Syftet med denna uppsats har framförallt varit att ta reda på hur Malmö stad arbetar med förtätningsarbetet och att försöka besvara frågan om vilka effekter en förtätning av Malmö kan ge, både positiva och negativa.
Under arbetets gång har vi fått en djupare inblick i ordet “förtätning” och dess innebörd. Malmö stads målsättning är inte att bygga mer eller på höjden för förtäta staden på den
befintliga ytan, något som en förtätning vid första anblick kan verka vara. Arbetet i staden har snarare handlat om att skapa ytor med fler användningsområden i det redan befintliga
beståndet och den största delen av Malmös arbete har därför varit att skapa lättillgänglighet till och från stadens alla hörn för att öka rörligheten av befolkningen.
Som det har framgått arbetar Malmö stad frekvent med att förtäta staden och har valt
tillvägagångssättet att fokusera på specifika stadsdelar och arbeta med förtätning på olika sätt i respektive stadsdel. Genom att grunda sin stadsutvecklingsstrategi på de tre hörnpelarna för ett hållbart förtätningsarbete: ekonomi, sociala villkor och miljö, har Malmö skapat
förutsättningarna för att på ett positivt och hållbart sätt förtäta staden. Utmaningarna som kvarstår är att stadens invånare ska välkomna de förändringar som staden presenterar och själv våga krossa barriärer. Staden kan bara ge förutsättningarna och här har Malmö med en ordentlig kraftsamling påbörjat ett arbete framåt, befolkningen måste nu anpassa sig efter detta och gemensamt arbeta för ett hållbart Malmö.
Referenslista
Alestig, Peter. 2017. Bostadsbristen värre än någonsin i kommunerna. Svenska Dagbladet. 26 Oktober. https://www.svd.se/nio-av-tio-av-kommuner-lider-av-bostadsbrist (Hämtad 2018- 04-09)
American Planning Association. 1999. Planning Communities for the 21st Century. Washington, DC: APA
Barrington-Leigh, Christopher. och Millard-Ball, Adam. 2015. A century of sprawl in the United States. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of
America 112 (27): 8244-8249. doi: 10.1073/pnas.1504033112.
Bergsäker. [u.å.]. Förtätningen avgörande för att bygga hållbara städer. Bergsäker. https://www.bergsaker.se/bygga-hallbara-stader (Hämtad: 2018-04-09)
Boverket. 2010. Mångfunktionella ytor – Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i
städer och tätorter genom grönstruktur. Karlskrona: Internt Boverket.
Boverket. 2016. Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona: Elanders.
Boyko, Christopher T., Cooper, Rachel. 2011. Clarifying and re-conceptualising density.
Progress in Planning 76 (1): 1-61.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Malmö: Liber.
Burton, Elizabeth. 2000. The potential of the compact city for promoting social equity.
Achieving Sustainable Urban Form. 19-29.
Börjesson, Agneta, Eklöf, Patrik, Enghag, Olof, Gert, Lennart, Persson, Jörgen och Renström, Claes. 2013. Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering.
Campbell, Scott. 1996. Green Cities, Growing Cities, Just Cities?: Urban Planning and the Contradictions of Sustainable Development. American Planning Association. Journal of the
American Planning Association 62 (3): 296-312. doi: 10.1002/9781119084679.ch11
Danmarks statistik. [u.å.]. Folketal. Danmarks statistik.
https://www.dst.dk/da/Statistik/emner/befolkning-og-valg/befolkning-og- befolkningsfremskrivning/folketal# (Hämtad 2018-05-01)
Elgåker, Hanna. och Kaaman, Johanna. 2015. Markhushållning i planeringen -
Jordbruksmarken i Skåne. Rapport för Länsstyrelsen Skåne: 2015:27. Malmö: Länsstyrelsen
Skåne.
Eneroth, Nina. 2018. Hållbara Sorgenfri. Malmö stad.
https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--
visioner/Utbyggnadsomraden/Sorgenfri/Hallbara-Sorgenfri.html (Hämtad 2018-08-07)
European Commission. 2007. Green Paper – Towards a new culture for urban mobility. http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-07-379_en.htm (Hämtad 2018-05-02)
Fastighetsvärlden Idag. 2014. Vagner säljer ”Kinesiska muren” till SHALL.
Fastighetsvärlden. https://www.fastighetsvarlden.se/notiser/vagner-saljer-kinesiska-muren- till-shall/ (Hämtad 2018-08-10)
Forsberg, Ellen. 2013. Afrikas befolkning fördubblas till 2050. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Afrikas-befolkning-fordubblas-till-2050, (Hämtad 2018-04-09)
Förenta Nationerna. 2012. FN & hållbar utveckling, Rio+20. Förenta Nationerna.
https://archive.is/20151209065652/http://www.fn.se/hallbarutveckling (Hämtad 2018-08-07)
Förenta Nationerna. 2014. World’s population increasingly urban with more than half living
http://www.un.org/en/development/desa/news/population/world-urbanization-prospects-
2014.html (Hämtad 2018-08-07)
Galyean, Crystal. 2015. Levittown. US History Scene.
http://ushistoryscene.com/article/levittown/ (Hämtad: 2018-05-07)
Gustavsson, Ted. 2018. Om Sorgenfri. Malmö stad. https://malmo.se/Stadsplanering-- trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Sorgenfri/Om-Sorgenfri.html (Hämtad 2018-08-07)
Haaland, Christine, van den Bosch, Cecil Konijnendijk. 2015. Challenges and strategies for urban green-space planning in cities undergoing densification: A review. Urban Forestry &
Urban Greening 14 (4): 760-771. doi: 10.1016/j.ufug.2015.07.009
Hasse, John E., Lathrop, Richard G. 2003. Land resource impact indicators of urban sprawl.
Applied Geography 23 (2-3): 159-175. doi: 10.1016/j.apgeog.2003.08.002
Kotkin, Joel. 2013. How Can We Be So Dense? Anti-Sprawl Policies Threaten America's
Future. Forbes. https://www.forbes.com/sites/gradsoflife/2018/05/23/building-a-strong-
workforce-together/#5964818979ac (Hämtad 2018-04-25)
Kretseum. [u.å.]. Hyllie Vattenpark. Kretseum. http://www.kretseum.se/hyllievattenpark
(Hämtad 2018-08-10)
Kummel, Linda. 2006. Den glesa staden. Staden, transporterna och stadsutglesningen – ett
diskussionsunderlag. Rapport för Svenska Naturskyddsföreningen. Stockholm: Svenska
Naturskyddsföreningen.
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend. 2015. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvantitativ metod. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvantitativ-metod (Hämtad 2018- 05-01)
Lehmann, Steffen. 2010. Green Urbanism: Formulating a Series of Holistic Principles.
S.A.P.I.EN.S 3 (2). https://journals.openedition.org/sapiens/1057 (Hämtad 2018-05-03)
Lilja, Elisabeth, Pemer, Mats. 2010. Boendesegregation – orsaker och mekanismer En
genomgång av aktuell forskning.
Malmö stad. 2008. Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel. Dialog-pm
2008:1. Malmö: stadsbyggnadskontoret i Malmö.
Malmö stad. 2013. Västra Hamnen 2031 ett hållbart och gott liv för alla. Malmö stad.
Malmö stad. 2014. Översiktsplan för Malmö. Malmö: stadsbyggnadskontoret i Malmö.
Malmö stad. 2016. Bo01. Malmö stad. https://malmo.se/Stadsplanering--
trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Vastra-Hamnen-/Planer-program--
byggprojekt/Delomraden-i-Vastra-Hamnen/Bo01.html (Hämtad 2018-05-03)
Malmö stad. 2017. Citytunneln i Malmö. Malmö stad. https://malmo.se/Stadsplanering-- trafik/Trafik--hallbart-resande/Nar-du-aker-kollektivt/Citytunneln.html (Hämtad 2018-05-08)
Malmö stad. 2018a. Befolkningsprognos. Malmö stad. https://malmo.se/Kommun-- politik/Fakta-och-statistik/Befolkning/Befolkningsprognos.html (Hämtad 2018-05-01)
Malmö stad. 2018b. Kulturliv i Sorgenfri. Malmö stad. https://malmo.se/Stadsplanering-- trafik/Stadsplanering--visioner/Utbyggnadsomraden/Sorgenfri/Kulturliv-i-Sorgenfri.html
(Hämtad 2018-08-10)
Malmö stad. 2018c. Persontrafik på Kontinentalbanan. Malmö stad.
https://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visioner/Framtidens- kollektivtrafik/Persontrafik-pa-Kontinentalbanan.html (Hämtad 2018-08-10)
MKB. 2017. Nytt bolag bildat för att förverkliga Culture Casbah. MKB.
https://www.mkbfastighet.se/om-mkb/nyheter/2017/januari/nytt-bolag-bildat-for-att- forverkliga-culture-casbah/ (Hämtad 2018-05-17)
Mouratidis, Kostas. 2017. Is compact city livable? The impact of compact versus sprawled neighbourhoods on neighbourhood satisfaction. Urban Studies: 1-23. doi:
10.1177/0042098017729109
Nelson, Ida, Malmqvist, Daniel, och Stålner, Bengt. 2016. Täthetsmått för
effektiv kollektivtrafik. Sveriges Kommuner och Landsting.
Næss, Petter. 2014. Urban Form, Sustainability and Health: The Case of Greater Oslo.
European Planning Studies 22 (7): 1524-1543. doi: 10.1080/09654313.2013.797383
O’Sullivan, Arthur. 2012. Urban Economics. New York: McGraw-Hill Education.
Richardson, Harry W. och Bae, Chang-Hee Christine. 2016. Urban Sprawl in Western Europe
and the United States. Abingdon: Routledge.
Rosenberg, Matt. 2018. A History of the Levittown Housing Developments. ThoughtCo.
https://www.thoughtco.com/levittown-long-island-1435787 (Hämtad 2018-05-07)
Rådberg, Eva-Lena. 2014. Rädda åkermarken innan det är för sent! Naturskyddsföreningen.
Smidfelt Rosqvist, Lena. 2011. Trafik för hållbar stadsutveckling. I Engström, Carl-Johan (red.). Urbaniserad värld – Nya steg mot hållbara städer. Stockholm: Global Utmaning, 34- 40.
Svanström, Stefan. 2015. Urbanisering - från land till stad. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/ (Hämtad 2018-04-10)
Ståhle, Alexander. 2016. Alla behöver närhet: så blir framtidens städer. Årsta: Dokument Press.
Söderlind, Jerker. 1998. Stadens renässans. Stockholm: SNS Förlag.
United States Census Bureau. [u.å.]. U.S. and World Population Clock. U.S. Department of Commerce. https://www.census.gov/popclock/world, (Hämtad 2018-04-09)
United States Census Bureau. [u.å.]. Population and Housing Unit. U.S. Department of Commerce. https://www.census.gov/programs-surveys/popest.html (Hämtad 2018-05-01)
WWF. 2017. Så beräknar man ekologiska fotavtryck. WWF. http://www.wwf.se/wwfs- arbete/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekologiska- fotavtryck-sa-beraknar-man-ekologiska-fotavtryck (Hämtad 2018-05-07)
WWF. 2010. Reinventing the city – Three prerequisites for greening urban infrastructures.
Öresundsbron. [u.å.]. Öresundsbrons historik. Öresundsbron.
https://www.oresundsbron.com/sv/info/oresundsbrons-historik (Hämtad 2018-04-09)
Öresundsinstituttet. 2018. Fakta: trafik över Öresund 2017. Öresundsinstituttet.
http://www.oresundsinstituttet.org/fakta-trafiken-over-oresund-de-senaste-12-manaderna, (Hämtad 2018-04-09)