Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Resultatet visade att nästan alla lärare arbetade med undersökande arbetssätt genom material från NTA. Lärarna beskriver att de vid detta arbete ställer frågor och följdfrågor till eleverna för att de ska få en djupare förståelse över det som undersöks. Det är viktigt att planera undervisning utifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper inom ämnet beskriver majoriteten av lärarna. Vidare beskriver lärarna att eleverna inte är delaktiga under planeringen av detta arbete. Däremot är eleverna med och planerar mindre moment i undervisningen. Vid arbete med undersökningar är resultatet alltid öppet beskriver alla lärare. Däremot är problem och metod givna, med undantag från en lärare som beskriver att hen planerar undersökningar så öppet som möjligt för eleverna. Flertalet lärare beskriver att eleverna alltid är i grupp vid arbete med undersökande arbetssätt. Detta på grund av att materialet ska räcka, men även för att eleverna ska lära av varandra.
Resultatet visade att lärarnas mål de har med det undersökande arbetssättet är att öka
elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena. Lärarna beskriver vidare att de har som mål att planera undervisning utifrån elevernas intressen. Att koppla ihop teori och praktik är även det ett mål de har med det undersökande arbetssättet.
Denna studie har sin utgångspunkt i lärarnas perspektiv på det undersökande arbetssättet. Det skulle vara intressant i fortsatt forskning undersöka hur eleverna upplever det undersökande arbetssättet i de naturorienterande ämnena och om de själva upplever någon inverkan på deras inlärningsprocess.
33
Referenslista
Andersson, J. (2015). Laborativt arbete i fysikundervisningen: Något som behöver
diskuteras! Diss. Karlstad: Karlstad University Studies.
Berg, A., Löfgren, R., & Eriksson, I. (2012). Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare. En studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap. NorDiNa, 3(2), 146–162.
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Dimenäs, J., & Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och
naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Eliasson, A. (2013). Kvalitativ metod från början. (3. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ekborg, M., Ideland, M., Lindahl, B., Malmberg, C., Ottander, C., & Rosberg, M. (2012).
Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerup.
Ekborg, M. & Lindahl, B. (2007). NTA som skolutvecklingsprogram: Utvärdering av
effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin.
Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner: En studie
men vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
34
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Fritzes.
Hartman, S., Lundgren, U-P. & Hartman, R-M. (2004). John Dewey: Individ, skola och
samhälle. (4. Uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Hult, H. (2000). Laborationen - myt och verklighet: en kunskapsöversikt över laborationer
inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Diss. Linköping: Linköping University.
Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärarens mål och hur de
implementeras. Diss. Umeås universitet.
Högström, P., Ottander, C & Benckert, S. (2010). Laborativt arbete i grundskolans senare år: Lärares perspektiv. NorDiNa, 6, 80–91.
Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2006). Lärarens mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. NorDiNa, 5, 54–66.
Johansson, A-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans
tidigare årskurser. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Johansson, A-M. & Wickman, P. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärarens olika betoningar av kvalitéer i NO-undervisningen. NorDiNa, 9(1), 50–65.
Johansson, A-M. & Wickman, P-O. (2012). Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år. NorDiNa, 8, 197–121.
Kihlström, S. (2007). Uppsatsen – examensarbete. I Dimenäs, Jörgen (Red.). Lära till
lärare: att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber, 226–242.
Kurten-Finnäs, B. (2008). Det var intressant, man måste tänka så mycket: Öppna
laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. Diss. Åbo: Åbo Akademi.
Larsen, A-K. (2018). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (2. Uppl.) Gleerup: Malmö.
Liedman, S-E. (2017). Vad formar en människa? I Lundgren, P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.). Lärande, skola, bildning. (4. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur, 677–697.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om
35
Löfgren, R., Schoultz, J., Johnsson, K. & Østergaard, L D. (2014). Engagerade samtal i det naturvetenskapliga klassrummet. NorDiNa, 10(2), 130–145.
Schoultz, J. & Hultman, G. (2002). Det är bra med NTA. Vi gör inte saker för att tråka ut
oss utan för att lära oss-Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA - projektet. Linköpings Universitet
Schoultz, J., Hultman, G. & Lindkvist, M. (2003). I början fick vi använda vår fantasi -
Utvärdering av elevers och lärares lärande och utveckling inom NTA – projektet.
Linköpings Universitet.
Schwab, J. J. (1962). The teaching of science as enquiry. Cambridge: Harvard University Press.
Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Öppna laborationer – öppna sinnen. Hämtad 2019-05-04 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/oppna-laborationer---oppna-sinnen#h-
Franreceptlaborationertillheloppnalaborationer
Säljö, R. (2017). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I Lundgren, P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.). Lärande, skola, bildning. (4. Uppl.). Stockholm: Natur & Kultur, 203–263.
Thornberg, R., & Forslund Frykedal, K. (2019). Grundad teori. I Frejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3. Uppl.). Stockholm: Liber, 44–70.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
36
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. (reviderad 2017). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter - ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning
37