Inledningsvis vill jag säga att denna slutsats är vad man gör den till. Syftet var att undersöka begreppet transparens inom PR-verksamhet. Resultatet går att se ur antingen liberala eller kritiska
utgångspunkter. Jag vill att läsaren ska få möjligheter till egna slutsatser över det som studerats.
10.1 Frågeställningar och svar
I resultatredovisningen berördes mina tidigare frågeställningar mer genomgående. Beroende på vilket perspektiv som används ges olika slutsatser och svar. Här summeras nu mina frågeställningars resultat:
1. Vilka delar av verksamheten redovisar PR-företagen för allmänheten?
Den generella regeln är att PR-företagen inte redovisar verksamhet eller uppdrag för allmänheten. De delar som redovisas för allmänheten är väl utvalda på förhand. PR-företagen utövar på detta sätt en selektiv redovisning. I offentliga upphandlingar och PR-tävlingar finns exempel på hur verksamheten kan gå till. Även mediernas rapportering beskriver till och från företagens verksamhet. Men PR-företagen går nästan aldrig aktivt ut och informerar om sin verksamhet.
2. Var redovisar PR-företagen verksamheten?
På PR-företagens hemsidor eller andra informationsplatser redovisas ytterst begränsade delar av verksamheten. Eftersom företagen som regel inte redovisar saker finns det ytterst lite att tillgå avseende verksamhetsbeskrivningar eller liknande. I företagens årsredovisningar visas också enbart ekonomiska hårdsiffror upp. PR-företagen redovisar istället verksamheten muntligt via förfrågningar av andra.
3. Hur förhåller sig PR-företagen till transparens i sin verksamhet?
PR-företagen har strukturerade förhållningssätt till transparens inom sin verksamhet. Tydliga regler och rutiner vägleder företagens anställda i hur de ska arbeta med transparens och icke-transparens.
Sekretessbestämmelser begränsar i stor del verksamhetens transparens. PR-företagen poängterar att de arbetar på ett så öppet och transparent sätt som möjligt, utifrån branschens givna förutsättningar.
4. Hur förklarar PR-företagen transparens och öppenhet i sitt företag?
Respondenterna förklarar att deras företag ständigt tänker och arbetar med transparens och öppenhet.
Men detta beror alltid på vad det är för typ av uppdrag och kund. Därför skiljer sig transparensen avsevärt beroende på vad det är för typ av PR-arbete som utförs. Transparens är en del av arbetet.
10.2 Slutsats: liberal och kritisk
Jag har valt att skilja min slutsats i en liberal och en kritisk del. Sist sammanfattar jag mina slutsatser och knyter ihop säcken.
10.2.1 Liberal slutsats
Efter att jag har fått inblick i PR-företagens arbete har jag förstått den otroliga nytta dessa företag fyller. De utvecklar Sverige med sin kommunikationsexpertis och för samhället framåt. Företagens kundspektra tyder på att PR-konsulterna behövs av en mångfald av aktörer och tillfällen.
De företag jag har träffat arbetar med helt legitima och lagliga uppdrag. De följer de lagar som är uppsatta av samhällets politiker. De kan därför inte ställas till svars för den lagstiftning och reglering som finns på området. PR-företagen ska fokusera på att bedriva sin verksamhet effektivt och
konkurrenskraftigt. För i slutändan handlar det om att tillgodose marknadens förutsättningar. Om börsnoterade bolag kräver sekretess är detta förståeligt. Läckor kan ha finansiella konsekvenser som är förödande för drabbade. Sekretessavtalen finns till så att börsen inte ska påverkas av hemlig eller felaktig information.
Angående PR-företagens nyhetsskapande arbete är det slutgiltiga ansvaret publicerarens. Om en journalist publicerar oredigerat PR-material som en nyhet är det journalisten som begår misstaget, inte konsulten. Om en oredigerad nyhet publiceras direkt kan det istället tyda på en konsults balanserade produkt och nyhetsnäsa.
Samma sak gäller för PR-företagens lobbying mot politiker. Det är politikerna själva som måste besluta i de aktuella frågorna. PR-företagen kan enbart komma med underlag och förslag på vägen.
Uppdragsgivare får hjälp av PR-företagen med att formulera sina politiska problem och diskussioner.
Detta samspel skapar en välbehövd tvåvägskommunikation mellan politiker och andra aktörer i samhället. Detta utbyte gynnar den dynamiska process som är opinionsbildning.
I ett demokratiskt samhälle måste PR-företag få arbeta under landets lagar. Om de sedan väljer ett icke-transparent tillvägagångssätt är det deras beslut. Som vi sett finns det tydliga förklaringar och svar kring varför PR-företagen agerar som de gör. Selektiv kommunikation kan vara det som gynnar företaget mest. Precis som alla företag vill de växa och tjäna mer pengar. Detta är marknadens lagar och premisser som PR-företag och andra företag förhåller sig till.
Grunigs teorier om symetrisk tvåvägskommunikation är kärnan i lyckad PR-verksamhet.
Tankeutbyten kan vara konstruktiva och nyttiga för samtliga inblandade. Om förhållandet mellan parterna är symetriskt och jämställd finns det inget att klaga på avseende verksamheten. Då är PR-arbetet snarare ett tillskott i sunda demokratiprocesser.
10.2.2 Kritisk slutsats
Precis som Larsson tidigare pekat ut så hålls mycket PR-verksamhet dold med hjälp av stark företagssekretess. Reglerna tillåter ett hemlighetsmakeri och ställer inte höga krav på utförliga årsredovisningar. Detta är något som kan ses som ett demokratiskt problem. Att PR-konsulter arbetar åt uppdragsgivare med dolda tillvägagångssätt är absolut tänkbart i den värsta av världar. Anonyma avsändare och avsikter förekommer i tidningar, på nätet och i politikernas retorik. Eftersom PR-företagen erbjuder tystnad kan politiker, medier eller andra ta åt sig äran för saker de inte skapat själva. På detta sätt kan PR-företagen föda in uppdragsgivares avsikter och budskap i andra befintliga kommunikationskanaler. Även om mina respondenter dementerar påståendena om att de skulle arbeta med dolda tillvägagångssätt.
Jag ser att man bör ha en berättigad skepsis inför PR-företagens många PR-metoder eller verktyg. Vi vet inte säkert på vilka grunder vissa beslut fattas. Att medborgare inte får veta mer om politikers kontakter med PR-konsulter och andra som vill påverka dem kan ses som odemokratiskt. Politisk lobbying är ett område som enligt mig är i akut behov av ökad transparens och kartläggning. Vilka som kontaktar politiker borde vara offentlig information.
Jag ser även att man bör ha en skepsis inför nyhetsartiklar och medierelaterat material. Journalister kan ta in helt oredigerat material och sätta sitt namn som avsändare. Därför bör man alltid göra en egen bedömning av nyheten och inte svälja den med hull och hår.
Resultatet visar att det är omöjligt att få full klarhet i hela PR-verksamheten eller mängden av metoder eller arbetssätt. PR-företagen verkar kunna göra allt du kan tänka dig och lite där till.
Mångfalden av svar är inte större än mångfalden av obesvarade frågor. Mycket av hur PR-företagen arbetar förblir ett mysterium.
10.2.3 Sammanfattande slutsats
Utifrån de företag jag studerat överväger nyttan de potentiella hoten. Samtidigt vill jag undertryka att detta resultat inte är generaliserbart för hela PR-sektorn. PR-företagen har en klar och definierad roll att spela i det demokratiska Sverige. Deras expertis efterfrågas av en mångfald aktörer. Att
marknadsförutsättningar styr PR-företagens arbete är helt rimligt. Uppdragsgivarna bestämmer i de flesta fall hur transparent PR-företagen ska vara med verksamheten. Detta är en förutsättning som begränsar PR-företagens öppenhet. Men de kommer alltid fokusera på att göra kunden nöjd, oavsett transparensförhållanden. Eftersom PR-företagen agerar som kommunikativa mellanhänder åt kunden delar de alltid ansvaret för kommunikationen med andra parter. Dessa andra parter är nästan alltid de som ansvarar för att föra saken vidare. Utan att säga för mycket vill jag uppmuntra läsaren till egna reflektioner kring uppsatsens olika infallsvinklar.