• Metanproduktionen i ett avloppsreningsverk som Gässlösa kan vara väldigt instabil.
• Hästgödsel är ett intressant substrat att tillsätta i en termofil rötningsreaktor för att få en jämnare och högre biogasproduktion eftersom det har en hög COD-halt och relativt djurparksgödsel och grisgödsel en snabbare nedbrytningshastighet. Dock var nedbrytningshastigheten för slam cirka fyra gånger snabbare än för hästgödsel enligt satsvisa försök i denna studie.
• Tillsats av hästgödsel ökar TS och COD-halten in i kammaren och preliminära resultat ger en antydan att Cd/P-kvoten kan minska. Det krävs dock mer omfattande studier för att verifiera det senare resultatet som inte är statistiskt underbyggt i denna studien.
• Hästgödsel är intressant ur ett logistiskt perspektiv eftersom det finns stadsnära hästgårdar där också det största behovet av biogasen finns.
• Risker med samrötning av hästgödsel kan vara mekaniska störningar, som inte utretts ut i denna studie, samt metanutveckling i rötresten vilket bör utredas i framtida studier.
• Kostnaden för samrötning av hästgödsel kan reduceras om det redan finns existerande infrastruktur för lagring, logistik, rötning, uppgradering och distribution för biogasen, vilket ibland är fallet vid ett reningsverk.
• Djurparksgödsel bidrar endast till en låg biogasproduktion vid en termofil process och en upphållstid på 17 dagar. Risken för biogasutveckling i rötresten är stor och det kan krävas efterrötning.
• Rådande tolkning av lagstiftning kring hantering av naturgödsel begränsar avsättning och möjliga användningsområden.
• Det finns inget samlat register för landets hästar varför det är mycket svårt att identifiera gödselpotentialen inom specifika områden.
• Samförbränning av gödsel med avfall visade ingen negativ påverkan på panndrift och emissionsnivåer. Dock var inblandningen av gödsel låg, sett till totala mängden som förbrändes.
• Samförbränning av gödsel i biopannan är möjlig vid en omklassificering av pannan till en samförbränningspanna. Dock har de ekonomiska förutsättningarna för detta inte kunnat utredas inom detta projekt.
Framtida studier
• Multifaktoriella studier på strömaterial, mockning, årstid och utfodringseffekter på biogasproduktion från hästgödsel för att kunna ge bättre återkoppling till häst- ägare.
• Studier i pilotskala för att utreda mekaniska effekter av inblandning av hästgödsel i reningsverk.
• Statistiskt underbyggda studier på Cd/P-kvot på hästgödsel.
• Vidareutveckling och anpassning av det användavänliga modelleringsinterfacet och användning av det i utbildnings- och effektiviseringssyfte för en mer kostnadseffektiv biogasproduktion.
• Utveckling av online analys av inkommande material i biogasreaktorn i ett reningsverk för ökade möjligheter för kontrollerad inblandning av samsubstrat för effektivare och stabilare biogasproduktion och därmed också bättre avkastning av investering.
• Kartlägga och utreda lagstiftning och regelverk inom EU vad gäller naturgödsel. • Studie av kostnader för att samförbränna gödsel i den nya biopannan.
• Dialog med myndigheter och vidare utredning om hygieniserad gödsel kan förbrännas i en biopanna utan ändrat tillstånd.
7
Referenser
Amani Geshnigani, M. (2013) Methane production from separate digestion of primary
and biological sludge. Thesis, master. Lunds Universitet.
Angelidaki, I., Alves, M., Bolzonella, D., Borzacconi, L., Campos, JL., Guwy, AJ., Kalyuzhnyi, S., Jenicek, P. & van Lier, J. B. (2009) Defining the biomethane potential (BMP) of solid organic wastes and energy crops: a proposed protocol for batch assays.
Water Science & Technology, 59, 927–34.
Avfallsförordning. SFS 2011:927. [http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110927.PDF] Avfall Sverige Utveckling (2008). Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror RAPPORT 2008:02.
Avfall Sverige (2014). Svensk avfallshantering 2014
Batstone, D.J., Keller, J., Angelidaki, R.I., Kalyuzhnyi, S.V., Pavlostathis, S.G., Rozzi, A., Sanders, W.T.M., Siegrist, H. & Vavilin, V.A. (2002) Anaerobic Digestion Model No.
1, STR No.13. IWA Publishing, London, UK.
Borås Energi och Miljö AB. (2015). Priset på fordonsgas.
[http://www.borasem.se/vanstermeny/privat/biogas/prisetpabiogas.4.59ac75d1100153061 a800016832.html]
Braam, Å. (2011). Hästskattningarna i Sverige 2004 och 2010 – en analys utifrån
näringens perspektiv. Jordbruksverket & Hästnäringens Nationella Stiftelse.
Brown, A.M. (2001) A step-by-step guide to non-linear regression analysis of
experimental data using a Microsoft Excel spreadsheet. Computer Methods and Programs
in Biomedicine, 65, 191-200.
Carlsson, M. & Uldal, M. (2009). Substrathandbok för biogasproduktion. Rapport SGC 200.
Danielsson, O. (2014). Modeling and simulation of anaerobic manure digestion into
biogas. Master's Thesis 2014:5. Department of Physics & Engineering Physics
Applied Physics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden. [http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/211706/211706.pdf]
EG 1069/2009: Europaparlamentets och rådet förordning om animaliska biprodukter (EG) nr 1069/2009 [http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2009R1069:20101109:SV:PD F]
Energimyndigheten. Trädbränsle och torvpriser. Nr 4 2014, Sveriges officiella statistik Statistiska meddelanden EN 0307 SM1404
[http://www.energimyndigheten.se/Global/Ny%20statistik/Tr%C3%A4dbr%C3%A4nsle _och_torvpriser_EN0307_SM1404_141126_final.pdf]
EU 142/2011: Kommissionens förordning om animaliska biprodukter (EU) nr 142/2011 [http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02011R0142- 20140715&qid=1416325409361&from=SV]
Förordning om förbränning av avfall. SFS 2013:253. [http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/13/130253.PDF] Greppa Näringen, [http://www.greppa.nu/om-
greppa/berakningsverktyg/stallgodselkalkyl.html#.VNxsBbEV-fA]
Gröna bilister. (2012). Drivmedelsfakta 2012 – Gällande förhållanden på den svenska
marknaden helåret 2011.
Hansen, T. L. Hansen, T.L. Schmidt, J. E., Angelidaki, I., Marca, E., Jansen, J. la C., Mosbæk, H. & Christensen, T. H. (2004). Method for determination of methane potentials of solid organic waste. Waste Management, 24 (4), 393-400.
Hjärtstam, Stefan. (2015). Energianalytiker på Borås Energi och Miljö AB. Personlig intervju 2015-02-09.
von Hofsten, Katarina. (2015) Djurskyddskontrollant länsstyreslen. Personligt intervju 2015-02-10.
Holmgren, M. (2012). Sammanställning av mätningar inom frivilligt åtagande 2007-
2012. Rapport U2012:15, Avfall Sverige.
Jarvis, Å. & Schnürer, A. (2009). Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Malmö, Svenskt Gastekniskt center (SGC).
Jimenez, J., Vedrenne, F., Denis, C., Mottet, A., Deleris, S., Steyer, J.P. & Rivero, J.A.C. (2013) A statistical comparison of protein and carbohydrate characterisation methodology applied on sewage sludge samples. Water research, 47, 1751-1762.
Johnsson, Therese. (2015). Miljöinspektör på Borås Stad. Personlig intervju 2015-01-26.
Jordbruksverket (2011). Rötning av animaliska biprodukter. Enheten för foder och hälsa, Jordbruksverket
[http://www.jordbruksverket.se/download/18.6f9b86741329df6fab48000334/Information +r%C3%B6tning+abp+110921.pdf]
Jordbruksverket (2010). Hästar och anläggningar med häst 2010. JO 24 SM 1101. [http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta /Husdjur/JO24/JO24SM1101/JO24SM1101_tabeller1.htm]
Koch, K. & Drewes, J. E. (2014). Alternative approach to estimate the hydrolysis rate constant of particulate material from batch data. Applied Energy, 120, 11–15.
Liljeström S. & Lindqvist H. (2014). Presentation av Jordbruksverket och Naturvårds- verket. [http://www.svenskamassan.se/PageFiles/49500/Fredag/Godsel-JBV-och- NVV.pdf]
Malgeryd J. & Persson T. (2013) Hästgödsel en naturlig resurs. Jordbruksinformation 5 – 2013, Jordbruksverket.
Miljöprövningsförordning. SFS 2013:251. [http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/13/130251.PDF]
Mönch-Tegeder, M., Lemmer, A., Oechsner, H. & Jungbluth, T. (2013). Investigation of the methane potential of horse manure. Agricultural Engineering International: CGIR
Journal.
NOAH Sverige. (2015). [www.noahsverige.se].
Oldenburg, S., Haberland, F., Adwiraah, H. & Kuchta, K. (2012). Basic of the energetic
utilization of horse manure. Hamburg university of technology.
Olsson, H., Andersson, J., Edström, M., Rogstrand, G., Persson, P.O., Andersson, L., Bobeck, S., Assarsson A., Benjaminsson, A., Jansson, A., Alexandersson, L. & Thorell, K. (2014). Samrötning av hästgödsel med nötflytgödsel – Fullskaleförsök vid Natur-
bruksgymnasiet Sötåsen. Rapprt 51, Kretslopp & Avfall. JTI – Institutet för jordbruks-
och miljöteknik, Uppsala.
SFS 2013:253. Förordningen om förbränning av avfall (SFS 2013:253) Svensk författ- ningssamling.
[http://www.lagboken.se/Views/Pages/GetFile.ashx?portalId=56&cat=180364&docId=16 31433&propId=5]
Skogsstyrelsen. (2008). Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåter-
föring. Meddelande 2:2008. [http://www.skogsstyrelsen.se/PageFiles/395/Meddelande-2-
2008.pdf]
Souza, T.S.O., Carvajal, A., Donoso-Bravo, A., Pena, M. & Fdz-Polanco, F. (2013) ADM1 calibration using BMP tests for modeling the effect of autohydrolysis
pretreatment on the performance of continuous sludge digesters. Water research, 47, 3244-3254.
Strömberg B. & Herstad Svärd S. (2012). Rapport 1234 Bränslehandboken 2012, Värmeforsk.
Till, Camilla. (2014). Processingenjör på Borås Energi och Miljö AB. Personlig intervju 2014-03-15.
Wennerberg, P. & Dahlander, C. (2013). Hästgödsel som en resurs: En förstudie om olika