The Baby Care Questionnaire är en enkät som studerar föräldrars omvårdnadsbeteende och praktiska handlingar under spädbarnstiden. Resultatet visade på olika tolkningar av flera av enkätens frågor och påståenden. För att enkäten skall kunna bli tillförlitlig i en svensk kontext med en hög validitet i sin helhet, anser författarna att enkäten bör ses över och att flera
påståenden bör omformuleras. Då vissa begrepp har mer än en betydelse inom det svenska språket gör det att föräldrar tolkar dessa påståenden olika. Påståenden kring anknytning visade dock en hög validitet i enkäten. Om enkäten skulle omarbetas skulle vidare forskning inom detta ämne kunna hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att få en större insyn i föräldrars omvårdnadsbeteende. Detta kan då leda till att hälso- och sjukvårdspersonal kan ge bättre rådgivning inom ämnet efter familjers olika behov.
REFERENSER
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Ainsworth, M. S., Blehar, M. C., Waters, E., & Wall, S. (1978). Patterns of attachment: A psychological study of the strange situation. Oxford: Erlbaum.
Arenz, S., & Von Kries, R. (2009). Protective effect of breast-feeding against obesity in childhood: Can a meta-analysis of published observational studies help to validate the hypothesis? Advances in Experimental Medicine and Biology, 639, 145-152. doi: 10.1007/1-4020-3535-7_7
Bartick M., & Smith, J. L. (2014). Speaking out on Safe Sleep: Evidence-Based Infant Sleep Recommendations. Breastfeeding Medicine, 9(9), 417-422. doi:10.1089/bfm.2014.0113.
Berglund, M. (2015). Amningsguide. Rikshandboken - Barnhälsovård. Hämtad 16 maj, 2017, från Rikshandboken, http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Amningsguide/Varfor-amma/
Birgersson, P., Bramhagen, A-C., & Lindberg, T. (2009). Uppfödning i korthet. I B. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (s. 70-75). Stockholm: Liber AB.
Bowlby, J. (1982). Attachment and Loss: Loss - Sadness and Depression. New York: Basic Books.
Bowlby, J. (2010). En trygg bas: Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
Bowlby, J., & Ainsworth, M. (1992). The origins of attachment theory. Developmental Psychology, 28(5), 759-775. doi:10.1037/0012-1649.28.5.759
Broberg, M. (2009). Familjens liv och villkor. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (s. 43-49). Stockholm: Liber AB.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm-Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Codex. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 15 januari, 2017, från, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Funkquist, E-L., Carlsson, M., & Hedberg Nyqvist, K. (2005). Consulting on feeding and sleeping problems in child health care: what is at the bottom of advice to parents? Journal of Child Health Care, 9(2) 137–152. doi:10.1177/1367493505051404
Fägerskiöld, A., & Ek, A-C. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: Two perspectives. International Nursing Review, 50(2), 119-128.
Fägerskiöld, A. M., Wahlberg, V., & Ek, A-C. (2000). What child health nurses believe mothers with infants expect of them. Nursing & Health Sciences, 2(2), 83-91.
Gerhardsen, H. (red.) (2009). Norstedts svenska synonymordbok: [196.000 synonymer]. (5. [rev. och aktualiserad] uppl.) Stockholm: Norstedt.
Girard, L. C., Doyle O., Tremblay R. E. (2017). Maternal warmth and toddler development: support for transactional models in disadvantaged families. European Child & Adolescent Psychaitry. 26(4):497-507. doi:10.1007/s00787-016-0913-7
Graneheim, U. H., & Lundman B. (2004a). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004b). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, preocedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hallström, I. (2009). Barn i Sverige och världen. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad. (s. 17-27). Stockholm: Liber AB.
Holmes, J. (2014). John Bowlby & Attachment Theory. London: Routledge.
Hwang, P., & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Kathy, C. (2010). Complementary feeding for infants 6 to 12 months. The Journal of Family Health Care, 20(1), 20-23.
Kuo, A.A., Inkelas, M., Slusser, W.M., Maidenberg, M., & Halfon, N. (2011). Introduction of solid food to young infants. Maternal Child Health Journal, 15, 1185- 1194. doi:10.1007/ s10995- 010-0669-5
Kylberg, E., Westlund, A. M., & Zwedberg, S. (2014). Amning i dag. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Landgren, K. (2009). Tremånaderskolik. I I. Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (s. 144-145). Stockholm: Liber AB.
Lanner Swensson, A., & Reuter, A. (2014). Föräldra-barn samspelet 0-2 år. Hämtad 2 maj, 2017, från Rikshandboken-Barnhälsovård, http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Psykisk-halsa/Relationer-och-samspel/
Lindfors, A. & Berggren, M. (2015). Att trösta ett barn under 3 månader - råd till föräldrar. Hämtad 2 maj, 2017, från Rikshandboken – Barnhälsovård, http://www.rikshandboken- bhv.se/Texter/Vanliga-foraldrafragor/Att-trosta-ett-litet-barn--rad-till-foraldrar-med-barn-upp-till-3-manaders-alder/
Lundqvist, A. (2009). Värdegrund och etiska perspektiv i barnhälsovård och barnsjukvård. I B. Hallström & T. Lindberg (Red.). Pediatrisk omvårdnad. (s. 31-36). Stockholm: Liber AB.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård – att främja barns hälsa. Stockholm: Liber.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Olafsdottir, I., Fäldt, S., & Funkquist E-L. (2014). Sugen på sömn - Amningshjälpen. Rimforsa: Adall Grafiska AB.
Passer, M., & Smith, R. (2011). Psychology: The Science of Mind and Behavior. New York: McGraw-Hill Education.
Polit, D., & Beck, C. (2010). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rikshandboken. (u.å.) Barnkonventionen. Hämtad 11 maj, 2017, från Rikshandboken- Barnhälsovård, http://www.rikshandboken-bhv.se/Barnkonventionen/
Socialstyrelsen (2014a). Minska risken för plötslig spädbarnsdöd - En vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 8 maj, 2017, från Socialstyrelsen, https://
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19370/2014-3-3.pdf
Socialstyrelsen. (2014b). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad 28 april, 2017, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/
19403/2014-4-5.pdf
Statens folkhälsoinstitut (2003). Sveriges elva folkhälsomål. Hämtad 27 januari, 2017, från Statens folkhälsoinstitut, http://www.eslov.se/download/18.3c709a8a13526f8f516800010649/ Nationella+folkhälsomål.pdf
Tarini, B., Carroll, A., Sox, C., & Christakis, D. (2006). Systematic review of the relationship between early introduction of solid foods to infants and the development of allergic disease.
Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 160(5), 502– 507. doi:10.1001/archpedi. 160.5.502.
Thunström, M. (2002). Severe Sleep Problems among Infants: A Five-Year Prospective Study (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa).
Vikström, V. (2015). Barns sömn. Hämtad 27 april, 2017, från Rikshandboken, http:// www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Vanliga-foraldrafragor/Barns-somn/
Willis, B. G. (1999). Cognitive interviewing - A “how to” guide. Research Triangle Institute.
Winstanley, A., & Gattis, M. (2013). The Baby Care Questionnaire: A measure of parenting principles and practices during infancy. Infant Behavior & Development, 36(2013), 762–775. doi:10.1016/j.infbeh.2013.08.004 1