Här presenteras tidigare sammanfattade slutsatser men även nyuppkomna funderingar som tillkommit i samband med analysen.
8.1 Slutsats
Vi kan konstatera att tillgången till och användandet av internet har fortsatt att öka, lik-som de internetrelaterade bedrägeribrotten. Incitamenten för att lik-som kriminell befinna sig i detta forum är flera. Den ökade användningen har resulterat i fler lättillgängliga brottsofferkandidater, samt att det är stora värden som hanteras via internet i form av handel, spel mm. är av naturliga skäl attraherande. Att man som brottsling kan komma över stora belopp av pengar utan att behöva hantera stöldgods, bedriva narkotika smuggling eller annat praktiskt men också straffmässigt riskabelt, kan också vara en at-traktion i sig.
Utifrån teorier om rationella val går det inte att konstatera om det är fler bedragare som ser den ökande tillgången och användandet som en möjlighet att utföra sina brott, eller om det faktiskt är ett någorlunda konstant antal bedragare som betraktar internet som ett användbart verktyg för att med mindre ansträngning kunna begå fler brott. Men detta te-oretiska ramverk kan tillsammans med rutinaktivitetsteorin, ge en ökad förståelse för hur och varför bedrägerier ökar som konsekvens av att de blir enklare att utföra och med mindre möda. Att dessa kategorier dessutom är tidskrävande, svåra att utreda samt lag-föra bidrar också till denna utveckling.
Att det är så påtagligt låg andel av dessa brott som klaras upp och leder till fällande dom finner jag alarmerande. Detta risker att minska tilltron till hela vårt rättssystem. Det finns ytterligare ett scenario, att om dessa brott fortsätter att ligga på dessa höga nivåer eller att öka i nuvarande takt, riskerar vi också att tappa tilltro till att utföra och använda oss av alla de fantastiska tjänster som vi nu vant oss vid. Konsekvenserna av detta är svåra att överblicka.
8.2 Framtida forskning
Under arbetets gång har jag fått svar på flera frågor, men det är också så att det har till-kommit nya. Det finns påtagliga svagheter i den forskning som finns att tillgå. För trotts att bedrägeri med hjälp av internet funnits i ett decennium har påtagligt lite forskning bedrivits i området och det samma gäller för datorbedrägeri. Jag skulle tycka att det skulle vara intressant om det fanns forskning att tillgå som berörde frågan om kod-ningen av de anmälda brotten. Är de rätt kodade så att de faktiskt speglar verkligheten, eller skulle det vara fler internetrelaterade bedrägeribrott? Och vilka är i så fall orsa-kerna?
37 Det har berörts i Rikspolisstyrelsens rapport, betydelsen av tolkningen och tillämp-ningen av begreppen IT-brott och IT-relaterad brottslighet. Här efterlyser jag mer forsk-ning som betraktar konsekvenserna av oenighet och brist på samsyn. Har vi rätt lagstift-ning för att kunna möta upp alla frågeställlagstift-ningar kring internetrelaterade brott? Vilka blir konsekvenserna av en eventuell trubbig lagstiftning, för bevishantering och det fak-tum att denna typ av brottslighet oftast har kopplingar internationellt.
Det nämns också i flera sammanhang att internetbedrägerierna omsätter stora belopp.
Hur stor är denna omsättning i Sverige och hur är den länkad internationellt? Vi har också konstaterat att antalet anmälda internetrelaterade brott har en lägre personuppklar-ningsprocent och antalet fällande domar är dessutom ännu lägre. Vad är orsaken till detta, vad blir konsekvenserna om detta fortgår, och vilka åtgärder måste till för att häva denna utveckling? Kan det till och med vara så att om inte utvecklingen vänder, att vi riskerar att tappa tilltron till internet och alla dess förtjänster?
38
9. Källor
Ahola, Mikael, Bedrägeri – Introduktion och handledning för brottsutredning, Stock-holm 2013.
Alalehto, Tage, Fifflarens personlighet: En studie om personlighetsdragets betydelse vid ekonomisk brottslighet, 2002, Umeå, Print & Media 2002.
Allvin, Nickas och Jelver, Nina, ”Nationell lägesbild Bedrägerier”, Nationellt bedräge-ricenter/NBC, Polismyndigheten i Stockholms län, 2014.
Ball, R. A. mfl, Criminological Theory- Context and Consequences. London: Sage Pub-lications, Inc, 2007.
Brottsförebyggande rådet, ”Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kri-minell utveckling”, BRÅ – Rapport, Stockholm, Brottsförebyggande rådet, maj 2009.
Brottsförebyggande rådet, ”IT-relaterad brottslighet”, BRÅ-rapport 2000:2, Stock-holm, Brottsförebyggande rådet, juni 2000.
Brottsförebyggande rådet, ”Kodning av brott – anvisningar och regler”, BRÅ – rapport version 10.0, Stockholm, Brottsförebyggande rådet, december 2011.
Brottsförebyggande rådet, ”Anmälda brott”, Tillgänglig: https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html
[Hämtad 2016-03-30]
Brottsförebyggande rådet, ”Utsatthet för brott och otrygghet”,
Tillgänglig: https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/utsatthet-for-brott.html [Hämtad 2016-03-31]
Brottsförebyggande rådet, ”Handlagda brott”, Tillgänglig: http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/handlagda-brott.html
[Hämtad 2016-03-31]
Brottsförebyggande rådet, ”Brottsrummet”, Tillgänglig: http://www.brottsrum-met.se/sv/ordlistan
[Hämtad 2016-04-19]
Copes, H & Vieraitis, L M, “Bounded rationality of identity thieves: using offender-based research to inform policy”. American society of criminology. Vol. 8, nr 2. 2009.
Davidsson, Pamela, ”Bredbandskollen Surfhastighet i Sverige 2008-2015”, Rapport 1.0 2016, Internetstiftelsen i Sverige, 2016.
Elmrot, Boel,”Att ha ord - IT-språket i vardagen”, Human IT- Tidskrift för studier av IT ur ett humanvetenskapligt perspektiv. 2000.
Tillgänglig: http://etjanst.hb.se/bhs/ith/23-00/be.htm [Hämtad 2016-04-19]
39 Episerver, ”Svenskarna och deras smartphones”
Tillgänglig:http://www.episerver.se/om-oss/pressrum/pressmeddelanden1/Svenskarna-och-deras-smartphones-Man-laser-nyheter-kvinnor-ar-sociala/
[Hämtad 2016-03-30]
EPIServer,”Mobilanvändarundersökning 2015”, Rapport, Stockholm, juni 2015 Findahl, Olle, ”Svenskarna och internet - 2013 års undersökning av svenska folkets in-ternetvanor”, Rapport 1.0 2013, Stockholm, Internetstiftelsen i Sverige, IIS, 2013.
Findahl, Olle & Davidsson, Pamela” Svenskarna och internet – 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor”, Rapport 1.0 2015, Stockholm, Internetstiftelsen i Sverige, IIS, 2015.
Forsman, Peter, ”Internetrelaterade bedrägerier och närliggande organiserad ekono-misk brottslighet”, Rapport 2013, Stockholm juni 2013.
H & M, ”Vanliga frågor”, Tillgänglig:https://www.hm.com/se/customer-ser-vice/faq/about-hm-com
[Hämtad 2016-03-03]
Hvitfeldt, Thomas m.fl., ”Nationella trygghetsundersökningen 2015 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende”, BRÅ–rapport 2016:1, Stockholm, Brottsförebyggande rådet, januari 2016.
Lindvall, Andreas, ”Internets intåg i stugorna – anledningen till ett ökat bedrägligt bete-ende? – En studie om internettillgången och internetanvändandets inverkan på antalet anmälda bedrägerier i Sverige”, Kandidatuppsats, Försvarshögskolan, Stockholm, 2013.
Littorin, Jens, ”Åtalet i restaurang mordet i Göteborg dröjer”, Dagens Nyheter, 4 feb 2016, Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/sverige/atalet-i-restaurangmordet-i-gote-borg-drojer/
[Hämtad 2016-04-20]
Polisen, ”Bedrägeri – utsatt”, Tillgänglig: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Olika-typer-av-brott/Bedrageri/
[Hämtad 2016-03-01]
Polisen, ”IT-relaterade brott – polisens arbete”, Tillgänglig: https://polisen.se/Om-poli-sen/Olika-typer-av-brott/IT-brott/
[Hämtad 2016-03-30]
Rikspolisstyrelsen, ” Inspektion av polismyndigheternas förmåga att handlägga IT-brott”, RPS, Stockholm, Tillsynsrapport 2014:2, mars 2014.
40 Riksrevisionen, ”IT-relaterad brottslighet - polis och åklagare kan bli effektivare”, RIR 2015:21, Stockholm, RIK, 2015.
Rådmark, Henrik, iis, ”Säkerhet och risker”, Tillgänglig:https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/ratt-vag-till-lyckad-e-handel/sakerhet-och-risker/
[Hämtad 2016-03-30]
Sarnecki, Jerzy, Introduktion till Kriminologi, Upplaga 2:3, Lund, Studentlitteratur AB 2009, Malmö 2013
SEB, ”Välj hur du vill logga in”,
Tillgänglig: https://privat.ib.seb.se/wow/1000/1000/wow1020.aspx [Hämtad 2016-03-01]
Shannon, David, m.fl., ”Bedrägeribrottsligheten i Sverige – Kartläggning och åtgärds-förslag”, BRÅ – Rapport 2016:9, Stockholm, Brottsförebyggande rådet, mars 2016.
Statistiska Centralbyrån, ”Privatpersoners användning av datorer och internet 2007”, SCB – rapport, Stockholm, december 2007.
Statistiska Centralbyrån, ”Privatpersoners användning av datorer och internet 2015”, SCB – rapport, Stockholm, november 2015.
Svenska institutet, ” Förändringar i svenska språket” Tillgänglig: https://svenskaspra-ket.si.se https://svenskasprahttps://svenskaspra-ket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om- https://svenskaspraket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om-sprak/forandringar-i-svenska-spraket/
[Hämtad 2015-12-12]
Sveriges Riksdag, ”Brottsbalk (1962:700)”, Tillgänglig:
https://www.riksda- gen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K9
[Hämtad 2016-02-16]
3, ”Faktura”, Tillgänglig: https://www.tre.se/privat/kundservice/faktura/
[Hämtad 2016-03-01]
Umeå universitet, ” Sociologiska institutionen”, Tillgänglig:
http://www.soc.umu.se/om-institutionen/personal/?uid=taal0002&guiseId=1467&or-gId=cf2c8c27071677417e711d8da163e2dbe94fa2e2&name=Tage%20Alalehto [Hämtad 2016-04-13]
Öberg, Jonas, ”Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkoti-kabrott”, Rapport, s. 16-17, Stockholm, Brottsförebyggande rådet, 2015.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Richard Granberg