SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Lärarna i Kristianssons (2014) artikel var verksamma under Lpo94 och upplevde samhällskunskapsämnet som vagt och otydligt. Lpo94 var en målstyrd och

kompetensfokuserad läroplan som var uppbyggt utifrån ett större tolkningsutrymme för lärarna (Sundberg 2016, s.87). Lärarna i föreliggande uppsats upplever att Lgr11 tydliggör samhällskunskapsämnet i och med styrningen som kommer med en

resultatorienterad läroplan som Lgr11 (Sundberg 2016, s.89). Samhällskunskapsämnet beskrivs av Linde (2012) som ett svagt avgränsat ämne – med större frihet för lärarna att tolka innehållet – i kombination med en abstrakt läroplan som Lpo94 kan resultatet ha blivit att just samhällskunskapsämnet upplevdes vagt och otydligt. Däremot visar Bergs (2014) avhandling att även matematiklärare, som undervisar i vad Linde (2012)

benämner ett starkt avgränsat ämne, uttrycker styrningen i och med Lgr11 som något positivt. Matematiklärarna efterfrågar till och med mer tydlighet och styrning. Det kan vara en indikator på att lärare, trots den resultatorienterade Lgr11, upplever att det finns ett friutrymme och att det inte inskränks av styrningen i läroplanen. Lgr11 ger alla ämnen struktur med egna syftesbeskrivningar, centralt innehåll och kunskapskraven och det leder till att ämnet upplevs som tydligare. Det kan dock finnas en risk att

kunskapskraven och det centrala innehållet styr målen med undervisningen och det kräver att lärarna är medvetna om den risken och planerar sin undervisning efter både kortsiktiga och långsiktiga mål.

Det finns fler ingångar till vidare forskning i ämnet. Dels kan det vara av intresse att fortsätta att undersöka om samhällskunskapen, utöver tydlighet, även har utvecklat ämnesmarkörer i och med Lgr11. Dels kan förslag på vidare forskning vara att följa upp resultatet i föreliggande studie genom att komplettera undersökningen med observation och en granskning av hur planeringen av ämnet realiseras. För att sedan följas av hur eleverna upplever samhällskunskapsämnet.

34

10. REFERENSER

Berg, B. (2014). Lgr11 – Stöd eller begränsning? Lärares röster om styrdokument och reformens påverkan på deras matematikundervisning. Licentiatuppsats. Mälardalens Högskola.

Berg, M. & Irisdotter Aldenmyr, S. (2016). Konstruktioner av samhällsorienterade ämnen i historiedidaktisk belysning. Olson, M. & Irisdotter Aldenmyr, S. (red.) SO- undervisning på mellanstadiet. Forskning och praktik. Malmö: Gleerups.

Blanck, S. (2014). När ämnen möts En analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undervisning. Licentiatuppsats. Karlstads

universitet.

Karlefjärd, A. (2011). Att rymmas inom sitt friutrymme. Om samhällskunskapslärares tolkning, anpassning och undervisning. Licentiatuppsats. Karlstads Universitet. Kristiansson, M. (2014). Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen. Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education, 2014:1 212-233.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups.

Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.

Molin, L. (2006). Rum, frirum och moral. En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala universitet: Geografiska regionsstudier nr 69.

Nilsson, A. (2017). Samhällskunskapslärares ämnesuppfattning - Om syftet med ämnet, prioriterat innehåll och friutrymmet. (Examensarbete 1 inom pedagogiskt arbete, Grundnivå 2). Falun: Högskolan Dalarna.

Olsson, R. (2016). Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne. Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare. Dr avh. Karlstads Universitet.

Regeringens proposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2000). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

35

Skolverket. (2011). Skolverkets allmänna råd. Planering och genomförande

av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.

SOU 2007:28 Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Stockholm: Kultur- och utbildningsdepartementet.

Sundberg, D. (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen. I: red. N. Wahlström Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups, s 71-96.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, N. & Sundberg, D. (2015). En teoribaserad utvärdering av läroplanen Lgr 11. Rapport 2015:7. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. ISSN 1651-1158.

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.

Öberg, J. (2016). Samhällskunskapens dimensioner. Tio lärare ramar in sitt ämne. Licentiatuppsats. Jönköpings Universitet.

Elektroniska källor

Skolverket ”Betygssättning” https://www.skolverket.se/bedomning/betyg Hämtad 2017-03-05

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Hämtad 2017-02-23

Wedin, Åsa, Högskolan Dalarna, föreläsning om transkribering www.fronter.se från 2016-04-13. http://media.play.du.se/481be491

36

Bilaga 1.

INTERVJUGUIDE

Teman för intervjun:

Läroplan, So-blocket, ämnesspecifika förmågor, Lpo94, Lgr11, samhällskunskap  Namn?

 Hur länge har du arbetat som lärare?

 Hur länge har du arbetat som samhällskunskapslärare?

 Undervisar du i alla so-ämnena eller endast i samhällskunskap?

 Är du utbildad SO-lärare eller mer ämnesspecifikt: samhällskunskapslärare?  Har ni på skolan möjlighet att arbeta ämnesövergripande när det kommer till So-

ämnena?

 Berätta vad du kommer ihåg från övergången Lpo94 till Lgr11  Vad bestod förändringen av anser du?

 Hur arbetade man på skolan med att förbereda/sätta in lärarna i den nya läroplanen Lgr11?

 På vilket sätt, anser du, skiljer sig Läroplanerna åt?

 Berätta hur övergången påverkade din undervisning i samhällskunskap?  Vilka effekter fick förändringen anser du?

 Utifrån din planering av undervisningen i sh-kunskap: är det skillnad att arbeta utifrån Lpo94 jämfört med Lgr11?

 Anser du att relationen So-ämnen/samhällskunskapsämnet har påverkats? Om ja: på vilket sätt? Om nej: varför anser du det?

 När du undervisar i samhällskunskap, är det ditt huvudämne då, eller kommer de andra so-ämnena in i undervisningen på något sätt?

 I vilken grad kommer övriga So-ämnen in i samhällskunskapsämnet när du undervisar/planerar undervisningen?

 Anser du att samhällskunskapsämnet blivit ett tydligare ämne efter Lgr11 och ämnesspecificeringen? Om ja: berätta varför, om nej: berätta varför.

 Om du jämför Lpo94 med Lgr11, anser du att samhällskunskapsämnet har blivit lättare/svårare att planera i? Om ja: berätta varför, om nej: berätta varför.

 Vad tycker du är syftet med samhällskunskapsämnet?

 Berätta vad du tänker om de ämnesspecifika förmågorna som skrivs fram i Lgr11?  Vilka har effekterna blivit på samhällskunskapsämnet efter ämnesspecificeringen?  Vad tillför samhällskunskapsämnet So-blocket som inte de andra ämnena kan ge

eleverna?

37 Information om intervju med lärare som undervisar i samhällskunskap: om förändringarna i samhällskunskapsämnets kursplan som kom i och med bytet av

läroplan år 2011.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Mitt namn är Anna Nilsson och jag läser sista terminen på grundlärarutbildningen via Högskolan Dalarna. Som examensarbete har jag valt att skriva om lärares röster om

samhällskunskapsämnet och framförallt om de förändringar som skett inom So-ämnena och samhällskunskapsämnet i och med övergången från Lpo94 till Lgr11. Studien avser att undersöka vad samhällskunskapslärare på mellanstadiets årskurser 4-6 anser har förändrats i och med upplösningen av So-blocket till ämnesspecifika kursplaner och då specifikt inom samhällskunskapsämnet.

För att få ett så trovärdigt resultat som möjligt intervjuas lärare från olika skolor. Anledningen till spridningen bland skolor är även att öka anonymiteten för de deltagande. Jag har valt ut skolor som ligger på olika orter i mitt närområde för att de medverkande ska känna att

konfidentialitetskravet kan upprätthållas. Initialt kontaktades skolornas rektorer/studierektorer och sedan har en kontakt med berörda lärare skett, via mail.

Intervjun kommer att hantera frågor som berör ovan nämnda område och kommer att bestå av både frågor och friare samtal kring ämnet som uppsatsen hanterar. Tidsåtgången beräknas till högst en timma. För att underlätta bearbetningen av data kommer samtalet att spelas in och jag ber om din tillåtelse att göra det. Det är endast jag och min handledare som kommer att ha tillgång till materialet. Anledningen till att jag önskar spela in samtalet är att det är svårt att få med allt som sägs om jag endast kan anteckna. Vid en inspelning kan jag gå tillbaka och lyssna på samtalet för att försäkra mig om att jag baserar resultatet på korrekta grunder. För att få anonymitet i arbetet kommer ett fiktivt namn eller en numerisk beteckning att användas. När uppsatsen är färdig kommer den att finnas i digital form på sökmotorn www.diva-

portal.org och för den som önskar kan även en kopia av uppsatsen sändas via mail.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt

deltagande utan närmare motivering. Om du väljer att avstå eller avbryta ditt deltagande kommer allt material som inspelats eller bearbetats att raderas omedelbart och det kommer inte att påverka uppsatsen eller det fortsatta arbetet.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.

Anna Nilsson Göran Morén

XXX-XXXXXXX XXX-XXXXXX

h13@annni.du gmo@du.se XXXXXXXXX 17-02-07