I linje med tidigare forskning bekräftar intervjuerna att relationen är mycket viktig för klienters möjlighet till en meningsfull dag. Intervjuerna visar även att relationen också har stor betydelse för socialarbetaren och dennes möjlighet att kunna utföra sitt arbete med god kvalité, men också för att känna bekräftelse i sitt yrke och för sin yrkesroll.
32
Studien visar att det sociala arbetet är beroende av att en relation finns, där relationen utgör trygghet, är läkande, meningsfull och är det som bär upp dagen för klienterna. Det är när intervjupersonerna tar sig tid, visar engagemang och väljer att finnas till för sina klienter, som de känner sig bekräftade, accepterade och lyssnade till.
Intervjuerna visar också att personalens egna förmågor och egenskaper är viktiga i att skapa relationer med sina klienter. Inte minst i hur de använder dessa och hur medvetna de är om vad de kan uträtta i en relation genom att använda det som är unikt för var och en, att använda sig själv. Intervjuerna bekräftar därför teorierna som valts för att belysa denna studie samt viktiga egenskaper som poängterats i tidigare forskning, då intervjuerna visar att
intervjupersonerna behöver vara medvetna om sig själv, sina känslor, vad som slår an hos dem, på vilket sätt och kunna möta klienternas känslor. En förutsättning för detta är att socialarbetaren är emotionellt intelligent med en god förmåga att mentalisera med sina klienter. Därtill blir det viktigt för socialarbetare att kunna förstå olika beteenden och känslor som klienter uppvisar utifrån anknytningsteorin och hur detta påverkar vår förmåga att skapa relationer senare i livet.
Då jag tidigare påpekade att relationer är komplexa och svårförstådda finns det utrymme för ett antal olika områden att bedriva vidare forskning på. Något som jag saknade forskning inom när jag orienterade mig i forskningsläget, var forskning inriktad på relationsskapandet mellan personal på daglig verksamhet och klienter med neuropsykiatriska diagnoser, demens och utvecklingsstörning. Jag saknade också forskning inom avslutande av relationer när avslutet sker från klientens sida. Vidare skulle det vara intressant att se resultatet från en studie som endast belyser emotionell intelligens, mentalisering eller ”användandet av självet som verktyg”.
33
Referenser
Akademikerförbundet SSR. (2015). Etik i socialt arbete-Etisk kod för socialarbetare. Hämtat från https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete.pdf. den 24 01 2017
Alexander, C., & Charles, G. (2009). Caring, Mutuality and Reciprocity in Social Worker- Client Relationships-Rethinking Principles of Practice. Journal of Social Work, 9(1), 5-22.
Appel, J. (2016). Relationsnycklar-Öppnar låsta synsätt inom vård och omsorg. Höganäs: Vårdförlaget HC.
Barnard, A. (2012). The self in social work. Social Work & Social Sciences Review, 15(3), s.101-118.
Biestek, F. P. (1957). The Casework Relationship. Chicago, Illinois: Loyola university Press. Blennberger, E. (2016). Etik för socialt arbete. i A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Sunesson, & M.
Knutagård, Socialt Arbete- en gundbok (ss. 372-392). Stockholm: Natur & Kultur. BPSD. (2012). BPSD-Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid
Demens. Hämtat från Vårdåtgärder: http://www.bpsd.se/wp-
content/uploads/2012/02/Att-kommunicera-med-personer-med-demenssjukdom.pdf den 20 03 2017
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Mothander, P. R. (2006). Anknytningsteori- Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.
Broberg, A., Mothander, P. R., Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken- tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur.
David, M., & Sutton, C. D. (2016). Samhällsvetenskaplig Metod. Lund: Studentlitteratur. Dellgran, P. (2016). Socionomer som profession. i A. Meeuwissë, H. Swärd, S. Sunesson, &
M. Knutagård, Socialt arbete-en grundbok (ss. 251-270). Stockholm: Natur & Kultur. Demensförbundet. (2017). Om demens. Hämtat från http://www.demensforbundet.se/sv/om-
demens/lag-o-ratt/lss-lagen/. den 20 03 2017
Denhov, A. (2007). Hjälpande Relationer i Psykiatrisk vård- en llitteraturöversikt. FoU- Enheten, Psykiatrin Södra. Årsta: Stockholms Läns Sjukvårdsområde.
Denhov, A., & Topor, A. (2011). The components of helping relationships with professionals in psychiatry: Users' perspective. International Journal of Social Psychiatry, 58(4), 417-424.
Dewane, C. J. (2006). Use of self: A Primer Revisited. Clinical Social Work Journal, 34(4), 543–558.
34
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun : tekniker och genomförande. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Hart, S., & Schwartz, R. (2010). Från interaktion till relation om anknytningsteori. Stockholm: Liber.
Howe, D. (1998). Relationship-based thinking and practice in social work. Journal of Social Work Practice, 12(1), 45-56.
Howe, D. (2008). The Emotionally Intelligent Social Worker. Basingstoke, England: Palgrave Macmillan.
Huntley, M. (2002). Relationship based social work- how do endings impact on the client? Practice-Social Work in Action, 14(2), 59-66.
Ingram, R. (2013). Locating Emotinal Intelligence att he Heart of Social Work practice. British Journal of Social Work, 43(5), 987-1004.
IVO. (2015). Daglig Verksamhet. Hämtat från Inspektionen för vård och omsorg:
http://www.ivo.se/tillstand-och-register/lss-tillstand/daglig-verksamhet/ den 20 01 2017
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod-en introduktion. i S. Larsson, J. Lilja, & K. Mannheimer, Forskningsmetoder i Socialt arbete (ss. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Lilja, J., & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Mandell, D. (2008). Power, care and vulnerability: Considering use of self in child welfare work. Journal of Social Work Practice, 22(2), 235-248.
Mattila, L. (2015). Att bygga bärande relationer-Om vuxenvärldens möjligheter i arbetet med utsatta barn och ungdomar. Uddevalla: Lasse Mattila.
Morrison, T. (2007). Emotional Intelligence, Emotion and Social Work: Context,
Characteristics, Complications and Contribution. British Journal of Social Work, 37(2), 245-263.
Murphy, D., Duggan, M., & Joseph, S. (2013). Relationship-Based Social Work and Its Compatibility with the Person-Centred Approach: Principled versus Instrumental Perspectives. British Journal of Social Work, 43(4), 703-719.
O'Leary, P., Tsui, M.-S., & Ruch, G. (2013). The Boundaries of the Social Work Relationship Revisited: Towards a Connected, Inclusive and Dynamic Conceptualisation. British Journal of Social Work, 43(1), 135-153.
35
Payne, W. L. (2003). A Study of Emotion: Developing Emotional Intelligence, Self-
integration, Relating to Fear, Pain and Desire. Michigan: UMI Dissertation Services. Reupert, A. (2006). Social Worker's Use of Self. Clinical Social Work Journal, 35(2), 107-
116.
Ruisard, D. J. (2016). TRansfomration Through Attachment: The Power of Relationship in Clinical Social Work. Clinical Social Work Journal, 44(3), 279-292.
Rydén, G., & Wallroth, P. (2010). Mentalisering-Att leka med verkligheten. Stockholm: Natur och Kultur.
Salovey, P., & Mayer, J. D. (1990). Emotional Intelligence. Imagination, Cognition and personality, 9(3), ss. 185-211.
SFS. (1993:387). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS, §1. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2008). Daglig verksamhet enligt LSS-en kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för demensjukdom. Hämtat från
http://www.demenscentrum.se/globalassets/utbildning_pdf/nationella_riktlinjer_vard_ omsorg_vid_demens.pdf den 20 03 2017
Socialstyrelsen. (2012). Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning-Vägledning för arbetsgivare. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtat från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20399/2016-11- 7.pdf den 20 03 2017
Språkrådet. (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Svenskt Demenscentrum. (2013). Demenssjukdomar. Hämtat från
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/. den 23 02 2017
Thorndike, E. L. (1920). Intelligence and its uses. The Harpers Monthly, ss. 227-235. Trevithick, P. (2003). Effective relationship-based practice: a. Journal of Social Work
Practice, 17(2), 163-176.
Ward, A. (2010). The Use of Self in Relationship-Based Practice- Getting to the Heart of Practice. In G. Ruch, D. Turney, & A. Ward, Relationship-Based Social Work: Getting to the Heart of Practice (pp. 46-65). London & Philadelphia, England & USA: Jessica Kingsley Publishers.
36
Ward, A., Ruch, G., & Turney, D. (2010). Introduction. i A. Ward, G. Ruch, & D. Turney, Relationship-Based Social Work: Getting to the Heart of Practice (ss. 7-10). London: Jessica Kingsley Publishers.
Watson, J. (2016). Developing the Senses Framework to support relationship-centred care for people with advanced dementia until the end of life in care homes. Dementia, 0(0), ss. 1-22.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från
www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf den 14 12 2016
Bilagor
Bilaga 1.
Intervjuguide Anknytningsteori
– Hur ser du på att skapa relationer med de klienter du möter i ditt arbete? När är det svårt? Lätt?
– Vad tycker du kännetecknar en god relation med klienten?
– Beskriv en händelse där du kände att början till en relation skapades? (-hur kändes det när…, -vad upplevde du då när…)
– Finns det någon klient som du fastnat extra mycket för? Om ja, vad var unikt för denna relation/denna klient?
– Vilken betydelse har relationen för klienterna att uppnå sina mål?
– Vad tycker du är viktigt i relationsskapandet mellan klienterna och dig själv?
Emotionell intelligens
– Kan du berätta om en händelse då det varit svårt att skapa en relation till en klient? (-hur kändes det då … -Varför tror du att det var svårt?)
– Hur märker du att du och klienten fått god kontakt – På vilket sätt märker du att ni inte fått kontakt?
– Vad tycker du är viktigt inför det första mötet med klienten? – Bemötandet? – samspelet? – Vad är viktigt för att hjälpa klienten att få förtroende och våga berätta om sig själv? egenskaper hos dig? Utanför dig själv? Hos klienten?
– Vilka hinder har du stött på i arbetet med klienter när det gäller att etablera en relation? – Hur har du gjort för att överkomma dessa hinder?
– På vilket sätt kan en nära relation med en klient fortfarande vara professionell?
Mentalisering och ”use of self”
– Vad är viktigt för att hjälpa klienter att få förtroende och våga öppna sig? egenskaper hos dig? Utanför dig själv?
– På vilket sätt har klientens egna egenskaper betydelse när det gäller skapandet av en relation?
– Berätta hur du gör för att skapa relationer med klienterna? – Använder du dig av några specifika strategier? Vilka?
– Finns det ett tillåtande klimat på arbetsplatsen för att utforma relationen utifrån din egen person?
– Använder du dig själv som verktyg i skapandet av relationer med klienterna? Om ja, på vilket sätt? Om nej, beskriv hur du skapar en relation på annat sätt?
Bilaga 2.
Informationsbrev
Stockholm den 1 December 2016 Hej,
Jag heter Emmelie Ahmad och är socionomstudent vid Örebro universitet, men är bosatt i Stockholm.
Jag hör av mig till Dig som chef eftersom jag är intresserad av att intervjua fyra till fem personer ur er personal i samband med mitt examensarbete som jag under vintern 2016 och i början på 2017 kommer att skriva. Detta är en första förfrågan för att se om er daglig
verksamhet har möjlighet att vara med i studien.
Jag vill undersöka hur personal på en daglig verksamhet uppfattar att arbeta med relationskapande och vilka verktyg man använder sig av för att skapa relationer till sina klienter. Jag har själv erfarenhet av att arbeta med LSS inom daglig verksamhet och känner till att relationen ibland, och ofta, är avgörande för att en förändring ska ske eller för att man som omsorgspersonal, ska kunna nå fram till de människor som man möter i sitt arbete. För den som väljer att vara med i studien innebär det att man vid ett tillfälle träffar mig för att genomföra en intervju som beräknas ta ca 60-90 minuter. Att vara med i studien är helt frivilligt och deltagaren är fri att avbryta när som helst utan att behöva förklara varför. Intervjuerna går ut på att svara på ett antal frågor som rör er uppfattning av hur det är att arbeta med att skapa relationer till era klienter.
Att anmäla sig till studien görs till mig efter att man blivit tillfrågad. De som väljer att delta kommer att få ytterligare information om intervjun. Innan intervjun påbörjas kommer deltagaren att få fylla i en samtyckesblankett som innebär att man samtycker till att delta i intervjun.
Ansvariga för studien är jag, Emmelie Ahmad, socionomstudent vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete och Örebro Universitet. Min handledare heter Sif Bjarnason och är Projektsekreterare vid institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro Universitet.
Har ni frågor går de att ställas till mig på telefon: 0723131302 eller maila till
emmelie.ahmad@gmail.com.