Resultatet visade att brukare och personal har olika uppfattningar om Delaktighetsmodellen. Brukarna är nöjda och vill ha fler träffar, medan personalen har olika uppfattningar.
Personal vill ha mer information om vad Delaktighetsmodellen innebär och önskar uppföljning av vad som framkommit under delaktighetsslingorna. Det framkom också att brukarna upplever att de får möjlighet att fatta egna beslut, vara delaktiga och ha inflytande över sina egna liv.
Förslag på vidare forskning inom området skulle kunna vara att Delaktighetsmodellen
studeras över hela landet för att få en helhetsbild av hur arbetsmetoden fungerar genom att fler områden undersöks. Det skulle också vara intressant om det studerades hur
Delaktighetsmodellen kan utvecklas till nästa nivå för att kontinuerligt försöka förbättra arbetsmetoden. Inom Degerfors kommun skulle det vara intressant att göra intervjuer med brukare, personal, vägledare och chefer för att få en djupare förståelse för deras upplevelser av Delaktighetsmodellen. Vidare vore det intressant att få reda på hur Degerfors kommun kommer att använda sig av resultatet i denna studie och hur de kommer att arbeta med Delaktighetsmodellen i fortsättningen.
38
Referenslista
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Askheim, O. P., & Starrin, B. (2007). Empowerment - ett modeord? I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red). Empowerment i teori och praktik. (s. 9-17). Malmö: Gleerup.
Badia, M., Orgaz, M. B., Verdugo, M. Á., & Ullán, A. M. (2013). Patterns and determinants of leisure participation of youth and adults with developmental disabilities. Journal Of
Intellectual Disability Research, 57(4), 319-332. Doi:10.1111/j.1365-2788.2012.01539.x.
Bengtsson, S. (2004). Anstaltens utveckling och innebörd. I Förhammar, S. & Nelson, M.C. (red). Funktionshinder i ett historiskt perspektiv. (s. 67-86). Lund: Studentlitteratur.
Björnsdóttir, K. (2015). 'It's my life'. Journal of Intellectual Disabilities., 19(1), 5. Doi: 10.1177/1744629514564691.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carter, I., Munro,S., & Matin, S. (2013). Exploring Autonomy in Group Work Practice with Persons with Intellectual Disabilities. Social Work with Groups, 36, 236-248, Doi:
10.1080/01609513.2012.762618.
Collén, K. (2018). Relationsskapande komponenter i mötet med personer med intellektuella funktionshinder. I Bruhn, A. & Källström, Å. (red.). Relationer i socialt arbete: i gränslandet
mellan profession och person. (s. 218-232). Stockholm: Liber.
Delaktighetsmodellen Skåneteamet (2017). Delaktighetsmodellens utvecklingsförlopp.
Hämtad 2018-11-30, från: https://delaktighetsmodellen.se/wp-content/uploads/2018/02/DMO- historiska-fo%CC%88rlopp-1.pdf
Delaktighetsmodellen (u.å). Spridning av Delaktighetsmodellen. Hämtat 2018-12-29, från: https://delaktighetsmodellen.se/delaktighetsmodellen/spridning-av-delaktighetsmodellen/ Delaktighetsmodellen (u.å). Vad är Delaktighetsmodellen. Hämtat 2019-01-04, från: https://delaktighetsmodellen.se/
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ellem, K., O'Connor, M., Wilson, J., & Williams, S. (2013). Social Work with Marginalised People Who have a Mild or Borderline Intellectual Disability: Practicing Gentleness and Encouraging Hope. Australian Social Work, 66(1), 56-71. Doi:
10.1080/0312407X.2012.710244.
Finlay, W. M. L., & Lyons, E. (2001). Methodological issues in interviewing and using self- report questionnaires with people with mental retardation. Psychological Assessment, 13(3), 319–335. Doi: 10.1037/1040-3590.13.3.319.
FN-konventionen (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med
39 https://www.regeringen.se/4ae1cb/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/fun ktionshinder/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf
Folkhälsomyndigheten (2010). Delaktighet och inflytande i samhället. Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Hämtad 2018-11-30, från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/19fd1aa0a65145da99c16381b4459524/r2 011-31-delaktighet-och-inflytande-i-samhallet-kunskapsunderlag-for-fhpr-2010.pdf
Gjermestad, A., Luteberget, L., Midjo, T., & Witsø, A. E. (2017). Everyday life of persons with intellectual disability living in residential settings: A systematic review of qualitative studies. Disability & Society, 32(2), 213-232. Doi: 10.1080/09687599.2017.1284649. Granlund, M. & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I Söderman, L. & Antonson, S. (red.) Nya Omsorgsboken. (s. 12-19). Malmö: Liber.
Gullacksen, A-L (2010). Delaktighetsmodellen – En väg mot empowerment. Hämtad 2018-11- 30, från: https://www.fouvalfard.se/$2/2010-delaktighetsmodellen.pdf
Gustavsson, A. och Szönyi, K. (2004). Globala begrepp och lokala innebörder. I Gustavsson, A. (red). Delaktighetens språk. (s. 103-117). Lund: Studentlitteratur.
Hammel, J. (2008). What does participation mean? An insider perspective from people with disabilities. Disability and Rehabilitation ,30(19), 1445. Doi: 10.1080/09638280701625534. Hejdedahl, R-M. (2010). Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga
att ha inflytande över sina liv? En genomlysning av några kommuners arbete med
Delaktighetsmodellen i LSS-verksamhet i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Hämtad
2018-11-30, från:https://delaktighetsmodellen.se/wp-content/uploads/2017/05/Minirapport- 2010-webb1.pdf
Hejdedahl, R-M. (2011). Har Delaktighetsmodellen ökat brukarnas möjligheter och förmåga
att ha inflytande över sina liv? En genomlysning av hur Vård- och omsorgsförvaltningen i Lund arbetat med Delaktighetsmodellen i Empowermentprojektet vid sju enheter inom Boende och Habilitering under ett år fram till och med april 2010. Hämtad 2018-12-07
från:https://delaktighetsmodellen.se/wp-content/uploads/2017/05/Minirapport-2011- webb1.pdf
Hejdedahl, R-M. (2014).Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment Uppföljningsstudie av erfarenheter från Skåne. Hämtad 2018-12-07 från: https://delaktighetsmodellen.se/wp-
content/uploads/2018/09/Skriftserie-2014-webb.pdf
Hillman, A., Donelly, M., Dew, A., Stancliffe, R J., Whitaker, L., Knox, M., Shelley, K & Parmenter, T R. (2013). The dynamics of support over time in the intentional support
networks of nine people with intellectual disability. Disability & Society, 28(7), 922-936, Doi: 10.1080/09687599.2012.741515.
Hjelle, K. (2011). The ups and downs of social participation: Experiences of wheelchair users in Norway. Disability and Rehabilitation, 33(25-26), 2479. Doi:
40 Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd.
Malmö: Gleerup.
Jang, Y., Mortimer, J A., Haley, W., & Borenstein Graves, A. (2004). The Role of Social Engagement in Life Satisfaction: Its Significance among Older Individuals with Disease and Disability. The Journal of Applied Gerontology, 23(3), 266-278. Doi:
10.1177/0733464804267579.
Jonsson, H., Heutchemer, B., & Josephsson, S. (2012). Narrativ analys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 203- 318). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kåhlin, I. (2015). Delaktighet även på äldre dar- åldrande och delaktighet bland personer
med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. (Doktorsavhandling,
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier).
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad 2018-11-21, från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
Meininger, H.P (2001). Autonomy and professional responsibility in care for persons with
intellectual disabilities. Nursing Philosophy, 2(3), 240-250. Doi: 10.1046/j.1466-
769X.2000.00065.x.
Molin, M. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. (Doktorsavhandling, Linköpings och Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap). Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet - en begreppsanalys. I Gustavsson, A. (red). Delaktighetens språk. (s. 61–80). Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, delaktighet. Hämtad 2018-11-27, från: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/delaktighet
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativ data - halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 149–161). Malmö: Gleerup.
Nirje, B. (2003). Normaliseringsprincipen. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. [promemoria]. Hämtad 2018-12-05, från:
https://www.regeringen.se/49bbbf/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns- konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
41 Regeringskansliet (2015). Mål för funktionshinderspolitiken. Hämtad 2018-11-15, från:
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/mal-for- funktionshinderspolitiken/
Regeringens proposition 1999:/200:79. Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken. Hämtad 2018-11-22 från:
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2000/03/prop.-1999200079/ Regeringens proposition 2016/17:188. Nationellt mål och inriktning för
funktionshinderspolitiken. Hämtad 2018-12-18 från:
https://www.regeringen.se/49aa12/contentassets/0571a7504d49428292a6ab114e4b0263/natio nellt-mal-och-inriktning-for-funktionshinderspolitiken-prop-2016-17_188.pdf
Rønning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red). Empowerment i teori och praktik. (s. 33-47). Malmö: Gleerup.
Socialstyrelsen (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet - En
forskningsöversikt. Hämtad 2018-12-08 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18238/2011-2-6.pdf Socialstyrelsen (2017). Vägar till ökad delaktighet - Kunskapsstöd för socialtjänsten om
arbete med stöd och service enligt LSS. Hämtad 2018-12-06, från:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-21
Socialstyrelsen (2018). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Hämtad 2018-12- 06, från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20981/2018-6- 12.pdf
Socialstyrelsen (u.å). Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder,
användning av begreppen. Hämtad 2018-12-07 från:
http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3 Socialstyrelsen (u.å). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2018-11-27 från:
http://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt - kan vi lära oss något av Pippi Långstrump? I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red). Empowerment i teori och praktik. (s. 62- 75). Malmö: Gleerup.
Svensk ordbok (1986). Ordens betydelse och användning - mer än 100.000 ord och fraser. Solna: Esselte studium.
Svenska språknämnden (2003). Svenskt språkbruk: ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: Norstedts ordbok.
Taheri, A., Perry, A., & Minnes, P. (2016). Examining the social participation of children and adolescents with Intellectual Disabilities and Autism Spectrum Disorder in relation to peers.
42 Talman, L. (2018). Participation in everyday life for adults with profound intellectual (and
multiple) disabilities. (Doktorsavhandling, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård
och välfärd).
Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red). Empowerment i teori och praktik. (s. 76-89). Malmö: Gleerup.
Tideman, M. (2004). Lika som andra- om delaktighet som likvärdiga levnadsvillkor. I Gustavsson, A. (red). Delaktighetens språk. (s. 119–134). Lund: Studentlitteratur. Tideman, M. (2004). Socialt eller isolerat integrerad? Om institutionsavveckling och integrering. I Tøssebro, J. (red.) Integrering och inkludering. (s. 121-140). Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R, & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ analys. (s. 256-278). Stockholm: Liber. Vårdguiden 1177 (2016). Intellektuell funktionsnedsättning - Utvecklingsstörning. Hämtad 2018-11-23, från: https://www.1177.se/Orebrolan/Fakta-och-
rad/Sjukdomar/Utvecklingsstorning/
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red). Handbok i kvalitativ
analys. (s. 71-89). Stockholm: Liber.
Ödman, P. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1. Informationsbrev brukare