• No results found

Denna studie visade att 11-åringar kunde identifiera 66 procent av grönsaker och frukter till utseende. Flickor hade signifikant större förmåga att identifiera grönsaker och frukt än pojkar.

Den visade även att flickor hade en signifikant högre smakacceptans för dessa sorter, samt att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan förmåga att identifiera och smakacceptans.

För att komma vidare i problematiken med otillräcklig konsumtion av GF bör ytterligare forskning genomföras. Denna studie har fokuserat på barns förmåga att identifiera GF till utseende med koppling till smakacceptans. För att ge en tydligare bild av just detta samt att vidare koppla identifiering och smakacceptans till konsumtion krävs mer omfattande studier på barn i olika åldrar. För att få en större geografisk spridning krävs att studier görs på fler och andra platser i landet och även i andra länder och vidare att jämföra dem i mellan.

26

Referenser

1. Riboli E, Norat T. Epidemiologic evidence of the protective effect of fruit and vegetables on cancer risk. Am J Clin Nutr. 09 Januari 2003;78(3):559S–569S.

2. He FJ, Nowson CA, Lucas M, MacGregor GA. Increased consumption of fruit and vegetables is related to a reduced risk of coronary heart disease: meta-analysis of cohort studies. J Hum Hypertens. September 2007;21(9):717–28.

3. Second Expert Report - Full Report - English | Diet and Cancer Report [Internet]. [citerad 28 April 2013]. Hämtad från:

http://www.dietandcancerreport.org/cancer_resource_center/er_full_report_english.php 4. WHO | Promoting fruit and vegetable consumption around the world [Internet]. WHO. [citerad

20 April 2013]. Hämtad från: http://www.who.int/dietphysicalactivity/fruit/en/index.html 5. Livsmedelsverket. RIKSMATEN - VUXNA 2010-11 [Internet]. Uppsala; 2012 Sep s 180. Hämtad

från:

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2012/riksmaten_2010_2011.pdf 6. Livsmedelsverket. Riksmaten - barn 2003 [Internet]. Uppsala; [citerad 19 April 2013]. Hämtad

från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Barn-och-ungdomar/Riksmaten---barn-2003/

7. Livsmedelsverket. Riksmaten 97-98. Uppsala; Livsmedelsverket

8. Simunaniemi A-M, Andersson A, Nydahl M. Fruit and vegetable consumption close to

recommendations. A partly web-based nationwide dietary survey in Swedish adults. Food Nutr Res [Internet]. 22 December 2009 [citerad 12 Maj 2013];53. Hämtad från:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2801502/

9. Yngve A, Wolf A, Poortvliet E, Elmadfa I, Brug J, Ehrenblad B, m.fl. Fruit and Vegetable Intake in a Sample of 11-Year-Old Children in 9 European Countries: The Pro Children Cross-Sectional Survey. Annals of Nutrition and Metabolism. 2005;49(4):236–45.

10. Barn 1-2 år - Livsmedelsverket [Internet]. Uppsala [citerad 19 Maj 2013]. Hämtad från:

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Barn-1-2-ar/

11. Bra mat i skolan. Uppsala; Livsmedelsverket; 2013.

12. Schindler JM, Corbett D, Forestell CA. Assessing the effect of food exposure on children’s identification and acceptance of fruit and vegetables. Eating Behaviors. Januari 2013;14(1):53–

6.

27

13. Bra mat i skolan 2007 . Uppsala: Livsmedelsverket [Internet]. 2013 [citerad 19 April 2013].

Hämtad från:

http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_skolan_2007.pdf 14. Prell HC, Berg MC, Jonsson LM, Lissner L. A school-based intervention to promote dietary

change. Journal of Adolescent Health. Juni 2005;36(6):529–30.

15. Frukt och grönsaker-Livsmedel. Dolceta.eu [Internet]. [citerad 09 Maj 2013]. Hämtad från:

http://www.dolceta.eu/sverige/Mod8/-Frukt-och-gronsaker-.html

16. Jonsson L, Marklinder I, Nydahl M, Nylander A. Livsmedelsvetenskap. 1:4 uppl. Lund:

Studentlitteratur AB; 2007.

17. Young IS, Woodside JV. Antioxidants in health and disease. J Clin Pathol. 03 Januari 2001;54(3):176–86.

18. Dahm CC, Keogh RH, Spencer EA, Greenwood DC, Key TJ, Fentiman IS, m.fl. Dietary Fiber and Colorectal Cancer Risk: A Nested Case–Control Study Using Food Diaries. JNCI J Natl Cancer Inst.

05 Maj 2010;102(9):614–26.

19. Wallström P, Wirfält E, Janzon L, Mattisson I, Elmståhl S, Johansson U, m.fl. Fruit and vegetable consumption in relation to risk factors for cancer: a report from the Malmö Diet and Cancer Study. Public Health Nutrition. 2000;3(03):263–71.

20. World Health Organization, Food and Agriculture Organization of the United Nations, Joint WHO/FAO Expert Consultation on Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases. Diet, nutrition, and the prevention of chronic diseases: report of a joint WHO/FAO expert

consultation. Geneva: World Health Organization; 2003.

21. Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd - Uppsala: Livsmedelsverket [Internet]. [citerad 23 April 2013]. Hämtad från:

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Kommentarer/Klarlaggande-om-Livsmedelsverkets-kostrad/

22. Frukt och grönsaker - Uppsala: Livsmedelsverket [Internet]. [citerad 30 Maj 2013]. Hämtad från:

http://www.slv.se/sv/Settings/Topplankar/Lattlast/Kostrad/Frukt-och-gronsaker/

23. Nicklaus S, Boggio V, Chabanet C, Issanchou S. A prospective study of food variety seeking in childhood, adolescence and early adult life. Appetite. Juni 2005;44(3):289–97.

24. Lytle LA, Varnell S, Murray DM, Story M, Perry C, Birnbaum AS, m.fl. Predicting Adolescents’

Intake of Fruits and Vegetables. Journal of Nutrition Education and Behavior. Juli 2003;35(4):170–8.

25. Busick DB, Brooks J, Pernecky S, Dawson R, Petzoldt J. Parent food purchases as a measure of exposure and preschool-aged children’s willingness to identify and taste fruit and vegetables.

Appetite. November 2008;51(3):468–73.

28

26. Brug J, Tak NI, te Velde SJ, Bere E, de Bourdeaudhuij I. Taste preferences, liking and other factors related to fruit and vegetable intakes among schoolchildren: results from observational studies. British Journal of Nutrition. 2008;99(Supplement S1):S7–S14.

27. Morizet D, Depezay L, Masse P, Combris P, Giboreau A. Perceptual and lexical knowledge of vegetables in preadolescent children. Appetite. Augusti 2011;57(1):142–7.

28. Bere E, Brug J, Klepp K-I. Why do boys eat less fruit and vegetables than girls? Public Health Nutrition. 2008;11(03):321–5.

29. Leshem M, Haliwa M, Hochman A, Manasherov M, Yaccobi A. Gender differences in basic taste perception. Appetite. September 2008;51(2):381.

30. Holm L. Mad, Mennesker og Måltider Samfundsvidenskabelige perspektiver. København:

Munksgaard; 2003.

31. Persson Osowski C, Göranzon H, Fjellström C. Teachers’ interaction with children in the school meal situation : The example of pedagogic meals in Sweden. Uppsala [citerad 19 Maj 2013];

Hämtad från:

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=be036c762305eabaafbcac646927?parentRecord=diva2:

544062&pid=diva2:537673

32. Evans CE, Christian MS, Cleghorn CL, Greenwood DC, Cade JE. Systematic review and meta-analysis of school-based interventions to improve daily fruit and vegetable intake in children aged 5 to 12 y. Am J Clin Nutr. 01 Oktober 2012;96(4):889–901.

33. Knai C, Pomerleau J, Lock K, McKee M. Getting children to eat more fruit and vegetables: A systematic review. Preventive Medicine. Februari 2006;42(2):85–95.

34. Howerton MW, Bell BS, Dodd KW, Berrigan D, Stolzenberg-Solomon R, Nebeling L. School-based Nutrition Programs Produced a Moderate Increase in Fruit and Vegetable Consumption: Meta and Pooling Analyses from 7 Studies. Journal of Nutrition Education and Behavior. Juli

2007;39(4):186–96.

35. Eliasson A. Kvantitativ metod från början. 2:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2010.

36. Svensk författningssamling 1960:729 Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk - riksdagen.se [Internet]. [citerad 19 Maj 2013]. Hämtad från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1960729-om-upphovsratt-_sfs-1960-729/

37. Befolkningens utbildning 2011 - Statistiska centralbyrån [Internet]. Statistiska Centralbyrån.

[citerad 27 Maj 2013]. Hämtad från: http://www.scb.se/Pages/PressRelease.aspx?id=332175 38. Bryman A. Samhällsvetenskapliga metoder [Internet]. 2:3 uppl. Liber AB; 2008 [citerad 12 Maj

2013]. Hämtad från: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9147090685

29

39. Den virtuella floran: Ribes nigrum L. - Svarta vinbär [Internet]. [citerad 23 Maj 2013]. Hämtad från: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/grossularia/ribes/ribenig.html

40. Humsam.p65. Vetenskapsrådet. Stockholm [Internet]. [citerad 20 April 2013]. Hämtad från:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

41. Blom-Hoffman J, Kelleher C, Power TJ, Leff SS. Promoting healthy food consumption among young children: Evaluation of a multi-component nutrition education program. Journal of School Psychology. Januari 2004;42(1):45–60.

42. Kurs - Hem- och konsumentkunskap (Grundskolan) Stockholm [Internet]. [citerad 19 Maj 2013].

Hämtad från:

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/hem-och-konsumentkunskap

30

Bilagor

1. Arbetsfördelning 2. Enkäten

3. Motivering av grönsaker och frukter 4. Följebreven till rektor

5. Följebrev till förälder

- Vilken grönsak eller frukt ser du på bilden?

Bilaga 2. Enkät

– Vad är detta för grönsak eller frukt?

Vi är två studenter som vill undersöka vilka grönsaker och frukter femteklassare känner till och då behöver vi din hjälp.

Vi vill att du svarar på vilken grönsak eller frukt som varje bild föreställer på kommande sidor. Skriv vad du vet eller tror att bilden föreställer på linjen vid bilden. Svara så gott det går och skriv endast ett svar på varje rad.

Kryssa sedan i hur du tycker att den smakar i rutorna under linjen. Svara på denna fråga oavsett om du kan namnet på grönsaken eller frukten.

Ingen kommer få veta vad just du har svarat, det enda vi vill veta om dig är om du är kille eller tjej.

Jag är:

 

Tjej Kille

Det är frivilligt att delta, vill du inte medverka så svara endast på frågan ovan.

Ann Hammarqvist 070-422 91 08

ann.hammarqvist@gmail.com

Eric Karlsson 073-725 43 34

eric.carlsson@habo.se

Handledare:

Margaretha Nydahl, Universitetslektor, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet Margaretha.Nydahl@ikv.uu.se

- Vilken grönsak eller frukt ser du på bilden?

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

- Vilken grönsak eller frukt ser du på bilden?

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Svar:

Tycker du att den smakar gott?

Ja Nej Vet inte

Tack för Din hjälp!

Bilaga 3. Tankar kring val av grönsaker och fruktbilder till enkät

Motivering till val av grönsak och frukt

Användbara och oanvändbara

1. Avocado

Info: Bra fetter, estetisk. Frukt? Grönsak?

Uppfattning: Medel. många gillar inte, mga barn äter den inte som den är utan i röror som guacamole

Pilot: Funkar bra = behåll

2. Rabarber

Info: Svensk säsongsgröda. Frukt? Grönsak?

Uppfattning: Svår. Plockas, köps, äts sällan Pilot: Svår – onödig = behåll ej

3. Krusbär

Info: Svensk säsongsgröda

Uppfattning: Svår. Kan barn identifiera den fast den främst inte påträffas i handeln?

Pilot: Svår – blandas ihop m vindruvor. Problem m

proportion, särskilt presenterad före en blomkål! = behåll ej

4. Blomkål

Info: Relativt vanlig som ingrediens, fiberrik, allmänt vanlig

Uppfattning: Lätt. Vanlig. Köps och äts ganska ofta. Känns den igen hel?

Pilot: Svår. Kan bilden vara för liten så skrynklet inte syns?

Man har svarat vitkål. = behåll

5. Aubergine/Äggplanta

Info: Relativt vanlig som ingrediens, estetisk Uppfattning: Medel

Pilot: Svår men funkar rent bildmässigt.= behåll

6. Svarta vinbär

Info: Svensk säsongsgröda. C-vitaminrik.

Uppfattning: Medel. Kan barn identifiera den fast den främst inte påträffas i handeln

Pilot: Blandades ngn gång ihop med blåbär. Kan göra sig bättre större.= behåll

7. Palsternacka

Info:Svensk säsongsgröda, fiberrik. Mer vanlig som ingrediens. Allmänt vanlig

Uppfattning: Svår. Bör konsumeras mer.

Pilot: Svår. Blandades ihop m pepparot. Kan göra sig bättre större. = behåll

Bilaga 3. Tankar kring val av grönsaker och fruktbilder till enkät

8.

Rotselleri

Info:Svensk säsongsgröda, fiberrik, allmänt vanlig Uppfattning: Svår. Bör konsumeras mer

Pilot: Svår men funkar rent bildmässigt. = behåll

9.

Björnbär

Info: Relativt ovanlig, estetisk Uppfattning: Svår.

Pilot: Verkar funka bra= behåll

10.

Rättika

Info: Relativt ovanlig, unikt utseende.

Uppfattning: Svår.

Pilot: Svår – särskilt m proportion= behåll ej

11.

Broccoli

Info: Näringstät, fiberrik, allmänt vanlig

Uppfattning: Lätt. Vanlig. Köps och äts ganska ofta.

Pilot: Funkar bra = behåll

12. Majskolv

Info:Vanlig, estetisk

Uppfattning: Medel. Känner barn igen majs på kolv eller är de endast vana med kornen?

Pilot: funkar, kan vinna på en större bild = behåll

13.

Squash /Zucchini

Info: Svensk säsongsgröda

Uppfattning: Medel. Allt vanligare i vegetariska rätter.

Pilot: blandas ihop med gurka, kommentar om

salladsbladet i bakgrunden, finns bättre bild? = behåll

Bilaga 3. Tankar kring val av grönsaker och fruktbilder till enkät

14.

Rödbeta

Info: Svensk säsongsgröda, Äts främst inlagd.

Uppfattning: Svår. Känns den igen i färsk form?

Pilot: Svår, borde vara en större bild. Kommentar om att det ser ut som en sten. = behåll

15.

Kålrabbi

Info: Allt vanligare på salladsborden, Uppfattning: Svår.

Pilot: Svår m proportioner. Ign kan – inte ens vuxna = behåll ej

16.

Plommon

Info:

Uppfattning: Medel

Pilot: Dålig och ej representativ bild. Blandas ihop m persika,nektarin, äpple = behåll ej

17.

Vitkål

Info: Svensk säsongsgröda, allmänt vanlig

Uppfattning: Lätt men gör sig ej på bild, kommer blandas ihop med isbergssallad

Pilot: Ej m på pilot

18.

Majrova

Info: Svensk säsongsgröda

Uppfattning: Svår –gör sig ej på bild, Ign kan – inte ens vuxna.

Pilot: blandas ihop med rädisa= behåll ej

19.

Rädisa

Info: Svensk säsongsgröda, allmänt vanlig

Uppfattning: Medel. Bra att ha med för jämföra med majrova.

Pilot: ej representativ bild. Kan funka om den är större = behåll

20.

Purjolök

Info: estetisk, allmänt vanlig Uppfattning: Lätt

Pilot: funkar men suddig bild = behåll ej

Bilaga 3. Tankar kring val av grönsaker och fruktbilder till enkät

21.

Körsbär, Bigarrå

Info: Svensk säsongvara, estetisk Uppfattning: Medel

Pilot: Verkar funka rent bildmässigt. = behåll

22.

Röda vinbär

Info: Svensk säsongvara

Uppfattning: Medel, vs svarta vinbär Pilot: Ej m på pilot

23.

Kålrot

Info: Svensk säsongsgröda.

Uppfattning: Svår, Pilot: Ej m på pilot

Ny squash/zucchini bild att ersätta föregående med

Bilaga 4. Följebrev till rektorer

Hej

Vi heter Ann Hammarqvist och Eric Karlsson och studerar kostvetenskap

vid Uppsala universitet. Vi vill uppmärksamma vikten av exponering av grönsaker och frukter som ett led i strävan att öka konsumtionen av grönsaker och frukt i svenska grundskolor.

Under våren kommer vi genomföra en studie med syftet att undersöka förmågan att identifiera grönsaker och frukt genom utseende hos elever i årskurs 5. Studien genomförs som en

kandidatuppsats vid institutionen för kostvetenskap där vi studerar sista terminen.

Konsumtion av grönsaker och frukt är ett ständigt aktuellt ämne då både vuxna och barn generellt inte får i sig det rekommenderade dagliga intaget i Sverige. Tidigare studier har visat att grönsaks- och fruktkonsumtionen hos elever i årskurs 5 i Europa skiljer sig mellan flickor och pojkar. Vi vill följa upp ovannämnda studier med hjälp av en enkätundersökning för att se om det även finns skillnader i råvarukännedom i målgruppen. Studien kommer att genomföras på några grundskolor i Uppsala kommun under maj månad. Vi tror att resultaten kommer leda till en ökad insikt i hur vi ska arbeta för att öka grundskoleelevers grönsaks- och

fruktkonsumtion.

Studien genomförs som en tvärsnittstudie, dvs. en ögonblicksbild av kunskapsläget på skolorna. Resultatet av studien kommer att behandlas statistiskt för att säkerställa eventuella skillnader. Studien är helt konfidentiell, eleverna behöver inte skriva namn utan endast kön.

Namnet på skolorna och kommunen kommer inte heller att finnas med i den slutgiltiga rapporten, allt för att säkerställa deltagarnas integritet. Det färdiga arbetet kommer vid godkännande att publiceras på universitetets hemsida och därmed bli en offentlig handling.

Vi vill nu fråga dig om din skola vill vara med i vår undersökning?

Det handlar om att utifrån en enkät med ett 20-tal bilder, känna igen grönsaker och frukter samt skriva i svar på en rad tillhörande varje bild. Vi kommer själva att besöka skolan för genomförandet som beräknas ta 10-15 min per klass. Vi finns då tillgängliga för frågor rörande projektet. Självklart går det bra att kontakta oss vid frågor. Skolan får givetvis ta del av resultatet när uppsatsen är klar.

Vi vill särskilt understryka att materialet kommer att behandlas konfidentiellt och att elever och skolor inte kommer att nämnas i arbetet.

Med vänliga hälsningar

Margaretha Nydahl, Universitetslektor, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet margaretha.Nydahl@ikv.uu.se

Bilaga 5. Följebrev till föräldrar

Till föräldrar med barn i årskurs 5

Hej

Vi heter Ann Hammarqvist och Eric Karlsson och studerar kostvetenskap vid Uppsala universitet. Under våren kommer en studie att genomföras på ett antal grundkolor i Uppsala kommun. Syftet med undersökningen är att undersöka råvarukännedomen hos elever i årskurs 5 i avseendet grönsaker och frukt. Studien genomförs som en kandidatuppsats vid

institutionen för kostvetenskap där vi studerar sista terminen.

Undersökningen är i form av en enkät där eleverna skall identifiera ett visst antal frukter och grönsaker på bild.

Studien är helt konfidentiell, elevens namn är inte relevant för studien och eleverna fyller endast i om dem är pojke eller flicka. Namnet på skolorna och kommunen kommer inte heller att finnas med i den slutgiltiga rapporten, allt för att säkerställa elevernas integritet. Det färdiga arbetet kommer vid godkännande att publiceras på universitetets hemsida och därmed bli en offentlig handling. Resultatet kommer även att skickas till ansvarig lärare så att elever och ni föräldrar får ta del av det.

Varför är det viktigt att just ditt barn deltar? Undersökningen är ett led i strävan att uppmuntra och öka barn och ungdomars konsumtion av grönsaker och frukt som en del av en hälsosam kosthållning. Grönsaker och frukt är nyttigt, dessvärre äter både vuxna och barn i Sverige mindre än rekommenderat. Det vill vi ändra på!

Om du inte vill att ditt barn skall delta i studien är det viktigt att du lämnar ett meddelande till klassläraren om att ditt barn inte skall delta. Vi vill särskilt understryka att materialet kommer att behandlas konfidentiellt och att elever och skolor inte kommer att nämnas i arbetet.

Självklar går det bra att kontakta oss vid frågor.

Med vänliga hälsningar

Ann Hammarqvist 070-422 91 08

ann.hammarqvist@gmail.com

Eric Karlsson 073-7254334

eric.carlsson@habo.se

Handledare:

Margaretha Nydahl, Universitetslektor, Institutionen för kostvetenskap, Uppsala Universitet Margaretha.Nydahl@ikv.uu.se

Related documents