Slutsats

Studien indikerar på att personer som upplever hög obalans mellan ett beteende gentemot integration med preferenser gentemot segregation även skattar en högre grad av stress. Vidare tycks obalansen med ett beteende mot segregation med preferenser mot integration istället minska den upplevda stressen. Detta skulle kunna bero på att segregation respektive integration är olika svårt att uppnå, där obalansen därför värderas olika av individerna.

28

Referenslista

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006).

Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Malmö: Liber.

Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F., & Aronsson, G. (2013). The diffusion of flexibility. Estimating the incidence of low-regulated working conditions. Nordic Journal of

Working Life Studies, 3(3), 99-116.

Barnett, R. C., Gareis, K. C., & Brennan, R. T. (1999). Fit as a mediator of the relationship between work hours and burnout. Journal of Occupational Health

Psychology, 4(4), 307-317.

Berthelsen, H., Hakanen, J., Kristensen, T. S., Lönnblad, A., & Westerlund, H. (2016). A Qualitative Study on the Content Validity of the Social Capital Scales in the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ II). Scandinavian Journal Of Work

& Organizational Psychology, 1(1), 1-13. doi:10.16993/sjwop.5

Berthelsen, H., Westerlund, H., & Søndergård Kristensen, T. (2014). COPSOQ II: En

uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser

(Stressforskningsrapport nr. 326). Stressforskningsinstitutet: Stockholms universitet.

Bjorner, J. B., & Pejtersen, J. H. (2010). Evaluating construct validity of the second version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire through analysis of differential item functioning and differential item effect. Scandinavian Journal of Public Health,

38(3), 90–105. doi:10.1177/1403494809352533

Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A-L., Rose, A-L., & Ulfvengren, P. I. (2010). Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm: Prevent.

Bolin, M., & Härenstam, A. (2008). An empirical Study Of Bureaucratic and Post-Bureaucratic Characteristics in 90 Workplaces. Economic an Industrial Democracy,

29(4), 541-564. doi:10.1177/0143831X08096228

29

Costa, G., Sartori, S., & Åkerstedt, T. (2006). Influence of flexibility and variability of working hours on health and well-being. Chronobiology International, 23(6): 1125– 1137. doi:10.1080/07420520601087491

Dancey, C., & Reidy, J. (2014). Statistics without maths for psychology. Edinburgh: Pearson.

Doherty, L., & Manfredi, S. (2006). Action research to develop work-life balance in a UK University. Women in Management Review, 21(3), 241-259.

Edvinsson, J. (2016). Flexibelt arbete: Utveckling och validering av ett kvantitativt

frågeformulär (Magisteruppsats). Gävle: Avdelning för arbets- och folkhälsovetenskap,

Högskolan i Gävle. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:937783/FULLTEXT01.pdf

Evers, A. T., van der Heijden, B. M., Kreijns, K., & Vermeulen, M. (2016). Job demands, job resources, and flexible competence: The mediating role of teachers’ professional development at work. Journal Of Career Development, 43(3), 227-243. doi:10.1177/0894845315597473

Försäkringskassan. (2016). Sjukfrånvarons utveckling 2016. (Socialförsäkringsrapport 2016:7). Hämtad från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/a2001891-

5c47-4b8a-b47b-64dfbbd48555/socialforsakringsrapport_2016_07.pdf?MOD=AJPERES

Grzywacz, J. G., Carlson, D. S., & Shulkin, S. (2008). Schedule flexibility and stress: Linking formal flexible arrangements and perceived flexibility to employee health.

Community, Work & Family, 11(2), 199–214. doi:10.1080/13668800802024652

Grönlund, A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor - Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 13(2), 11-23.

Hallsten, L., Bellaagh, K., & Gustafsson, K. (2002). Utbränning i Sverige – en

populationsstudie (Vetenskaplig skriftserie 2002:6). Stockholm. Arbetslivsinstitutet.

Herrero, S. G., Saldaña, M. M., Rodriguez, J. G., & Ritzel, D. O. (2012). Influence of task demands on occupational stress: Gender differences. Journal Of Safety Research,

30

Hill, J. E., Allen, S., Blanchard, V., Grzywacs, J., Matz-Costa, C., Shulkin, S., & PittCatsouphed, M. (2008). Defining and conceptualizing Workplace flexibility.

Community, Work and Family, 11(2), 149-163. doi:10.1080/13668800802024678

Högskoleverket. (2008). Frihetens pris - ett gränslöst arbete: En tematisk studie av de

akademiska lärarnas och institutionsledarnas arbetssituation (Rapport 2008:22).

Stockholm: Högskoleverket.

Johannessen, A., & Tufte, P-A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB.

Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24, 285 - 308.

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the

reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Kossek, E., Ruderman, M., Braddy, P., & Hannum, K. (2012). Work-nonwork boundary management profiles: A person-centered approach. Journal Of Vocational Behavior,

81(1), 112-128. doi:10.1016/j.jvb.2012.04.003

Kreiner, G. E. (2006). Consequences of Work-Home Segmentation or Integration: A Person-Environment Fit Perspective. Journal of Organizational Behavior, 27(4), 485-507.

Lovallo, W. R. (2004). Stress and health: Biological and psychological interactions. London: Sage Publications.

Magee, C., Stefanic, N., Caputi, P., & Iverson, D. (2012). The Association Between Job Demands/Control and Health in Employed Parents: The Mediating Role of Work-to-Family Interference and Enhancement. Journal Of Occupational Health Psychology,

17(2), 196-205. doi:10.1037/a0027050

Melin, M., Astvik, W., & Bernhard-Oettel, C. (2014). New Work Demands in Higher Education. A Study of the Relationship between Excessive Workload, Coping Strategies and Subsequent Health among Academic Staff. Quality In Higher Education,

20(3), 290-308.

Mellner, C. (2016). After-hours availability expectations, work-related smartphone use during leisure, and psychological detachment: The moderating role of boundary control.

31

International Journal of Workplace Health Management, 9(2), 146-164. doi:10.1108/IJWHM-07-2015-0050

Norman, G. (2010). Likert Scales, Levels of Measurement and the "Laws" of Statistics.

Advances In Health Sciences Education, 15(5), 625-632.

Regeringskansliets näringsdepartement. (2004). Minskad sjukfrånvaro. Stockholm: Regeringskansliets grafiska service.

Sayah, S. (2013). Managing work–life boundaries with information and communication technologies: The Case of Independent contractors. New Technology, Work and

Employment, 28(3), 179-196. doi:10.1111/ntwe.12016

Sharafizad, F., Paull, M., & Omari, M. (2011). Flexible Work Arrangements: Accessibility in a University Environment. Australian Universities' Review, 53(2), 43-49.

Sonnentag, S., & Kruel, U. (2006). Psychological detachment from work during off-job time: The role of job stressors, job involvement, and recovery-related self-efficacy.

European Journal Of Work And Organizational Psychology, 15(2), 197-217.

doi:10.1080/13594320500513939

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Målområde 4 - Hälsa i arbetslivet: Kunskapsunderlag

för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Rapport 2011:03). Östersund: Statens

folkhälsoinstitut.

Stoeber, J., & Rennert, D. (2008). Perfectionism in school teachers: relations with stress appraisals, coping styles, and burnout. Anxiety, Stress, & Coping, 21(1), 37-53. doi:10.1080/10615800701742461

Thorsen, S. V., & Bjorner, J. B. (2010). Reliability of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Scandinavian Journal of Public Health, 38(3), 25–32. doi:10.1177/1403494809349859

Toomingas, A., Mathiassen, S.E., & Wigaeus-Tornqvist, E. (2008). Arbetslivsfysiologi. Lund: Studentlitteratur.

Van Der Doef, M., & Maes, S. (1999). The Job Demand-Control (-Support) Model and psychological well-being: a review of 20 years of empirical research. Work & Stress,

32

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Wright, K. B., Abendschein, B., Wombacher, K., O’Connor, M., Hoffman, M., Dempsey, M., … Shelton, A. (2014). Work-Related Communication Technology Use Outside of Regular Work Hours and Work Life Conflict: The Influence of Communication Technologies on Perceived Work Life Conflict, Burnout, Job Satisfaction, and Turnover Intentions. Management Communication Quarterly, 28(4), 507–530. doi:10.1177/0893318914533332

Bilagor

Bilaga 1. Missivbrev

This is a Swedish survey. If you can´t participate you can answer to this e-mail and you will not receive any reminders regarding this survey.

Hej!

Jag heter Matilda Tengmo och jag är magisterstudent inom arbetshälsovetenskap på Högskolan i Gävle. I samband med min D-uppsats genomför jag en enkätundersökning som riktar sig till undervisande och forskande personal på universitetet. Arbetet syftar till att undersöka flexibelt arbete och stress.

Era kontaktuppgifter har mottagits via [Skolans namn] registrator.

Enkäten är webbaserad och tar cirka 3-5 minuter att besvara.

Din medverkan skulle uppskattas. Stort tack på förhand!

Klicka på länken nedan för att komma vidare till enkäten:

[#codelink]

Med vänliga hälsningar,

Matilda Tengmo [Studentens kontaktuppgifter] Handledare för uppsatsen: Camilla Zetterberg [Handledarens kontaktuppgifter] Johanna Edvinsson [Handledarens kontaktuppgifter]

Bilaga 2. Enkät

Examensarbete om flexibelt arbete

Välkommen!

Det insamlade materialet och deltagande universitet kommer att behandlas konfidentiellt. Inga svar kommer att kunna spåras till enskilda individer och inga obehöriga kommer att kunna ta del av materialet.

Enkäten tar cirka 3-5 minuter att besvara. Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande utan påföljder eller behov till förklaring.

Din medverkan skulle uppskattas. Stort tack på förhand!

Klicka på "Nästa" för att komma vidare till frågorna. Med vänliga hälsningar,

Matilda Tengmo [Studentens kontaktuppgifter] Handledare för uppsatsen: Camilla Zetterberg [Handledarens kontaktuppgifter] Johanna Edvinsson [Handledarens kontaktuppgifter]

Bilaga 3. Redovisning av frågorna som inkluderats i respektive index

Index - Flexibelt arbete

1=Stämmer inte alls, 2, 3, 4, 5=Stämmer helt

Jag kan själv bestämma vilka tider jag arbetar en viss dag (t.ex. genom att ibland välja att jobba på kvällstid)

Jag kan själv bestämma när olika arbetsuppgifter ska utföras (t.ex. genom att välja att jobba lite mer vissa dagar och ta det lite lugnare andra dagar)

Jag kan själv bestämma var jag utför mitt arbete (t.ex. på kontoret, i min bostad eller under resa)

Index – Beteende

1=Stämmer inte alls, 2, 3, 4, 5=Stämmer helt Jag tar ofta med arbete hem

Jag besvarar arbetsrelaterade samtal, sms och mail på min fritid Jag arbetar under semestern

Jag låter arbetet avbryta när jag är med familj och vänner

Jag tar med mig arbetsmaterial/uppgifter vid aktiviteter med familj och vänner

Index - Preferenser

1=Stämmer helt, 2, 3, 4, 5=Stämmer inte alls

Jag vill inte behöva tänka på mitt arbete när jag är ledig Jag föredrar att hålla arbetet på arbetsplatsen

Jag tycker inte om när arbetet tränger in i mitt hem- och familjeliv Jag vill kunna lämna arbetet på arbetsplatsen när jag går hem för dagen

Index – Stress

1=Inte alls, 2=En liten del av tiden, 3=En del av tiden, 4=En stor del av tiden, 5=Hela tiden

Hur ofta har du svårt att kopplat av? Hur ofta har du varit lättretlig? Hur ofta har du varit anspänd? Hur ofta har du varit stressad?