000
L98
Andra sjukdomar i hud och underhud som ej klassificeras på annan plats
2 131 2 000
M17 Knärtros 2 637 34 065 3 000 34 000
M25 Andra ledsjukdomar som ej
klassificeras på annan plats 4 733 41 109 5 000 41 000
M54 Ryggvärk 12 610 101 453 13 000 101 000
M79
Andra sjukdomstillstånd i
mjukvävnader som ej klassificeras på annan plats
10 482 147 381 10 000 147 000
N30 Cystit (blåskatarr) 4 718 5 000
N39 Andra sjukdomar i urinorganen 2 943 3 000
R05 Hosta 4 602 60 130 5 000 60 000
R06 Onormal andning 1 919 2 000
R10 Smärtor från buk och bäcken 4 613 54 815 5 000 55 000
R21 Ospecificerade hudutslag 2 875 3 000
R23 Andra förändringar i huden 2 914 38 960 3 000 39 000
R42 Yrsel och svindel 2 169 32 018 2 000 32 000
R51 Huvudvärk 1 884 2 000
R52 Smärta och värk som ej
klassificeras på annan plats 6 068 96 269 6 000 96 000 R53 Sjukdomskänsla och trötthet 3 755 51 215 4 000 51 000 Totalt antal 146 761 1 668 887 150 000 1 700 000
Varav FYSS-diagnoser (kursiverat) 70 000 1 000 000 Totalt antal invånare i regionen 245 453 1 709 814 250 000 1 700 000 Totalt antal primärvårdsbesökare 182 086 1 197 060 180 000 1 200 000 Totalt antal diagnoser (personer) Ej data 4 178 938 Ej data 4 200 000
Referenser och kommentarer
Besöksorsaker kodade till ICD kapitel 21 (Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården) har tagits bort ur sammanställningen.
Siffror från Västra Götalandsregionen erhölls efter förfrågan till densamma, enheten för regional vårdanalys (personlig kommunikation, 11 april 2019 och framåt).
Siffror från Region Västernorrland erhölls efter förfrågan till densamma, planerings- och uppföljningsenheten (personlig kommunikation, 1 april 2019 och framåt).
Antal invånare i respektive region 2018-12-31 från SCB (Statistiska Centralbyrån, 2019)
All tolkning och bearbetning av erhållen data har jag utfört.