Vattensituationen i dagens Uganda är inte hållbar, men problemet är inte bara akut utan även komplext. Förhöjda halter av metallen bly i dricksvattnet, vilket kan leda till både skador och sjukdomar hos befolkningen, är inte det enda problemet, men det är definitivt ett av de främsta. Även om reningen av bly inte är en helhetslösning för vattensituationen i Uganda är problemet tillräckligt allvarligt för att det bör tas itu med så fort som möjligt. Förhoppningen är att denna studie ska kunna bidra till just detta med hjälp av de resultat som analyserna har gett.
I studien har det fastställts att båda biomassorna lyckades rena samtliga vattensammansättningar till under WHOs gränsvärde för bly i dricksvatten (10µg/l). Detta trots förekomsten av andra konkurrerande metaller. Den teoretiska sorptionskapaciteten var för Musa spp 6,64 - 7,17 µg/g och för Coffea canephora 5,94 - 6,40 µg/g. Musa spp renade alltså vattnet från bly bättre än Coffea canephora, vilket gör att Musa spp är den biomassa att föredra om valet skulle stå mellan de två biomassorna. Musa spp hade bra sorptionskapcitet för samtliga vattensammansättningar, men då det fanns mangan men inget kalcium i vattnet så var sorptionskapaciteten något sämre. Trots att Musa spp visade sig vara den lämpligaste biomassan kan även Coffea canephora rekommenderas som biomassa för rening av bly då dess sorptionskapacitet fortfarande är bra, men det är i sådana fall viktigt att veta om vattnet innehåller andra metaller än bly då detta minskar biomassans sorptionskapacitet. Förutom ovan nämnt går det inte att urskilja något tydligt samband mellan hur förekomsten av metallerna mangan och kalcium förhåller sig till sorptionsförmågan av bly.
6.1 Framtida användning
Förhoppningen är att resultatet från denna studie kommer att bidra med ny data och information som kommer till god användning under vidare studier och utveckling av dricksvattenrening med hjälp av biomassor i Uganda. I första hand som komplement och bidrag till doktoranden Grace Bakyayitas forskning kring detta område, men även som allmän kunskap som kan gynna andra inom liknande forskningsområden.
Studien som har utförs är relativt liten, begränsningarna har varit många på grund av tillgängliga resurser och tidsåtgång. Vi ser att vidare utveckling av liknande studier vore fördelaktigt för att få en heltäckande kunskap inom området. I denna studie undersöks bara reningsförmågan för bly, medan andra spårmetaller även kan vara av intresse för en sådan studie. Samtidigt har det funnits begränsningar för hur många prover som kunnat undersökas i detta arbete, vilket lämnar utrymme för eventuella utökade undersökningar. Då resultaten från studien visar att sorptionskapaciteten för de båda biomassorna är bra, så är slutsatsen att det finns anledning att testa båda dessa i en Kolumn-studie, med förhoppningen om att detta ska leda till en verklig implementering av biofilter vid vattenrening i Uganda.
22
Referenslista
ATSDR (Agency for Toxic Substances and Disease Registry). (2000) Toxicological profile for manganese. Atlanta, GA, United States Department of Health and Human Services, Public Health Service, Agency for Toxic Substances and Disease Registry. Hämtad 2015-04-12, från ATSDR
http://www.atsdr.cdc.gov/toxprofiles/tp151.pdf
Bakyayita, K.G, (2013). Bioprov-20130722major SGU (Opublicerad).
Bakyayita, K.G, (2014). Equilibrium and kinetic batch studies of Cadmium and Lead sorption using Low Cost Biosorbents. Stockholm: Department of Stustainable
Development, Environmental Science and Engineering, Kungliga Tekniska Högskolan.
Berggren Kleja D., Elert M., Gustafsson J.P., Jarvis N., Norrström A. C. (2006). Metallers mobilitet i mark. Swedish EPA , Report 5536
Children’s health. Neurobehavioral Function in School-Age Children Exposed to
Manganese in Drinking Water Youssef Oulhote, Donna Mergler, Benoit Barbeau, David C. Bellinger, Thérèse Bouffard, Marie-Ève Brodeur, Dave Saint-Amour, Melissa Legrand, Sébastien Sauvé, and Maryse F. Bouchard. Hämtad 2015-04-08 från Children’s Health http://ehp.niehs.nih.gov/1307918/#r42
Clarke, T. 2003. Banana lab opens in Uganda: Genetic modification of clonal crop could soon follow. Nature News, August 22. Hämtad 2015-04-07 från
http://www.bioedonline.org/news/news.cfm?art=430
Dr. Dagoon, J. D. (2005). Agriculture and Fishery Technology. Manilla: Rex book store, Inc. Page 58.
EPD (2001). Environmental Protection Division. Water Quality Ambient Water Quality Guidelines for Organic Carbon. URL: Hämtad: 2015-04-16 från EPD
http://www.env.gov.bc.ca/wat/wq/BCguidelines/orgcarbon/ocarbon_over.html
FAO, (2011), The state of the world’s land and water resources for food and agriculture (SOLAW): Managing Systems at Risk. Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome and Earthscan, London.
Folkesson, L. (2005). Spridning och effekter av tungmetaller från vägar och vägtrafik, Litteraturöversikt. Linköping: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
General chemistry Online. Absorption.
Hämtad: 2015-04-16 från General Chemistry Online
http://antoine.frostburg.edu/chem/senese/101/glossary/a.shtml
Goyer, R. A. (1990). Lead toxicity: from overt to subclinical to subtle health effects.
London, Canada: Department of Pathology, University of Western Ontario. p.178 Graber, L. K., Asher, D., Anandaraja, N., F. Bopp, R., Merrill, K., R. Cullen, M., et al.
(2010). Childhood Lead Exposure After the Phaseout of Leaded Gasoline: An Ecological Study of School-Age Children in Kampala, Uganda. Environmental health perspective.
23
Gustafsson, J. P., Jacks, G., Simonsson, M., & Nilsson, I. (2008). Adsorption. In J. P.
Gustafsson, G. Jacks, M. Simonsson, & I. Nilsson, Mark- och vattenkemi, Teori (p. 60-76). Stockholm, Institutionen för mark och vattenteknik, KTH; SLU.
International Coffee Organization. (n.d). Exports of all forms of coffee by exporting countries to all destinations. Retrieved April 7, 2015, from International Coffee Organization: http://www.ico.org/prices/m1.htm
ISO (Internationella standardiseringsorganisationen). 1990, Water quality — Guidelines for the determination of total organic carbon (TOC) and dissolved organic carbon (DOC), ISO 8245:1999, Hämtat 2015-04-23: ISO Online Browsing Platform
https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:8245:ed-2:v1:en
Karugaba A & Kimaru G. (1999). Banana production in Uganda. An essential food and cash crop. Page 5.
Kikulwe, E. & Wesseler, J. (2008). Introducing a genetically modified banana in Uganda.
Washington,
Livsmedelsverket (2015). Kalcium. Hämtad 2015-04-02 från Livsmedelsverket
http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/kalcium/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=kalcium&_t_tag
s=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=130.237.49.126&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_Arti clePage/_24145b26-2451-4982-ad35-2efb8f9b3622_sv&_t_hit.pos=1
Matagi, S. V. (2002). Some Issues of Environmental Concern in Kampala, the Capital City of Uganda. In S. V. Matagi, Environmental monitoring and assessment (pp. 121-138). Kluwer Academic Publishers.
Minstry of Finance, Planning and Economic Development (2013), Millenium Development Goals Report for Uganda 2013: Special theme - Drivers of MDG progress in Uganda and implications for the post-2015 development agenda. September 2013.
Moulodi S., Thorsell J. (2013) Evaluation of the levels of selected trace metal pollutants in groundwater and soil from protected springs in peri-urban Kampala, Uganda. TRITA LWR De- gree Project 13:17, Department of Land and water resources Engineering, Royal Institute of Technology.
Netz, L. & Salmonsson, E. (2014) Biomassa för rening av metallkontaminerat grundvatten: En undersökning av biomassamaterial i Uganda, Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan.
Norsjö kommun (2011). Gränsvärden dricksvatten. Hämtad 2015-04-02 från Norsjö kommun
http://www.norsjo.se/default.aspx?id=19136
NUCAFE. (2012). Uganda Robusta coffee tops London market. Retrieved april 23, 2014, from National Union of Coffee Agribusinesses and Farm Enterprises:
http://www.nucafe.org/index.php/media-centre/latest-news/171-uganda-robusta-coffee- tops-london-market
24
Svenska FN-förbundet, (2015), Länder: Uganda. Hämtad: 2015-02-12, från Globalis http://www.globalis.se/Laender/Uganda Hämtad: 2015-04-07, från Globalis
http://www.globalis.se/Laender/Uganda/(show)/indicators
UNICEF & WHO (2014), Progress on sanitation and drinking-water, 2014 update. United Nations Children´s Fund and Wold Health Organization.
World Health Organization (2011a). Guidelines for Drinking-water Quality FOURTH EDITION. Hämtad 2015-04-03, från WHO
http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241548151_eng.pdf?ua=1
World Health Organization. (2011b). Manganese in Drinking-water Background document for development of WHO Guidelines for Drinking-water Quality
http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/manganese.pdf
Zils, Markus (2014), Moving towards a circular economy. Hämtad 2015-04-08, från McKinsey
http://www.mckinsey.com/insights/manufacturing/moving_toward_a_circular_economy
25
Appendix
Appendix 1 – Mängd metaller kvar i vattnet efter sorption