Slutsats och framtida forskningsfrågor

Slutsatsen av denna studie är att varierade arbetsformer förekommer i undervisningen för hållbar utveckling och det är även något som förespråkas i nationella styrdokument och policydokument (Skolverket, 2018a; UNESCO, 2014). Lärarna bedriver sin undervisning

35

för hållbar utveckling genom att kontinuerligt väva in den i den övriga undervisningen på grund av uppfattningen att hållbar utveckling ska implementeras tidigt och börja i det lilla. Vidare är lärarnas mål med undervisningen att få engagerade och medvetna elever därför används bland annat arbetsformer som praktiskt arbete, undervisning om naturen i naturen och tävlingar.

Studien har visat att det finns olika arbetsformer och olika sätt att bedriva sin undervisning för hållbar utveckling. Lärarna säger i denna studie att de undervisar aktivt för en hållbar utveckling och det sker lite hela i tiden i de naturorienterande ämnen och teknik. Då urvalet är begränsat i denna studie är det svårt att dra några generella slutsatser, därför skulle en större studie vara av intresse. Med fler respondenter från flera skolor skulle generella slutsatser kunna dras för hur undervisningen bedrivs. Även en undersökning av hur elever uppfattar undervisningen för hållbar utveckling är av intresse för att redogöra för elevers syn på undervisningen vilket visar på vad de tar till sig och inte av den. Ytterligare studier skulle vara att jämföra undervisningen mellan olika länder. Då arbetet med en hållbar utveckling gäller alla FN:s medlemsländer och utbildningen för hållbar utveckling är ett globalt mål skulle en framtida forskningsfråga vara att undersöka hur undervisningen bedrivs i andra länder och göra jämförelser med hur den bedrivs i Sverige i syfte att förbättra den. Detta skulle med en fördel kunna göras genom en enkätundersökning då det är ett enklare sätt att nå flera respondenter.

36

Referenser

Batterijakten. (u.å.). Batterijakten 2019. Hämtad 22 maj 2019, från https://www.batterijakten.se/

Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling - En studie av lärares utsagor om

undervisning (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, intuitionen för pedagogik och

didaktik)

Boeve-de Pauw, J., Gericke, N., Olsson, D., & Berglund, T. (2015) The Effectiveness of Education for Sustainable Development. Sustainability 7(11), 15693-15717.

Borg, C., Gericke, N., Höglund, H.-O., & Bergman, E. (2014). Subject- and experiencebound differences in teachers’ conceptual understanding of sustainable development, Environmental Education Research 20(4), 526-551.

Bursjöö, I. (2014) Utbildning för hållbar utveckling - förmågor bortom läroplanen.

Forskning om undervisning & lärande, 2(12), 61-77.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm:

Natur och kultur.

Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.

Ekström, A. (2019, 15 mars). Greta Thunberg: ”Ni vet vilka ni är som skapat den här krisen”. Aftonbladet.se. Hämtad från http://www.aftonbladet.se

FN (u.å.) Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development. Hämtat 8 april, 2019 från:

https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for %20Sustainable%20Development%20web.pdf

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur & kultur.

Hållbar utveckling. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2 april 2019, från http://www.ne.se

Håll Sverige rent. (u.å.). Material och inspiration. Hämtad 1 maj 2019, från https://www.hsr.se/material-och-inspiration

37

Johansson, A., & Segerström, E. (2018). Hållbar utveckling i årskurs 4-6. En

litteraturstudie om undervisning i hållbar utveckling ämnesövergripande i NO och teknik. Studentuppsats, Jönköping University, Högskolan för lärande och

kommunikation. Hämtad från http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1197809/FULLTEXT01.pdf

Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Lorentzson, P. (2004). Lärande för en ny värld: Rapport 2: Tema: Hållbar utveckling. Göteborg: Skolutvecklingsenheten, Stadskansliet.

Naturskyddsföreningen. (u.å.) Naturskyddsföreningen i skolan. Hämtad 1 maj 2019, från https://www.naturskyddsforeningen.se/skola

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, C. (2018, 8 september). Greta Thunberg: ”Vi kommer att fortsätt med skolstrejken”. Svt.se. Hämtad från http://www.svt.se

Rudsberg, K & Öhman, J. (2010) Pluralism in practice – experiences from Swedish evaluation, school development and research. Enviromental Education Research, 16(1), 95-111.

Sandell, K., Öhman, J., & Östman, L. (2003). Miljödidaktik. Naturen, skolan och

demokratin. Lund: Studentlitteratur

Selby, D. (2017). Education for Sustainable Development, Nature and Vernacular Learning. Center for Educational Policy Studies Journal, 7(1), 9-27

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018 Stockholm: Skolverket

Skolverket (2018b). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket SOU 2004:104. (2004). Att lära för hållbar utveckling. Stockholm: Fritzes

Sund, P. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialistinnehåll

- implikationer för undervisning för hållbar utveckling. (Doktorsavhandling, Mälardalen

38

Svenska kunskapsförlaget. (u.å.). Våra läromedel. Hämtad 22 maj 2019, från https://www.kunskapsforlaget.se/

Säljö, R (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning (s. 203-264). Stockholm, Sverige: Natur & Kultur Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

UNESCO (u.å. -a) Global Action Programme on Education for Sustainable

Development. Hämtad 2 april, 2019 från https://en.unesco.org/gap

UNESCO (u.å. -b), UNESCO and Sustainable Development Goals. Hämtad 2 april, 2019 från https://en.unesco.org/sdgs

UNESCO (2012). ESD—Building a better, fairer world for the 21st century.

UNESCO (2014) UNESCO roadmap for implementing the Global Action Programme on

Education for Sustainable Development. Hämtad 3 april, 2019 från

https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000230514

United Nations Development Program. (u.å.). Så kom milleniemålen till. Hämtat 5 maj

2019, från http://www.millenniemalen.nu/malen-2/sa-kom-malen-till/

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat 3 april, 2019 från

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf World Commission on Environment and Development (1987). Our Common Future. Hämtad 2019-04-01 http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm

WWF, (2018). Living Planet Report - 2018: Aiming Higher. Hämtad 4 april, 2019 från https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/embargo_30-10_lpr2018_full- report-pages_25102018.pdf

WWF. (u.å). Skola & utbildning – välkommen till WWF Utbildning. Hämtad 1 maj 2019, från https://www.wwf.se/utbildning/

Öhman, J. (2009). Att utbilda för hållbar utveckling – ett pluralistiskt perspektiv. Nycklar

till framtiden: Lärande för hållbar utveckling. Nyköping. Hämtad från

39

Öhman, J. (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I J. Öhman, F. Mårtensson, E. Lisberg-Jensen, & M. Söderström (Red.), Den nyttiga utevistelsen?

Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och

miljöengagemang. (s. 119-134). (Rapport 6407). Hämtad från Naturvårdsverket:

1

Bilagor