Syftet med denna uppsats var att skapa insikt och kunskap om turistiska diskurser rörande natur genom att undersöka vilka bilder och representationer kring natur i de svenska nationalparker som framhävs i turistbroschyrer, men även hur människa-natur-relationer framställs för att skapa en större förståelse för vilken innebörd det får för hur människa och natur i nationalparker uppfattas och hanteras. Med fokus på turistbroschyrer som innefattar nationalparker inom områden av fjällnatur och/eller inbegriper områden där samebyar bedriver renskötsel. Naturen porträtteras inte entydigt, utan innefattar olika former av representationer i turistbroschyrerna.
Denna empiriska studie påvisar att de diskursiva formationerna av nationalparksnaturen består av i första hand av att naturen är något sublimt, exotiskt, orört och förhistoriskt, egenskaper som framställer naturen som något externt till det mänskliga samhället. Naturen porträtteras även som en inbjudande, anpassad och romantiserad plats för just turisten, som har sceniska egenskaper vilka skapar ett känslomässigt band mellan naturen och människan. Samtidigt som naturen i nationalparken också porträtteras som en nationalistisk symbol, där naturen är något speciellt och utmärkande för det svenska landskapet. Representationer som både Fälton och Hedrén (kommande) och Mels (1999) har uppmärksammat i deras material. Emellertid, har inte alla parker samma utrymme och porträttering i broschyrerna, något som i sin tur kan anses ha särskilda implikationer på hur människan kommer uppfatta och hantera naturen i parkerna. Parallellt, så porträtteras samens och turistens relation till naturen att vara olika, vilket också särskiljer turisten och samen från varandra, en aspekt som tidigare forskning inom detta särskilda forskningsämne inte har lyft fram. Porträtteringen framställer också samen som en sevärdhet för turisten, vilket går att förankra i dess ”närmare” relation i
naturen. En porträttering som påvisar i jämförelse med andra studier (Mels, 2002), hur samers relation till naturen kan förändras beroende på vilken synvinkel nationalparkskontexten har, bevarande- eller turistisk. Vad gäller turistens relation till naturen är hen endast en tillfällig observatör, varav särskilda grupper människor anses vara välkomna på specifika platser mer än andra, en porträttering som även Fälton och Hedrén (kommande) påpekar i deras artikel. De diskursiva formationerna som denna studie uppmärksammat sammanfaller allt som allt i en diskurs som jag har valt att kalla för Dina fantasiparker i norr. Där ordet ”dina” står för att det är allmänheten och svenskafolkets parker belägna i norra delen av Sverige, vilka som kan upplevas som nästan drömlika platser som är långt bortanför vardagen vilka är lite mystiska i och med dess exotism och sublimitet, och ska därför upptäckas av turisten.
37
Representationerna sammanfaller i att nationalparkerna och dess natur framställs som
nästintill overkliga och kan därför ses som ”fantasiparker”, något som går att sammankoppla med Fälton och Hedréns (kommande) slutsats kring föreningen genom utopiska fragment som deras material visade på, då denna diskurs även cirkulerar kring en form av ouppnåeligt ideal. I fråga om ytterligare implikationer denna diskurs kan ge upphov till så främjar det som sagt det antropocentriska synsättet gällande natur och människa, varav samer normaliseras att vara någonting annat gentemot det västerländska, något som stärker den antropocentriska
särskiljningen. Samtidigt kan den främja vilken natur som kommer betraktas som
”skyddsvärd” och inte, men likaså hur människan bör och icke-bör interagera med naturen. Även fast denna diskurs är förankrad och påverkad av andra diskursiva maktstrukturer, så upprätthåller den dess olika principer och sanningar genom turistbroschyrernas
kunskapsförmedlande.
Avslutningsvis, för att få en större helhetsbild gällande de resterande svenska
nationalparkerna och dess natur som denna studie inte har omfattats om, bör fortsatta studier undersöka deras representationer i turistbroschyrer för att på så vis få en större förståelse för hur dess natur kan förstås och hanteras. Hurusom, denna uppsats är i alla fall ett bidrag till utfyllandet av den kunskapslucka som råder idag inom detta forskningsämne, ett bidrag som påvisar hur kultur och natur kan hänga ihop och mixtras samman till olika former av
38
Referenslista
Andersson, J. (2011). Diskurs. I Syssner, J.(red) Perspektiv på turism och resande: begrepp
för en kritisk turismanalys. Lund: Studentlitteratur, 2011, 37-55.
Bal, M. (2003). Visual Essentialism and the Object of Visual Culture. Journal of Visual
Culture, 2(1), 5–32. Tillgänglig: https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsnar&AN=edsnar.oai.dare. uva.nl.publications.e152fa4f.5140.4c74.af1c.694e81577edb&lang=sv&site=eds-
live&scope=site
Carolan, M.S. (2006). ‘The values and vulnerabilities of metaphors within the environmental science,’ Society & Natural Resources, 19 (10), 921-30. Tillgänglig: https://search-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsbl&AN=RN196230800&l ang=sv&site=eds-live&scope=site
Castree, N. (2014). Making sense of nature. London: Routledge, 2014
Cochrane, T. (2012). The Emotional Experience of the Sublime. Canadian Journal of
Philosophy, 42(2), 125–148. Tillgänglig: https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsjsr&AN=edsjsr.43297871 &lang=sv&site=eds-live&scope=site
Cronon, W. (1996). The trouble with wilderness - Or, getting back to the wrong nature.
Environmental History, 1(1), x1-28 Tillgänglig: https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edselc&AN=edselc.2-52.0- 0344529794&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Escobar, A. (1996). Construction Nature: Elements for a post-structuralist political ecology.
Futures, 28(4), 325–343. doi:10.1016/0016-3287(96)00011-0.
Feder, E. K. (2011). Power/Knowledge. I Taylor, D (red.), Michel Foucault: Key Concepts Durham: Acumen, 55–68.
Foucault, M. (1976). The Birth of the Clinic. London: Tavistock
Foucault, M. (1980) Power and Truth. I Gordon, C. (red). Power/knowledge: selected
interviews and other writings 1972-1977. Brighton: Harvester P, 109-134.
Foucault, M. (1986). Disciplinary Power and Subjection. I Lukes, S. (red.) Power. Oxford: Basil Blackwell, 229–242.
Foucault, M. (1990). Politics, Philosophy, Culture: Interviews and other Writings, 1977-
1984, (Sheridan. A, Övers.) (L. D. Kritzman, red.). New York and London: Routledge
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den
2 december 1970 (Rosengren. M, Övers.). Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag
Symposion.
Foucault, M. (2017). Övervakning och straff: fängelsets födelse (5. uppl.). (Bjurström, C. G, Övers). Lund: Arkiv förlag.
39
Fredman, P., Gössling, S., & Hultman, J. (2006). Sweden: Where Holidays Come Naturally. I S. Gössling & J. Hultman (Red.), Ecotourism in Scandinavia: Lessons in Theory and
Practice, Volume 4 in the “Ecotourism” series. Wallingford: CABI, 23-37.
Fredman, P., Hörnsten Friberg, L. & Emmelin. L. (2007). Increased visitation from national park designation. Current Issues in Tourism 10 (1), 87-95. doi:10.2167/cit293.0.
Fredman, P.& Sandell, K. (2009). ’Protect, preserve, present’ The role of tourism in Swedish national parks. I Frost, W.& Hall, C. M (red). Tourism and national parks: international
perspectives on development, histories and change. Routledge, 197-207.
Fredman, P., & Tyrväinen, L. (2010). Frontiers in Nature‐Based Tourism. Scandinavian
Journal of Hospitality and Tourism, 10(3), 177–189. doi:10.1080/15022250.2010.502365.
Frost, W. & Hall, C. M (2009a). Tourism and National parks. I Frost, W., Hall, C. M (red).
Tourism and national parks: international perspectives on development, histories and change.
Routledge, i.
Frost, W. & Hall, C. M (2009b). National parks, national identity and tourism. I Frost, W., Hall, C. M (red). Tourism and national parks: international perspectives on development,
histories and change. Routledge, 63–77.
Fyfe, G. & Law, J. (1988). Introduction: on the invisibility of the visual. I Fyfe, G., Law, J (red). Picturing power: visual depiction and social relations. Routledge, 1-14.
Fälton, E. & Hedrén, J. (Kommande). Welcome to Your Finest Nature: A Touristic Discourse
on Nature Coming to Sight in Swedish National Park Information Materials.
Hall, S. (1997). The Work of Representation. I Hall. S. (red) Representation: cultural
representations and signifying practices. Sage, 15-63.
Harley, J. B. (1988). Maps, knowledge, and power. I Cosgrove, D. E. and Daniels, S. The
iconography of landscape: essays on the symbolic representation, design and use of past environments. Cambridge: Cambridge Univ. Press, 277–303.
Johannisson, K. (1984). Det sköna i det vilda: En aspekt på naturen som mänsklig resurs. I Frängsmyr, T (red.) Paradiset och vildmarken – Studier kring synen på natur och
naturresurser. LiberFörlag, 15–81.
Kellert, S.R. (1995). Concepts of nature east and west. I Soulé, M.E, Lease, G (red)
Reinventing Nature? Responses to Postmodern Deconstruction. Washington D.C.: Island,
103-121.
Laponia. (2015a). Padjelanta/Badjelánnda I världsarvet Laponia. [Broschyr] Jokkmokk: Laponia
Laponia. (2015b). Sarek & Stora Sjöfallet/Sarek & Stour Muorkke I världsarvet Laponia [Broschyr] Jokkmokk: Laponia
Laponia. (2016). Muddus/Muttos Nationalpark – I världsarvet Laponia – Djupa
40
https://www.sverigesnationalparker.se/globalassets/muttos/filer/muddus-muttos-nationalpark- broschyr-sve.pdf [2019-04-23]
Latour, B. (1993). We have never been modern. Harvard Univ. Press
Lyngnes, S.& Viken, A. (1998) Samisk kultur og turisme på Nordkalotten. Research Report 1998(8). Handelshøyskolen BI, Sandvika, Norway.
Lång, H., Mårald, E. & Nordlund C. (2016). Making Wilderness. An Inquiry into Stig Wesslén’s Documentation and Representation of the Northern Swedish
Landscape. Journal of Northern Studie. 9. (2) 9–36. Tillgänglig: https://search-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsswe&AN=edsswe.oai.Di VA.org.umu.105117&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Länsstyrelsen Dalarna. (2017). Fulufjellet/Fulufjällets nationalparker – Från gammelskog till
fjällhed – en gränslös upplevelse. [Broschyr] Tillgänglig:
https://www.sverigesnationalparker.se/globalassets/fulufjallet/filer/fulufjallet-webb-sve.pdf [2019-04-23]
Länsstyrelsen Jämtland. (2017). Sonfjällets nationalpark – Björnens hemvist. [Broschyr] Tillgänglig: https://www.sverigesnationalparker.se/globalassets/sonfjallet/filer/sonfjallet- folder-se.pdf [2019-04-23]
Länsstyrelsen Norrbotten. (2016a). Abisko nationalpark – Fjäll och dal att njuta av. [Broschyr] Tillgänglig:
https://www.sverigesnationalparker.se/globalassets/abisko/filer/abiskofolder_sv_low.pdf [2019-04-23]
Länsstyrelsen Norrbotten. (2016b). Pieljekaise – Nationalpark i Norrbottens län. [Broschyr] Tillgänglig:
https://www.sverigesnationalparker.se/globalassets/pieljekaise/filer/pieljekaise_sv_folder_201 8.pdf [2019-04-23]
Macnaghten, P. & Urry, J. (1998). Contested natures. Sage
Maraud, S. & Guyot, S. (2016) ‘Mobilization of imaginaries to build Nordic Indigenous nature, Polar Geography, 39 (3), 196-216. Doi: 10.1080/1088937X.2016.1184721
Mark, S.R. (2009). Framing the view – How American national park came to be. I Warwick, F. & Hall, C.M (red.). Tourism and national parks: international perspectives on
development, histories and change. London: Routledge, 81-87.
Mels, T. (1999). Wild landscapes. the cultural nature of Swedish national parks. Diss., Lund Univ. Pr.
Mels, T. (2002) Nature, home, and scenery: The official spatialities of Swedish national parks’, Environment and Planning D: Society and Space, 20(2), 135–154. doi: 10.1068/d14s. Naturvårdsverket. (2011). Sveriges nationalparker – Vår varumärkesstrateg. [Broschyr] Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig: https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i- miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/varumarket-sveriges-
41
Naturvårdsverket. (2018). Sveriges nationalparker. Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Nationalparker/ [2019-04-15] Naturvårdsverket. (2019a). Varför behövs nationalparker? Tillgänglig:
https://www.sverigesnationalparker.se/om-sveriges-nationalparker/varfor-behovs- nationalparker/ [2019-01-04]
Naturvårdsverket. (2019b). Sveriges naturtyper. Tillgänglig:
http://www.sverigesnationalparker.se/om-sveriges-nationalparker/sveriges-naturtyper [2019- 04-15]
Patin, T. (2012). Introduction: Naturalizing Rhetoric. In T. Patin (red.), Observation Points:
The Visual Poetics of National Parks [Elektronisk resurs] (ix–xxvi). Minneapolis: University
of Minnesota Press. Tillgänglig: https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping- ebooks/reader.action?docID=976976&ppg=234
Phillips, N. & Hardy, C. (2002). Discourse analysis: investigating processes of social
construction. Thousand Oaks, CA: Sage
Rose, G. (2012). Development in the Field of Visual Culture. I Heywood, I, Sandywell, B & Gardiner, M (red.), The handbook of visual culture, Berg, Oxford, 2012, 542-558.
Rose, G. (2016) Visual methodologies: an introduction to researching with visual materials. London: Sage, 2016.
SCB. (2018). Skyddad natur 2017: 13 procent av Sveriges landyta är formellt skyddade
områden. Tillgänglig: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/miljo/markanvandning/skyddad-natur/pong/statistiknyhet/skyddad-natur-2017/ [2019- 01-04]
Skr. 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik. [Elektronisk] Stockholm: Miljödepartementet Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/49bba6/contentassets/f213f430f0a346439fbbf31af880718e/en- samlad-naturvardspolitik-skr.200102173 [2019-01-03]
Soper, K. (1995). What is nature?: culture, politics and the non-human. Blackwell Syssner, J. (2011). Turismvetenskapliga begrepp – en introduktion i Syssner, J.(red)
Perspektiv på turism och resande: begrepp för en kritisk turismanalys. Lund:
Studentlitteratur, 9-17.
Urry, J. (2002). The tourist gaze. SAGE.
Valkonen, J. & Valkonen, S. (2019), On local knowledge. I Eriksen, T. H., Valkonen, S. & Valkonen, J. (red.). Knowing from the indigenous North: Sámi approaches to history, politics
and belonging, Abingdon: Routledge, 12-26.
Wall-Reinius, S. & Fredman, P. (2007) Protected areas as attractions. Annals of Tourism
Research, (4), 839-854. doi: 10.1016/j.annals.2007.03.011
West, P., Igoe, J., & Brockington, D. (2006). Parks and peoples: The social impact of protected areas. Annual Review of Anthropology. 35, :251-277. Tillgänglig: https://search- ebscohost-
42
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsjsr&AN=edsjsr.25064924 &lang=sv&site=eds-live&scope=site