I kapitel fem presenteras studiens slutsatser och således besvaras här studiens syfte och frå- geställning som ställdes upp i studiens inledningskapitel. Kapitlet avslutas med en genom- gång av studiens bidrag och förslag till vidare forskning.
Studiens frågeställning är: Vilken betydelse har företag och intressentrelationen för hur små företag i byggbranschen arbetar med CSR-aktiviteter och/eller CSR-kommunikation? I nedanstående stycken kommer studiens frågeställning och således också studiens syfte att besvaras.
En slutsats som kan dras utifrån den här studien är att den relation som finns, i form av det beroende som finns mellan små företag i byggbranschen och de anställda, har en stor bety- delse för de CSR-aktiviteter som företagen utför, i form av arbetsmiljö och kvalitet och miljö. Ovanstående relation mellan små företag i byggbranschen och de anställda har i stor utsträck- ning en betydelse för hur små företag i byggbranschen arbetar med CSR-kommunikation. Små företag i byggbranschen arbetar med CSR-kommunikation på ett personligt sätt genom möten och personligt kontakt gentemot deras anställda. Vidare innebär relationen mellan små företag i byggbranschen och de anställda att företagens CSR-kommunikation mot utomstå- ende intressenter till stor del sker genom de anställda, då de är företagens ansikte utåt.
Studiens resultat visade även fler exempel vad gäller vilken betydelse som företag och intres- sentrelationen har för små företag i byggbranschens CSR-aktiviteter och/eller CSR- kommunikation. Bland annat visade det sig att relationen mellan företag och samhället i form av ömsesidigt beroende och påverkan har en betydelse för hur företagen arbetar med CSR- aktiviteter. Det har visat sig att företagen arbetar med CSR-aktiviteter i form av samhällsan- svar genom att de ser till att göra ungdomar i skolan mer anställningsbara samtidigt som några företag tar in lärlingar. Det visade sig dock att relationen mellan företag och samhället inte har någon betydelse för företagens CSR-kommunikation då samhällsansvaret som företagen tar endast sker genom aktiviteter och att företagen inte kommunicerar om dessa. Studiens resultat visade även att den relation, i form av påverkan, som finns mellan företag och leverantörer har en betydelse för de CSR-aktiviteter och den CSR-kommunikation som företag utför. Före- tagen utför CSR-aktiviteter i form av kvalitet och miljö. Företag utför då kvalitetskontroller på sina leverantörer och företag, likväl som leverantörerna följer de skydds- och säkerhetsfö- reskrifter som respektive part har. Det innebär således att relationen har en betydelse för CSR- kommunikationen då respektive part genom personlig kommunikation förmedlar vilka före- skrifter och vilken kvalitet som ska gälla. Avslutningsvis visade det sig att relationen mellan företag och kunder i form av de krav som kunderna ställer har en betydelse för företagens CSR-arbete. Kraven från kunderna leder till att företag bygger upp en strategi för att bemöta kundernas krav och är således flexibla. Det innebär också att relationen mellan kunder och företag har betydelse för CSR-kommunikationen som är av personlig kontakt.
ras. Den främsta anledningen till det visade sig vara att inom byggbranschen finns ett stort antal lagar från samhället och att det många gånger finns skrivna avtal mellan ett företag och dess kunder respektive leverantörer som styr hur kraven ser ut gällande exempelvis arbets- miljö. Det gör att den relation, i form av krav, som finns mellan ett företag och samhället samt företag och kunder respektive leverantörer inte är av betydelse för företagens arbete med CSR-aktiviteter och/eller CSR-kommunikationen. Det är snarare avtalen och lagarna som är av betydelse. Vad gäller de lagar och avtal som berör små företag i byggbranschen så är dessa något som företagen måste följa och det är även något som är utanför företagens kontroll. Dessutom har det visat sig att relationen mellan företag och samhälle, i form av den påverkan som politikerna har, varken har en betydelse för hur små företag i byggbranschen arbetar och/eller kommunicerar om sitt CSR-arbete. Det beror på att den påverkan som politikerna har på små företag i byggbranschen är något som är utanför företagens kontroll. Vidare kan CSR-aktiviteten sponsring, som små företag i byggbranschen utför, inte förstås utifrån relat- ionen mellan företag och intressenter. Det är på grund av att det inte finns någon koppling mellan varken krav, beroende, påverkan eller makt och samhällsansvaret i form av de spons- ringsaktiviteter som företagen utför.
Studiens resultat överensstämmer med Baumann-Paulys (2013) resonemang om att små före- tag är bättre på att implementera CSR inom verksamheten än att kommunicera om det till utomstående intressenter, vilket kan ses i figur 10 och figur 11 där det är fler kopplingar mel- lan relationen och aktivitet än till kommunikation. I studiens resultat framgår att företagen arbetar mycket med CSR-aktiviteter men samtidigt så kommunicerar studiens företag om CSR-arbetet på ett sätt som Spence (2004) lyfter fram som något som karaktäriserar de små företagen. Det vill säga att kommunikationen främst är av personlig karaktär. Ett av studiens företag har dock en hållbarhetsredovisning men framhåller att den största delen av kommuni- kationen sker genom personlig kontakt. Ellerup Nielsen och Thomsen (2009) menar att små företag har som strategi att använda sig av sina anställda för att kommunicera till andra intres- senter, vilket även var något som visade sig förekommande i den här studien. Det har därför visat sig i den här studien att när CSR-kommunikation ska studeras så är det av vikt att inte enbart studera formella dokument utan att det finns många informella inslag i ett företags CSR-kommunikation. Studiens resultat skiljer sig dock mot tidigare studier i form av att Lee m.fl. (2016) förklarar att CSR-arbetet i små företag främst kommer att styras av ägarnas per- sonliga intressen. I den här studien skapas en förståelse kring företag och intressentrelationens betydelse för hur företag arbetar med CSR i form av aktiviteter och kommunikation istället för utifrån ägarnas personliga åsikter.
5.1 Studiens bidrag
Den här studien bidrar med en ytterligare förklaring till hur små företag arbetar med CSR. Likheter har setts vid tidigare studier, nämligen att små företag till största delen arbetar med CSR internt i företagen och den kommunikation som de små företagen utför gällande sitt CSR-arbete till största del är av personlig karaktär. Det som skiljer den här studien mot tidi- gare studier är dels den nya kontexten som studeras, i form av den svenska byggbranschen och att studien bidrar med en förklaring över företag och intressentrelationens betydelse för
företags CSR-arbete. Genom den här studien förstås således små företag i byggbranschens CSR-arbete utifrån ytterligande ett avseende, företag och intressentrelationens betydelse, som inte har diskuterats i tidigare studier och som därmed kan ses som studiens teoretiska bidrag. I vilken utsträckning som små företag i byggbranschen arbetar med CSR-aktiviteter och/eller CSR-kommunikation kan ses som en organisatorisk fråga. För små företag i byggbranschen som inte har en enskild avdelning som arbetar med CSR-frågor kan det bli svårare att utföra CSR-aktiviteter och/eller CSR-kommunikation i en vidare utsträckning jämfört med företag som har en avdelning som arbetar med den typen av frågor. Alla företag har dock inte samma behov av att inrätta befattningar som arbetar med CSR-frågor, vilket gör att behovet är indivi- duellt för varje enskilt företag. Att CSR-arbetet ses som en organisatorisk fråga kan således ses som en praktisk implikation av den här studien.
5.2 Studiens begränsningar
En begränsning med studien är att de slutsatser som är möjliga att överföra enbart är möjliga att överföra till byggbranschen. Överförbarheten till andra branscher förutom byggbranschen är således begränsad. En annan begränsning med studien är att alla slutsatser som framgår av studien inte är möjliga att överföra. En slutsats som kan överföras är den betydelse som de små företagen i byggbranschens och de anställdas relation har för företagens arbete och kommunikation kring arbetsmiljö samt kvalitet och miljö. En ytterligare slutsats som kan överföras är den betydelse som samhället, i form av lagar och avtal, har på de krav som ställs på företagen gällande bland annat arbetsmiljö. Anledningen till varför slutsatsen gällande re- lationen mellan företaget och de anställda går att överföra beror på att alla av studiens inter- vjuföretag lyfte fram att de arbetade med arbetsmiljö samt kvalitet och miljö i en stor ut- sträckning. Det kan förstås genom branschens historia då byggbranschen har kantats med mycket arbetsplatsolyckor. Samma argument gäller vid relationen mellan små företag i bygg- branschen och samhället, genom att byggbranschen är en bransch som har blivit så pass regle- rad av lagar på grund av branschens historia med arbetsplatsolyckor. Ytterligare slutsatser i studien inte kan överföras i lika stor utsträckning, på grund av att det fanns variationer i det empiriska materialet då endast ett fåtal av intervjuföretagen lyfte fram relationens betydelse för dessa CSR-aktiviteter och/eller CSR-kommunikationen. Det innebär att några entydiga mönster inte kunnat ses och att slutsatserna således inte är överförbara.
5.3 Vidare forskning
Den här studien undersöker endast små företag inom en bransch, byggbranschen. Förslagsvis skulle vidare studier kunna göra en liknande studie fast i andra branscher och på så sätt kunna se om företag och intressentrelationen har en annan betydelse för CSR-arbetet i en annan bransch. Det som visade sig i den här studien var att lagar och avtal, i en viss utsträckning, var av betydelse för företagens CSR-arbete och således har inte företag och intressentrelationen någon betydelse för företagens CSR-aktiviteter eller CSR-kommunikation. Att lagar och avtal har en stor betydelse inom byggbranschen har, som tidigare nämnts, att göra med den historia branschen har i form av många arbetsplatsolyckor. Det vore därmed intressant att studera en
mycket lagar och avtal som styr hur företagen arbetar med CSR-aktiviteter och CSR- kommunikation.
Förslagsvis skulle även vidare forskning kunna göra en liknande studie fast på stora företag inom byggbranschen för att på så sätt kunna göra en studie av komparativ art, som Baumann- Pauly m.fl. (2013) gör. Det skulle således kunna visa hur olika stora företag arbetar med CSR- aktiviteter och CSR-kommunikation och vilken betydelse företag och intressentrelationen har för CSR-arbetet.
Referenslista
Aguilera, R. V., Rupp, D. E., Williams, C. A., & Ganapathi, J. (2007). Putting the S back in corporate social responsibility: A multilevel theory of social change in organizations. Academy of Management Review, 32(3), 836–863.
https://doi.org/10.5465/AMR.2007.25275678
Baumann-Pauly, D., Wickert, C., Spence, L. J., & Scherer, A. G. (2013). Organizing Corpo- rate Social Responsibility in Small and Large Firms: Size Matters. Journal of Business Ethics, 115(4), 693–705. https://doi.org/10.1007/s10551-013-1827-7
Blombäck, A., & Wigren, C. (2009). Challenging the importance of size as determinant for CSR activities. Management of Environmental Quality: An International Journal, 20(3), 255–270. https://doi.org/10.1108/14777830910950658
Bolagsverket. (2012, juni 11). Större och mindre företag – Bolagsverket. Hämtad 27 februari 2017, från
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/storre-1.3317 Borglund, T., De Geer, H., & Hallvarsson, M. (2008). Värdeskapande CSR : hur företag tar
socialt ansvar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Brown, T. J., & Dacin, P. A. (1997). The Company and the Product: Corporate Associations and Consumer Product Responses. Journal of Marketing, 61(1), 68–84.
https://doi.org/10.2307/1252190
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber. Carroll, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the Moral
Management of Organizational Stakeholders. Hämtad från http://ac.els-
cdn.com/000768139190005G/1-s2.0-000768139190005G-main.pdf?_tid=d91c9872- e21b-11e6-9b7f-
Carroll, A. B., & Shabana, K. M. (2010). The Business Case for Corporate Social Responsi- bility: A Review of Concepts, Research and Practice. International Journal of Man- agement Reviews, 12(1), 85–105. https://doi.org/10.1111/j.1468-2370.2009.00275.x Clarkson, M. B. E. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corpora.
Academy of Management. The Academy of Management Review; Briarcliff Manor, 20(1), 92.
Connelly, L. M. (2016). Understanding Research. Trustworthiness in Qualitative Research. MEDSURG Nursing, 25(6), 435–436.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.
Ellerup Nielsen, A., & Thomsen, C. (2009). CSR communication in small and medium‐sized enterprises: A study of the attitudes and beliefs of middle managers. Corporate Com- munications: An International Journal, 14(2), 176–189.
https://doi.org/10.1108/13563280910953852
European Commission. (u.å.). Corporate Social Responsibility (CSR) - Growth - European Commission. Hämtad 15 februari 2017, från
http://ec.europa.eu/growth/industry/corporate-social-responsibility/
European Commission. (2001). Promoting a European framework for corporate social re- sponsibility, Green Paper (No. DOC/01/9). Brussels: European Commission. European Commission. (2011). A renewed EU strategy 2011-14 for Corporate Social Re-
sponsibility (COM 2011 No. 681 final). Brussels: European Commission.
Freeman, R. E. (2010). Strategic management : a stakeholder approach. Cambridge: Cam- bridge University Press.
Freeman, R. E., & Reed, I. D. (1983). Stockholders and Stakeholders: A New Perspective on Corporate Governance. California Management Review (pre-1986); Berkeley, 25(000003), 88.
Graafland, J., & van de Ven, B. (2006). Strategic and Moral Motivation for Corporate Social Responsibility*. The Journal of Corporate Citizenship; Sheffield, (22), 111–123. Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education To- day, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför : om metodval i företagsekonomi och andra sam- hällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jenkins, H. (2006). Small Business Champions for Corporate Social Responsibility. Journal of Business Ethics, 67(3), 241–256. https://doi.org/10.1007/s10551-006-9182-6 Karlsson, H. (2016). CSR dåligt anpassat för småföretag. Hämtad 06 mars 2017, från
http://handels.gu.se/om_handelshogskolan/Nyheter/fulltext//csr-daligt-anpassat-for- smaforetag.cid1366633
Kellner, J. (2014). Branschen måste vidga sin syn på hållbarhet. Hämtad 07 mars 2017, från http://byggindustrin.se/blogg/branschen-maste-vidga-sin-syn-pa-hallbarhet-19974 Kotler, P., & Lee, N. (2005). Corporate social responsibility : doing the most good for your
company and your cause. Hoboken, N.J.: Wiley.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittera- tur.
Lee, K.-H., Herold, D. M., & Yu, A.-L. (2016). Small and Medium Enterprises and Corporate Social Responsibility Practice: A Swedish Perspective. Corporate Social Responsibil- ity and Environmental Management, 23(2), 88–99. https://doi.org/10.1002/csr.1366
Lerberg Jorgensen, A., & Steen Knudsen, J. (2006). Sustainable competitiveness in global value chains: how do small Danish firms behave? Corporate Governance: The inter- national journal of business in society, 6(4), 449–462.
https://doi.org/10.1108/14720700610689568
Ligeti, G., & Oravecz, Á. (2009). CSR Communication of Corporate Enterprises in Hungary. Journal of Business Ethics: JBE; Dordrecht, 84(2), 137–149.
https://doi.org/http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1007/s10551-008-9678-3
Longo, M., Mura, M., & Bonoli, A. (2005). Corporate social responsibility and corporate per- formance: the case of Italian SMEs. Corporate Governance; Bradford, 5(4), 28–42. Maignan, I., & Ferrell, O. C. (2004). Corporate Social Responsibility and Marketing: An In-
tegrative Framework. Academy of Marketing Science. Journal; New York, 32(1), 3– 19.
McWilliams, A., & Siegel, D. (2001). Corporate Social Responsibility: A Theory of the Firm Perspective. The Academy of Management Review, 26(1), 117–127.
https://doi.org/10.2307/259398
Mitchell, R. K., Agle, B. R., & Wood, D. J. (1997). Toward a Theory of Stakeholder Identifi- cation and Salience: Defining the Principle of Who and What Really Counts. The Academy of Management Review, 22(4), 853–886. https://doi.org/10.2307/259247 Morsing, M., Schultz, M., & Nielsen, K. U. (2008). The ‘Catch 22’ of communicating CSR:
Findings from a Danish study. Journal of Marketing Communications, 14(2), 97–111. https://doi.org/10.1080/13527260701856608
Näsi, J., Näsi, S., Phillips, N., & Zyglidopoulos, S. (1997). The evolution of corporate social responsiveness. Business and Society; Chicago, 36(3), 296–321.
O’Dwyer, B. (2005). The construction of a social account: a case study in an overseas aid agency. Accounting, Organizations and Society, 30(3), 279–296.
https://doi.org/10.1016/j.aos.2004.01.001
Papasolomou‐Doukakis, I., Krambia‐Kapardis, M., & Katsioloudes, M. (2005). Corporate social responsibility: the way forward? Maybe not!: A preliminary study in Cyprus. European Business Review, 17(3), 263–279.
https://doi.org/10.1108/09555340510596661
Rhenman, E. (1964). Företagsdemokrati och företagsorganisation : om organisationsteoris tillämpbarhet i debatten om arbetslivets demokratisering. Stockholm: S.A.F. :
Russo, A., & Perrini, F. (2010). Investigating Stakeholder Theory and Social Capital: CSR in Large Firms and SMEs. Journal of Business Ethics, 91(2), 207–221.
https://doi.org/10.1007/s10551-009-0079-z
Savage, G. T., Nix, T. W., Whitehead, C. J., & Blair, J. D. (1991). Strategies for Assessing and Managing Organizational Stakeholders. The Executive; Ada, 5(2), 61.
Skudiene, V., & Auruskeviciene, V. (2012). The contribution of corporate social responsibil- ity to internal employee motivation. Baltic Journal of Management; Bradford, 7(1), 49–67. https://doi.org/http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1108/17465261211197421 Spence, L. J. (2004). Small Firm Accountability and Integrity. I G. G. Brenkert (Red.), Cor-
porate integrity and accountability (s. 115–132). Thousand Oaks, Calif.: Sage Publi- cations. Hämtad från http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip0415/2004003256.html Strand, R. (2015). Scandinavian Stakeholder Thinking: Seminal Offerings from the Late Juha
Näsi. Journal of Business Ethics, 127(1), 89–105. https://doi.org/10.1007/s10551-013- 1793-0
Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B. (2007). Sustainability accounting and accounta- bility. New York, NY: Routledge. Hämtad från
http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip074/2006036703.html
Unerman, J., & Bennett, M. (2004). Increased stakeholder dialogue and the internet: towards greater corporate accountability or reinforcing capitalist hegemony? Accounting, Or- ganizations and Society, 29(7), 685–707. https://doi.org/10.1016/j.aos.2003.10.009 Visser, W. (2006). Revisiting Carroll´s CSR pyramid, an african perspective. Hämtad från
http://www.waynevisser.com/wp-
content/uploads/2012/04/chapter_wvisser_africa_csr_pyramid.pdf
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 - Intervjufrågematris
Tema Fråga Teoretisk förankring
Börja intervjun med att informera respondenten om:
- Vilka vi är
- Vad syftet med studien är
- Att respondenten gör intervjun frivilligt och när som helst kan avbryta
- Att respondent och företag kommer att vara anonym
- Att all information kommer att behandlas konfidentiellt
Introducerande frågor
Kan du berätta lite kort om er verksamhet?
För att kunna sätta respondentens svar i ett sammanhang (Bryman & Bell, 2013). Vilken roll har du i företaget?
Hur länge har du varit i företa- get?
Företag och intres- sentrelationen
Kan du beskriva hur relationen ser ut till era aktörer (i allmän- het)?
• Varför ser relationerna ut
som de gör?
Ser relationerna olika ut till olika aktörer?
Dimensionerna som har en betydelse för hur relationen ser ut. Makt (Freeman & Reed, 1983: Näsi m.fl., 1997; Savage m.fl., 1991), beroende (Rhenman, 1964; Ahlsted & Jahnukainen, 1971, se Strand, 2015), påverkan (Freeman, 2010; Savage m.fl., 1991; Freeman & Reed, 1983) Vilka aktörer är er verksamhet
beroende av (i allmänhet)?
Företag och intressenter har ett ömsesi- digt beroende (Rhenman, 1964; Ahlstedt & Jahnukainen, 1971, se Strand 2015). Det är av vikt att företag vet vilka intres- senter de behöver för att överleva (Rhen- man, 1964).
Vilka aktörer tror du är beroende av er verksamhet (i allmänhet)?
Se ovan. Kan såsom frågan ovan hjälpa att förstå relationen företag – intressent. Vilka aktörer har ni en påverkan
på genom er verksamhet (I all- mänhet)?
Företag och intressent har en ömsesidig påverkan på varandra (Freeman, 2010). Vilka aktörer har en påverkan på
er verksamhet (I allmänhet)?
Se ovan. Kan såsom frågan ovan hjälpa att förstå relationen företag – intressent. Utifrån de aktörer du har nämnt
ovan, kan du beskriva vilka olika krav som respektive aktör ställer på er gällande socialt och miljö- mässigt ansvarstagande?
• Hur bemöter ni kraven?
Av vikt att företag har kunskap om vilka krav intressenterna ställer angående CSR. Viktigt att lägga upp strategier för att bemöta kraven (Freeman, 2010).
Handlar ej om krav av sorten leverera i tid utan aspekter som har med ansvarsta- gande att göra)
Hur ställer ni er till att olika ak- törsgrupper kan ställa olika krav gällande socialt och miljömässigt
Viktigt att veta om att olika intressent- grupper stället olika krav (Freeman,
• Finns det några intres-
senters krav, gällande ansvarstagande, som ni prioriterar högre än nå- gon annans? Varför? (Kontrollfråga mot fråga 15 och en mer djupgå- ende uppföljning till fråga åtta)
sociala och miljömässiga krav.
Kan ses som djupgående förklaring till fråga åtta. Här får respondenten diskutera kring specifikt vilka intressenter som prioriteras, i fråga åtta handlade det all- mänt om hur relationerna ser ut.
På följdfrågan finns alltså en möjlighet att få mer utvecklade svar kring vad som kännetecknar företag och intressentrelat- ionen. Möjligt att faktorerna makt, bero- ende, påverkan, förtroende och resurser lyfts upp.
Hur hanterar ni om olika indivi- der inom respektive grupp ställer olika krav gällande socialt och miljömässigt ansvarstagande? T.ex. om två kunder ställer olika krav?
Individer inom samma intressegrupp kan ställa olika krav (Freeman, 2010). Hur bemöts problematiken?
CSR-aktiviteter
Kan du berätta om hur ni på (fö- retagsnamn) tar socialt och mil- jömässigt ansvar?
• Hur ser arbetet ut inom
företaget?
• Hur ser arbetet ut mot