Höga temperaturer påverkar luftfuktigheten positivt. Luftfuktigheten i taket överstiger den kritiska nivån fler gånger än de mätare som sitter i väggen. Risken för mikrobiell tillväxt är därför större i taken än i väggarna. Perioden då det är störst risk för mögelpåväxt är från och med april till och med september.
En hög vindhastighet har en uttorkande effekt och därmed positiv inverkan på luftfuktigheten i taket. Mätare i väggen påverkas däremot inte nämnvärt av någon
förändring av vindens hastighet. Detta är dock bara ett teoretiskt resonemang då det är svårt att relatera fuktdata från Alsters förskola till väderdata från en station med en annan
placering, i detta fall Karlstad flygplats. Med hänsyn till detta kan ingen riktig slutsats dras av vindens påverkan eftersom den varierar så lokalt. Inverkan av vindens riktning har inte kunnat undersökas i denna studie då data inte kunde tas fram. Därmed har väderstreckets betydelse inte kunnat fastställas.
Nederbörden har en negativ inverkan på luftfuktigheten i luftspalterna. Stora mängder nederbörd ökar den relativa fuktigheten i samtliga mätare. Vid samma tidpunkter råder även temperaturer över 10 grader vilket tyder på risk för mikrobiell tillväxt. Dessa tidpunkter är dock korta och risken för tillväxt är därför liten.
Nederbörd i kombination med hög vindhastighet bidrar till en ökad luftfuktighet i väggar och tak. Kombinationen ger dock inte utslag på samtliga mätare, vilket kan bero på vindens riktning, som i denna rapport tyvärr inte har kunnat tas fram.
Tackord
Ett stort tack till Carina Rehnström, min handledare på Karlstads universitet för fantastiskt engagemang och handledning. Även stort tack till Bo Garbe, min handledare på SWECO Structures i Karlstad, för all hjälp. Jag vill också rikta ett tack till övriga på SWECO Structures för all stöttning under arbetets gång. Även stort tack till Lars Petterson som har varit till stor hjälp under mätningarna. Tack till Tomas Karlsson, projektledare på byggenheten, för besvarade frågor. Tack också till personalen på Alsters förskola för positivt bemötande.
Referenser
Andrén, L. & Tirén, L. (2010). Passivhus: En handbok om energieffektivt byggande. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Boverket. (2007). Byggnader i förändrat klimat. Bebyggelsens sårbarhet för
klimatförändringars och extrema väders påverkan. Upplaga 1. [Elektronisk].
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/byggnader_i_for andrat_-klimat.pdf. [2016-04-21].
36
Boverket. (2010). God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/betsi-fukt-och- mogel.pdf [2016-03-16].
Boverket. (2011). Konsekvensutredning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/konse kvensutredning-bbr-19---energihushallning.pdf [2016-03-29].
Danielsson, P. (2013). Kvalitetssäkring av sedumtak. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/E8C6E6F7-837C-4C38-86FB- 4F57CEF048B8%5CFinalReport%5CSBUF%2012588%20Slutrapport%20Kvalitetssäkring %20av%20sedumtak.pdf.
Ejner, J. & Nilsson, J. (2008). Fuktskador i byggnader – Hur kan information sammanställas
och kunskap återföras. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.byfy.lth.se/fileadmin/byfy/files/TVBH-5000pdf/TVBH-5057JEJN.pdf. Ekstedt, J. & Karlsson, A. (2009). Beväxning på målade träfasader utomhus. (SP Rapport
2009:11). Stockholm: Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Energihuskalkyl. (2016). Vad är ett passivhus? [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.energihuskalkyl.se/menus/index/46#Hur_mycket_isolering_kr_vs_ [2016- 03-22].
Engdahl, V. (2015). Fuktsäkerhet i passivhus – Alsters förskola. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:856693/FULLTEXT01.pdf.
Ewing, A. & Wannberg, M. (2003). En liten bok om mögel. Stockholm: Skansen byggnadsvård. Fuktfakta. (2016). Orsaker till fukt. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.fuktfakta.se/bli-
kvitt-fukt/orsaker-till-fukt/ [2016-03-07].
Fuktsäkerhet (2016a). Mögel och missfärgningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.fuktsakerhet.se/sv/fukt/fuktskador/bioned/Sidor/missfargningar.aspx [2016-03-23].
Fuktsäkerhet. (2016b). Fuktkällor och lösningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fuktkallor/Sidor/def ault.aspx [2016-04-05].
Fuktsäkerhet. (2016c). Olika typer av fasadbeklädnad. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/vaggar/utfackning/fukttekn/fasadbekl/Sidor/def ault.aspx#panel [2016-04-05].
Fuktsäkerhet. (2016d). Fuktteknisk bedömning – Risker och svaga punkter. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.fuktsakerhet.se/sv/delar/tak/parallell/fukttek_bedomning/Sidor/default.a spx [2016-03-22].
37
Geuriya, T. & Nyman, P. (2012). Fukt i byggnadsmaterial. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:550951/FULLTEXT01.pdf.
Hagentoft, C-E. (2003). Vandrande fukt, strålande värme: så fungerar hus. Lund: Studentlitteratur.
Hägerstedt, O. (2012). Fuktsäkra träkonstruktioner - Vägledning för utformning av
träbaserade väggar. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.byfy.lth.se/fileadmin/byfy/files/TVBH-3000pdf/TVBH-3052SOHweb.pdf. Höglund, I., Pettersson, O. & Åhlgren, B. (1984). Fönsterteknik. Byggförlaget, Stockholm. Latif Aref, H. & Ehsani, S. (2013). Analys av fuktomlagring i välisolerade parallelltak.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:643423/FULLTEXT01.pdf.
Mattsson, J. (2004). Mögelsvamp i byggnader: förekomst, bedömning och åtgärder. Oslo: Mycoteam förlag.
Melin Henriksson, M. (2016). Alsters förskola, Karlstad. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.sweco.se/en/sweden/Losningar/Byggnader/Utbildning/Alster-Forskola- Karlstad-/ [2016-03-07].
Nevander, L-E. & Elmarsson, B. (2006). Fukthandbok: praktik och teori. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Nollhus. (2016a). Alsters förskola, Karlstad. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.nollhus.se/byggda-hus-2/lokaler/foerskolor/6-kontorshus-lilla-nyby- eskilstuna-2 [2016-03-07].
Nollhus. (2016b). Värmeförlusttal. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nollhus.se/feby- 12/vaermefoerlusttal [2016-03-29].
Paroc. (2016a). Boverkets byggregler. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://paroc.se/knowhow/byggregler/boverkets-byggregler?sc_lang=sv-SE [2016-06- 01].
Paroc. (2016b). Energieffektivitet i byggnader. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.paroc.se/knowhow/energieffektivisering/energieffektivitet-i-byggnader [2016-03-23].
Penthon. (2016). Vad är fuktkvot? [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.penthon.com/faq/vad-ar-fuktkvot/ [2016-03-29].
Rehnström, B. & Rehnström, C. (2016). Byggkonstruktion enligt eurokoderna. Karlstad: Rehnströms bokförlag.
Samuelson, I. (2008). Ökar risken för fuktskador i passivhus? Bygg & Teknik, 100 (5/08), 12- 14.
38
SMHI. (2012). Vind - Varför blåser det? [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/sommar-1.1084 [2016-03-07]. SMHI. (2014a). Temperatur. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/temperatur-1.3843 [2016-04-06]. SMHI. (2014b). Upplevd temperatur. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/upplevd-temperatur-1.4613 [2016- 04-06].
SMHI. (2015). Luftfuktighet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910 [2016-04-06]. SMHI. (2016). Meteorologiska observationer. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://opendata-
download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=3 [2016-05-11]. Strandberg, B. (2015). Bygga hus – Illustrerad bygglära. Studentlitteratur. Svenskt trä. (2016a). Trä och fukt. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svenskttra.se/om_tra_1/tra-och-fukt/fuktkvot [2016-03-29]. Svenskt trä. (2016b). Mikroorganismer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.svenskttra.se/om-tra/att-valja-tra/tra-och-fukt/mikroorganismer/ [2016- 04-06].
Teknikhandboken. (2016) Regn. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.teknikhandboken.se/handboken/paverkan-pa-tak-och-fasader/yttre- paverkan/regn/ [2016-04-14].
Träguiden. (2003a). Fukttransport och fuktupptagning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/fukt/fukt/fukttransport-och- fuktupptagning/ [2016-03-23].
Träguiden. (2003b). Mikroorganismer. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.traguiden.se/om-tra/materialet-tra/traets- egenskaper/bestandighet1/mikroorganismer1/ [2016-03-23]. Träguiden. (2003c). Liggande utvändig panel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv-
utformning/stomkomplettering/utvandig-bekladnad/liggande-utvandig-panel/ [2016- 04-05].
Träguiden. (2003d). Ytterväggar. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktiv- utformning/stomme/vaggar/yttervaggar/ [2016-04-05].
Wunderground. (2016). Karlstad, Sweden. Tillgänglig: https://www.wunderground.com/cgi- bin/findweather/getForecast?query=pws:IVRMLAND9&MR=1 [2016-05-11].
39 Muntliga referenser
Stanser, O. (2016). Integra. [2016-04-18]
Bilageförteckning
BILAGA 1
B1
Bilaga 1: Väder- och fuktdata
BILAGA 1
BILAGA 1
BILAGA 1
BILAGA 1
BILAGA 1
BILAGA 1