I rollen som forskare bör man vara medveten om sin egen inverkan forskningsprocessen samt eventuella brister som kan vara av behov att belysa. Vad som kan sägas om denna studie i det sammanhanget är först och främst att utrymmet i en kandidatuppsats är begränsat, vilket genererar ett tämligen småskaligt resultat som i sin tur innebär att några större slutsatser inte kan göras. Slutsatser kan endast göras utifrån de material som införskaffats. Dessutom återfanns olika mycket information om respektive indikator, vilket också har en inverkan på resultatet.
Syftet med arbetet var att utifrån befintlig teori undersöka Italiens korruptionssyndrom, det vill säga hur väl Italien kan sägas tillhöra Elite Cartels-korruption än idag efter att Johnston placerat in Italien i detta korruptionssyndrom år 2005. En kvalitativ fallstudie om Italiens korruptionssyndrom har genomförts för att finna svaret på den aktuella frågeställningen som
33
var “Hur väl passar Elite Cartels-korruption in på dagens Italien?”. Johnston menar i sin teori om de fyra olika korruptionssyndromen att länder med Elite Cartels-korruption kännetecknas av:
Demokratier under konsolidering - liberaliserade med växande politisk konkurrens och
deltagande
Måttligt rika ekonomier under reform - till stor del liberaliserade och öppna ekonomier med växande konkurrens
Samarbetande eliter som utövar makt
Måttligt starka och effektiva institutioner
Måttligt starkt civilsamhälle (Johnston 2005, 40).
För att återkoppla teori och resultat utifrån insamlad empiri kan man konstatera att Italien till stor del kan sägas tillhöra korruptionssyndromet Elite Cartels än idag, även om det råder en del oklarheter om huruvida politisk och ekonomisk konkurrens och deltagande ökar eller ej med tanke på Italiens strukturella problem som medför svårigheter att driva igenom reformer. Transitionen efter Mani pulite och regeringens ständiga försök till att driva igenom reformer i ett politiskt instabilt Italien med syfte att bland annat råda bot på parlamentarisk oenighet, visar på att Italien fortfarande befinner sig under en konsoliderande (stabiliserande) demokratisk fas. Landet kan säga vara till stor del liberaliserat eftersom det rankas av Freedom House som en fri demokrati med en hög grad av civila friheter och politiska rättigheter. Italien kan sägas vara rikt tack vare sin, å ena sidan, stora ekonomi, avancerade industri, höga BNP, höga förmögenhet i hushållen. Landet har dock upplevt en låg ekonomisk tillväxt under de senaste åren och besitter nu en mycket hög statsskuld, vilket gör att landet kan sägas vara måttligt rikt. Heritage Foundation bedömer Italien som en måttligt fri ekonomi, vilket innebär att ekonomin skulle kunna sägas vara till stor del liberaliserad och öppen. När det gäller förekomsten av samarbetande eliter kan man konstatera att sådana fortfarande förekommer i Italien och utgör en stor del av korruptionssituationen. Institutionerna kan enligt insamlat material konstateras vara måttligt starka och måttligt effektiva med tanke på
strukturella problem, politisk instabilitet och lågt förtroende för staten och politiker. Civilsamhället visar tecken på att kunna vara måttligt starkt.
Sammanfattningsvis kan fallet Italien och dess korruptionssyndrom till största del sägas tillhöra Elite Cartels-syndromet än idag, dock råder det en del oklarheter om hur den politiska och ekonomiska konkurrensen samt deltagandet ökar.
34
Johnstons teori och tidigare forskning har under arbetets gång givit en bredare blick för hur man kan se på korruption och dess existens. Johnston hävdar att korruption inte bör betraktas som ett generellt fenomen som ter sig på samma sätt i alla korrupta länder då
sammansättningen av politiska och ekonomiska möjligheter ger olika förutsättningar för korruption att frodas (Johnston 2012, 3). Som det nämnts under “Tidigare forskning” anser även statsvetaren Staffan Andersson i sin avhandling ,“Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones and Change”, att det är nödvändigt att anpassa kontroll- och
bekämpningsåtgärder efter landets egna strukturer då dessa kan se ut på många olika sätt mellan olika länder (Andersson 2002, 248), en argumentation som till stor del liknar Johnstons sätt att se på korruption. Del Monte och Papagni (2007) hävdar att Italiens institutionella förändringar och dess konsekvenser med lägre förtroende för staten och politiker gjort det möjligt för korruptionen att frodas (Del Monte och Papagni, 2007, 394), vilket blir tydligt även i detta fall.
Denna uppsats kan i sin tur bidra med kunskap till framtida studier där korruption betraktas som ett icke-generellt fenomen, och i studier om korruptionsbekämpning kan det vara till stor hjälp att identifiera landets korruptionssyndrom när det gäller att utarbeta olika
bekämpningsstrategier. I studier om till exempel demokrati och utveckling spelar korruption ofta en stor roll, vilket kan vara till nytta att ha förståelse för som forskare.
Inför fortsatta studier på området kan det vara intressant att ännu mer på djupet studera och jämföra länder med liknande korruption för att eventuellt kunna peka på fler skillnader mellan korruptionssyndromen och på så sätt utveckla Johnstons teori. Det skulle även vara möjligt att undersöka om alla indikatorer för varje korruptionssyndrom väger lika mycket eller om någon indikator har större påverkan på möjligheterna för korruption att skapas och existera.
“By now we have learned a great deal about corruption, its links to development, and the complexities of reform, and possess a body of knowledge, data, and experience impossible to envision a generation ago” (Johnston 2005, x).
35
Referenslista
Amnå, Erik., Svedberg, Lars. 2005. Civilsamhället - Några forskningsfrågor. Södertälje: Fingraf Tryckeri
http://www.rj.se/globalassets/bocker/2005/civilsamhallet_forskningsfr.pdf
Ander, Malin. 2014. Kvalitativa metoder. Uppsala universitet
file:///C:/Users/Tina%20B%C3%A4ckstr%C3%B6m/Downloads/Kritisk%20granskning,%20 kvalitativa%20metoder%20del%20II.pdf (Hämtad 2016-05-16)
Andersson, Staffan. 2002. Corruption in Sweden Exploring Danger Zones and Change. Statsvetenskapliga institutionens skriftserie.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142008/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-02-11) Civicus, 2011 http://socs.civicus.org/CountryCivilSocietyProfiles/Italy.pdf (Hämtad 2016-05-11) Civicus, 2016 http://www.civicus.org/index.php/en/what-we-do-126 (Hämtad 2016-05-11) Dagens nyheter, 2007. http://www.dn.se/nyheter/varlden/fyra-italienska-brottsorganisationer/ (Hämtad 2016-02-13) Dagens Nyheter, 2009. http://www.dn.se/nyheter/varlden/maffian-omsatter-140-miljarder/ (Hämtad 2016-02-13)
David Nelken. 1996. The Judges and Political Corruption in Italy. Journal of Law and Society. Vol. 23, No. 1, The Corruption of Politics and the Politics of Corruption (Mar., 1996), pp. 95-112
http://www.jstor.org.proxybib.miun.se/stable/pdf/1410469.pdf?acceptTC=true (Hämtad 2016-02-12)
36
Del Monte, Alfredo., Papagni, Erasmo. 2007. The determinants of corruption in Italy: Regional panel data analysis. European Journal of Political Economy [0176-2680] Del Monte, Alfredo år:2007 vol:23 iss:2 sidor: 379 -396.
http://ac.els-cdn.com.proxybib.miun.se/S0176268006000425/1-s2.0-S0176268006000425- main.pdf?_tid=9808cfd0-2264-11e6-8822-00000aab0f01&acdnat=1464172792_446605a1c448e2c34f0a047b576c3b69 (Hämtad 2016-02-13) Dynamic work, 2015. http://www.dynamic-work.se/hr-bloggen/kvalitativ-intervjuteknik-och-analys (Hämtad 2016-05-17)
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena. 2012.
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4 uppl. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Europaportalen, 2014.
http://www.europaportalen.se/2014/09/renzi-sista-chansen-italien (Hämtad 2016-05-03) http://www.europaportalen.se/2014/02/korruption-kostar-eu-landerna-skjortan (Hämtad 2016-05-12)
European commission, Italy to the EU Anti-corruption Report. 2014.
http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/organized-crime-and-human-trafficking/corruption/anti-corruption-report/docs/2014_acr_italy_chapter_en.pdf (Hämtad 2016-05-09) Exportkreditnämnden, 2014. http://www.ekn.se/Global/Landriskanalyser/Europa%20och%20OSS/Svenska/Landriskanalys ItalienSep2014Extern.pdf (Hämtad 2016-05-02) Freedom House, 2016. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2015/italy (Hämtad 2016-05-16)
37
Gaudin-Robert, Federico. 2007. Skuggor ur det förgångna - Det auktoritära arvet i Uruguay 1985-1990. Lunds universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1321615&fileOId=13216 16 (Hämtad 2016-05-02)
Globalis, 2016.
http://www.globalis.se/Laender/Italien (Hämtad 2016-04-14)
Haglund, Fredrik. 2014. Korruption kostar EU-länderna skjortan. Europaportalen.
http://www.europaportalen.se/2014/02/korruption-kostar-eu-landerna-skjortan (Hämtad 2016-05-15)
Heywood, Paul. 2015. Routledge handbook of political corruption. Abingdon: Routledge. E-bok.
ISTAT, 2015.
http://www.istat.it/en/national-accounts (Hämtad 2016-05-16)
Johnston, Michael. 2005. Syndromes of Corruption – Wealth, Power and Democracy. Cambridge: Cambridge University Press.
Johnston, Michael. 2012. Corruption and reforms: One size does not fit all. IACSA. https://www.iaca.int/images/sub/standard-trainings/IACSA/M.Johnston-IACSA_2012.pdf (Hämtad 2016-01-25)
Klitgaard, Robert. 1998. Strategies against corruption. Agencia Española de Cooperación Internacional. http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/clad/clad0035403.pdf (Hämtad 2016-04-18) Knoema, 2016. https://knoema.com/WBWGI2014/worldwide-governance-indicators-2015?tsId=1032440 (Hämtad 2016-05-17) Landguiden, 2013.
38 http://www.landguiden.se.proxybib.miun.se/Lander/Europa/Italien/Modern-Historia (Hämtad 2016-04-14) Landguiden, 2015. http://www.landguiden.se.proxybib.miun.se/Lander/Europa/Italien/Aktuell-Politik (Hämtad 2016-04-18)
Linde, Jonas., Ekman, Joakim. 2006. Demokratiseringsprocesser - Teoretiska ansatser och empiriska studier. Lund: Studentlitteratur AB
Marsch, David, Stoker, Gerry. 2010. Theorys and Methods in Political Science. Hampshire: Palgrave Macmillan. Malmö Högskola, 2011. https://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/ls/Ar-student/ls-exarb-fore2011/Guide-for-dig-antagen-fore-2011-kapitel-1/ (Hämtad 2016-05-18) Nationalencyklopedin, 2016. http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/italien#historia (Hämtad 2016-01-29) http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/italien#inledning (Hämtad 2016-01-25) http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/korruption (Hämtad 2016-01-28) http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/italien#näringsliv -och-ekonomi (Hämtad 2016-05-03) http://www.ne.se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/italien#statsskick -och-politik (Hämtad 2016-05-03) OECD, 2016. https://data.oecd.org/italy.htm (Hämtad 2016-05-16) https://data.oecd.org/gdp/gross-domestic-product-gdp.htm (Hämtad 2016-05-16) Polisen, 2016.
39
https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Korruption/ (Hämtad 2016-01-29)
Sandgren, Claes. 2008. Korruption: Orsaker, effekter och strategier för bekämpning. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:187099/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-04-18)
Sandri et al. 2013. Political system, civil society and institutions in Italy: The quality of democracy. Comparative European Politics (1472-4790). Sandri, Giulia år: 2013 vol:11 iss:3 sidor: 261 http://www.palgrave-journals.com.proxybib.miun.se/cep/journal/v11/n3/full/cep201242a.html (Hämtad 2016-05-02) Sida, 2006. http://www.sida.se/contentassets/c13aedbe26d2432aa5b79767a57a634d/korruption---ett-hinder-f246r-utveckling_1193.pdf (Hämtad 2016-01-29) Svenska Dagbladet, 2014. http://www.svd.se/italiensk-maffia-storre-an-mcdonalds (Hämtad 2016-02-13)
Sveriges ambassad, Rom, 2016.
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Rom/Landfakta/Om-Italien/Ekonomi-handel--statsfinanser/ (Hämtad 2016-05-03)
Teorell, Jan., Svensson, Torsten. 2007. Att fråga och att svara- Samhällsvetenskaplig metod. 3 uppl. Malmö: Liber AB.
Transparency international, 2015.
https://www.transparency.org/country/#ITA_DataResearch (Hämtad 2016-04-14) https://www.transparency.org/country/#ITA_PublicOpinion (Hämtad 2016-04-14)