I detta avsnitt återkopplas studien till dess syfte samt ges förslag till vidare forskning. Syfte med denna studie var att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen som företagen väljer att offentliggöra. Genom granskning av de fyra företag som utgjorde denna studie går det att se mönster i informationen som företagen redovisar om sitt sociala arbete. Företagen skriver alla ingående om sitt ansvar gentemot sina anställda samt att de har en hög moral gentemot sina leverantörers arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Samtliga företag brister dock i olika utsträckning att redovisa den informationen som de i sitt GRI-index utger sig för att svara på. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. En intressent har således ingen möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att läsa deras hållbarhetsrapport. När företagen inte redovisar all efterfrågad information sänks trovärdigheten för deras hållbarhetsarbete och de uppfattas som icke transparanta. Samtliga företag använder sig av samma ramverk, trots det skiljer sig rapporterna åt i flera avseenden. En intressent bör därför granska hållbarhetsrapportens sociala aspekt kritiskt. Ett företag kan uppfattas legitima i och med att de upprättar en hållbarhetsrapport, men vid en djupgående analys av rapporten kan företaget tyckas undanhålla information som är av intresse för en intressent. Hållbarhetsrapporten bör granskas ur flera perspektiv, än att företaget har upprättat en hållbarhetsrapport, för att en intressent ska kunna värdera företagets påverkan på sociala aspekter. Intressenten bör beakta hur många hållbarhetsrapporter företaget har upprättat, hur väl de uppfyller de indikatorer de säger att de ska svara på samt hur de väljer att kommunicera sin information för att påverka intressenten när en bedömning av rapportens kvalitet görs. Förslag till vidare forskning är att utöka studiens empiriska material med kompletterande intervjuer med företagen. Genom intervjuer med företagen skulle djupare kunskap ges till varför information utelämnas i rapporterna. Intressant hade också varit att intervjua olika typer av intressenter till företag för att få ett bredare perspektiv på hur de uppfattar företagens hållbarhetsrapporter.
55
Referenslista
Akerlof, G. A. (1970). The Market for Lemons: Quality and the Market Mechanism. Quarterly Journal of Economics. 84(3), 488-500.
Baboukardos, D., Beusch, P. Dergård, J., Frandsen, A., Hartmann, B., Inwinkl, P. & Sabelfeld, S. (2016) Redovisningsteorier. 1. uppl. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Balabanis, G., Phillips, H. C. & Lyall, J (1998). Corporate social responsibility and economic performance in the top British companies: are they linked? European Business Review, 98(1) 25 – 44.
Bedford, N. M. & Baladouni, V. A communication theory approach to accountancy. Accounting Review, 37(4), 650.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber
Burritt, R.L. & Schaltegger, S. (2010). Sustainability Accounting and reporting: fad or trend? Accounting, Auditing & Accountability Journal, 23(7), 829-846.
Carlsson, S. (2016). Det är som att vi sliter med döda kroppar. Svenskt Näringsliv, 2 januari. http://www.svd.se/det-ar-som-att-vi-sliter-med-doda-kroppar [2016-03-15
]
Chen, L., Feldmann, A. & Tang, O. (2015). The relationship between disclosures of corporate social performance and financial performance: Evidences from GRI reports in manufacturing industry. International Journal of Production Economics, 170, 445-456.
Clarkson, M. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of Management Review, 20(1), 92-118.
Coach (2016). Sustainability Report 2014.
http://www.coach.com/sustainability-report.html [2016-02-04]
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
56 Deegan, C. (2002). The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability, 15(3), 282-311.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2), 147-160.
Dirnbach, E. (2008). Weaving a stronger fabric: organizing a global sweat-free apparel production agreement. WorkingUSA, 11(2), 237-254-
Enquist, B., Johnsson, M. & Skålen, P. (2006). Adoption of Corporate Social Responsibility - Incorporating a Stakeholder Perspective, Qualitative Research in Accounting & Management. 3(3), 188-207.
Enquist, B., Edvardsson, B. & Sebhatu, S. P. (2007). Values-base Service Quality for sustainable business. Managing Service Quality, 17(4), 385-403.
Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning: Grunder, praktik och funktion. 1. uppl. Malmö: Liber
Global Reporting Initiative (GRI) (2013). Sustainability reporting guidelines, version 4. Amsterdam: GRI.
Global Reporting Initiative (GRI) (2016). Sustainability Disclosure Database. http://database.globalreporting.org/search
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. 1 uppl. Malmö: Liber AB.
Grey, R., Owen, D. & Adams, C. (1996). Accounting and Accountability; Changes and Challenges in Corporate Social and Environmental Reporting. London: Prentice- Hall.
Hale, A. & Wills, J. (2005). Threads of Labour: Garment Industry Supply Chains from the Workers' Perspective. Malden: Wiley-Blackwell.
Hasnas, J. (1998). The normative theories of business ethics: A guide for the perplexed. Business Ethics Quarterl, 8(1), 19-42.
Human Rights Watch (2015) “Work Faster or Get Out” Labour Rights Abuses in Cambodia’s Garment Industry. Human Rights Watch, Mars 2015.
57 Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. 1:6. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kozlowski, A., Searcy, C. & Bardecki, M. (2015). Corporate sustainability reporting in the apparel industry: An analysis of indicators disclosed. International Journal of Productivity & Performance Management, 64(3), 377-397. KPMG (2015) The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2015.
KPMG, November 2015.
Larsson, L.-O. & Ljungdahl, F. (2008). License to Operate: CSR och hållbarhetsredovisning i praktiken. Stockholm: Ekerlids
Lindex (2016). Lindex Sustainability Report 2014
http://about.lindex.com/se/idag-publiceras-lindex-sustainability-report- 2014/[2016-02-04]
Muhammad, N., Scrimgeour, F., Reddy, K. & Abidin, S. (2015). The relationship between environmental performance and financial performance in periods of growth and contraction: evidence from Australian publicly listed companies. Journal of Cleaner Production, 102, 324-332.
Nikolaeva, R. & Bicho, M. (2011). The role of institutional and reputational factors in the voluntary adoption of corporate social responsibility reporting standards. Journal of the Academy of Marketing Science, 39(1), 136- 157.
Powell, B. & Skarbek, D. (2006). Sweatshops and third world living standards: are the jobs worth the sweat. Journal of Labor Research, 27(2), 263-274. PUMA (2016). Annual and Sustainability Report 2014.
http://about.puma.com/en/sustainability/reports/puma-s- sustainability-reports [2016-02-04]
Rimmel, G. (2003). Human Resources Disclosures: a comparative study of annual reporting practice about information, providers and users in two corporations. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Shannon, C. & Weaver, W. (1949). The mathematical theory of communication. Urbana, IL: University of Illinois Press.
Toppinen, A. & Korhonen-Kurki, K. (2013). Global Reporting Initiative and social impact in managing corporate responsibility: casestudy of three
58 multinationals in the forest industry. Business Ethics: A European Review, 22(2), 202-217.
Vargo, S.L. (2008). Costumer integrate and value creation: Paradigmatic traps and perspectives. Journal of Service Research. 11(2), 211-215.
XXL (2016). XXL ALL SPORTS UNITED. https://www.xxl.se/ [2016-02-04]
Zadek, S. (2004). The Path to Corporate Responsibility. Harvard Business Review,
59