Den fysiska aktiviteten påverkas negativt av faktorerna ålder och sjukdomsgrad. Samtidigt är patienterna beroende av fysisk aktivitet för att inte hjärtsvikten och därmed sjukdomsgraden ska försämras. Denna paradox skulle kunna brytas om interventioner vidtas som syftar till att öka den fysiska aktiviteten. Vår studie visade att specialanpassade träningsprogram kan resultera i en ökad fysisk aktivitet, speciellt om de genomförs på ett individanpassat sätt och utformas med fokus på compliance. Om denna förä ndring kan åstadkommas kommer också livskvaliteten att förbättras, globalt, fysiskt, mentalt och socialt. De t är viktigt att fysisk aktivitet blir allmänt accepterat som likvärdig del/alternativ till den medicinska behandlingen, då effekterna är av multidimensionell karaktär och har högt medicinskt värde. Vi, som
friskare om de är fysisk aktiva. Lyckas vi inte med detta är det stor risk att patienter med kronisk hjärtsvikt kommer att uppleva försämrad livskvalitet. Ett verktyg som sjuksköterskan skulle kunna använda sig av i framtiden som antidot mot detta är MI- modellen. Vårdpersonal och däribland sjuksköterskor måste se till att fysisk aktivitet blir möjlig, lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av livskvalitet. Fysisk aktivitet ska erbjudas i lika stor utsträckning som farmakologisk behandling.
Förslag på fortsatt forskning
Vårdpersonal och däribland sjuksköterskor samt forskning borde rikta sig mot de personer som diagnostiserats med kronisk hjärtsvikt enligt NYHA klass I för att så tidigt som möjligt hindra en utveckling av sjukdomstillståndet. På samma sätt som att tidigt försöka upptäcka bröstcancer borde screening för personer som löper risk att drabbas kronisk hjärtsvikt göras efter exempelvis 50 årsålder. Ett behov av ännu mer preventiva insatser angående kronisk hjärtsvikt behöver implementeras ino m vården och forskning kring mera preventiva åtgärder skulle kunna bedrivas för att utvärdera detta.
REFERENSER
Anderson, K. L. & Burckhardt, C. S. (1999). Conceptualization and measurement of quality of life as an outcome variable for health care intervention and research. Journal of Advanced
Nursing. Vol. 29, s. 298-306.
Austin, J., Williams, R., Ross, L., Moseley, L., & Hutchinson, S. (2005). Randomised controlled trial of cardiac rehabilitation in ederly patients with heart failure. The European
Journal of Heart Failure. Vol. 7, s. 411-417.
Billing, E. (2000). Psykosociala faktorers betydelse för prognosen vid kranskärlssjukdom. I E. Billing. (Red). Psykosociala perspektiv på kranskärlssjukdom (s. 95-106). Lund:
Studentlitteratur.
Blinderman, G. D., Homel, P., Billings, J., Portenoy, R. K., & Tennstedt, S. (2008). Symtom distress and quality of life in patients with advanced congestive heart failure. Journal of Pain
and Symptom Management. Vol. 35, s. 594-604.
Brodie, D. A. & Inoue, A. (2005). Motivational interviewing to promote physical activity for people with chronic heart failure. Journal of Advanced Nursing. Vol. 50, s. 518-527.
Brodie, D. A., Inoue, A. & Shaw, D. G. (2008). Motivational interviewing to change quality of life for people with chronic heart failure: a randomised controlled trial. International
Journal of Nursing Studies. Vol. 45, s. 489-500.
Bowling, A. (2005). Quality of life in old age. Maydenhead, New York: Open University Press.
Calvert, M. J. & Freemantle, N. (2003). Use of health-related quality of life in prescribing research. Part 1: why evaluate health-related quality of life? Journal of Clinical and
Calvert, M. J. & Freemantle, N. (2004). Use of health-related quality of life in prescribing research. Part 2: methodological considerations for the assessment of health-related quality of life in clinical trials. Journal of Clinical and Therapeutics. Vol. 29, s. 85-94.
Cider, Å. (2005). Fysisk träning. I A. Strömberg (Red.). Vård vid hjärtsvikt. (s.133-157). Lund. Studentlitteratur AB.
Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J. J. V., Ponikowski, P., Poole- Wilson, P. A., Strömberg, A., Van Veldhuisen, D. J., Atar, D., Hoes, A. W., Keren, A., Mebazza, A., Nieminen, M., Priori, S. G., & Swedberg, K. (2009). ESC guidelines for the diagnos and treatment of acute and chronic heart failure. European Journal of Heart Failure. Vol. 1016, s. 933-989.
Dracup, K., Evengelista, L. S., Hamilton, M. A., Erickson, V., Hage, A., Moriguchi, J., Canary, C., MacLellan, W. R., & Fonarow, G. C. (2007). Effects of a home-based exercise program on clinical outcomes in heart failure. American Heart Journal. Vol. 154, s. 877-883.
Duncan, K. & Pozehl, B. (2003). Effects of an exercise adherence intervention on outcomes in patients with heart failure. Rehabilitation Nursing. Vol. 28, s. 117-122.
Ekelund, L-G. (1994). Kardiovaskulära effekter av fysisk träning. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red). Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 28-29). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Ehnfors, M., & Norberg, A. (2000). The meaning of living with severe chronic heart failure as narrated by elderly people. Scandinavian Journal of Caring Science. Vol. 14, s. 130-136.
Ehrenkrona & Öman (1994 a). Gruppträning. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red).
Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 104-108). Lund: Studentlitteratur.
Ehrenkrona & Öman (1994 b). Hemträning. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red).
Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 121-123). Lund: Studentlitteratur.
Ehrenkrona & Öman (1994 c). Lätt hjärtgrupp = “kom igång” –grupp. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red). Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 87-89). Lund: Studentlitteratur.
Ehrenkrona & Öman (1994 d). Principer för hjärtträning. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red).
Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 93-103). Lund: Studentlitteratur.
Ehrenkrona & Öman (1994 e). Sjukgymnastisk rehabilitering efter hjärtinfarkt. I N,
Ehrenkrona, & A, Öman (Red). Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 81-86). Lund: Studentlitteratur.
ESC (2008). European Society of Cardology.
Tillgänglig: www.escardio.org/guidelines [2008-10-29]
Farquhar, M. (1995). Definitions of quality of life: A taxonomy. Journal of Advanced
Nursing. Vol. 22, s. 502-508.
Franzén, K., Blomqvist, K & Saveman, B.I. (2006). Impact of chronic heart failure o n elderly persons' daily life: A validation study. European journal of cardiovascular nursing. Vol. 5, s. 137-45.
Franzén, K. (2007). Health related quality of life among persons 65 years or older with
chronic heart failure: an emirical and methological study. (Avhandling för doktorsexamen,
Lund universitet).
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (Red.). (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Guyatt, G., Nogradi, S., Halcrow, S., Singer, J., Sullivan, M., & Fallen, E. (1989). Development and testing of a new measure of health status for clinical trials in heart failure. Journal of General International Medicin. Vol. 4, s. 101–107.
Higginson, I. J. & Carr, A. J. (2001). Measuring quality of life: using qua lity of life measures in the clinical setting. British Medical Journal. Vol. 322, s. 1297-1300.
Johansson, P., Dahlström, U., & Broström, A. (2005). Factors and interventions influencing health-related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. European
Journal of Cardiovascular Nursing. Vol. 5, s. 5-15.
Johansson, P., Dahlström, U., & Alehagen, U. (2007). Depressive symptoms and six- year cardiovascular mortality in elderly patients with and without heart failure. Scandinavian
Cardiovascular Journal. Vol. 41, s. 299-307.
Jolly, K., Taylor, R. S., Lip, G. Y. H., Davies, M., Davis, R., Mant, J., Singh, S., Greenfield, S., Ingram, J., Stubley, J., Bryan, S., & Stevens A. (2009). A randomized trial of the addition of home-based exercise to specialist heart failure nurse care: the Birmingham Rehabilitation Uptake Maximization study for patients with congestive heart failure (BRUM-CHF) study.
European Journal of Heart Failure. Vol. 11, s. 205-213.
Kristoffersen, N. J. (2005). Hälsa och sjukdom. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt, & E-A. Skaug (Red.). Grundläggande omvårdnad 1 (s. 28 - 77). Stockholm: Liber AB.
Meyer, K. & Laederach-Hofmann, K. (2003). Effects of a comprehensive rehabilitation program on quality of life in patients with chronic heart failure. Progress in Cardiovascular
Nursing. Vol. 18, s. 169-176.
Mårtenson, J., Karlsson, J. E., & Fridlund, B. (1997). Male patients with congestive heart failure and their conception of the life situation. Journal of Advanced Nursing. Vol. 25, s. 579-586.
Mårtenson, J., Karlsson, J. E., & Fridlund, B. (1998). Female patients with congestive heart failure: how they conceive their life situation. Journal of Advanced Nursing. Vol. 28, s. 1216- 1224.
Nilsson, B. B., Westheim, A., & Risberg, M. A. (2008). Long term effects of a group-based high- intensity aerobic interval- training program in patients with chronic heart failure.
Nilsson, P. (2000). Prevention av hjärtkärlsjukdom i primärvård. I F, Lindgärde, T, Thulin, & J, Östergren. (Red). Kärlsjukdomar – prevention och behandling (s. 77-94). Lund:
Studentlitteratur.
Nordgren, L. (2008). När kroppen sätter gränser – en studie om att leva med hjärtsvikt i
medelåldern. (Avhandling för doktorsexamen, Växjö Universitet).
Oka, R. K., De Marco, T., Haskell, W. L., Botvinick, E., Dae, M. W., Bolen, K., &
Chatterjee. (2000). Impact of a home-based walkning program on quality of life in patients with heart failure. American Journal of Cardiology. Vol. 85, s. 365-369.
Perk, J. (1994). Fysisk träning av patienter med hjärtsvikt. I N, Ehrenkrona, & A, Öman (Red). Rehabilitering vid hjärt- och kärlsjukdomar (s. 117-119). Lund: Studentlitteratur.
Perski, A. (1999). Det stressade hjärtat – Att förstå stress och hur vi hanterar livskriser. Värnamo: Fält & Hässler
Persson, J. & Stagmo, M. (2008). Perssons Kardiologi – Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nusing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadephia Wolters Kluwer health/Lippincott Williams & Wilkins, cop.
SBU (2006). Metoder för att främja fysisk aktivitet. ISBN: 978-91-85413-12-6. Issn: 1400- 1403. Rapportnr: 181.
Tillgänglig: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/fysisk_sammanf.pdf
Shivey, M., Kodiath, M., Smith, T. L., Kelly, A., Bone, P., Fetterly, L., Gardetto, N.,
Shabetai, R., Bozzette, S., & Dracup, K. (2005). Effect of behavioral management on quality of life in mild heart failure: A randomized controlled trial. Patient education and counseling. Vol. 58, s. 27-34.
Taillefer, M. C., Dupuis, G., Roberge, M. A., & LeMay, S. (2002). Health-related quality of life models: Systematic review of the literature. Social Indicators Research. Vol. 64, s. 293- 323.
Walke, L. M., William, G. T., Tinetti, M. E., & Fried, T. R. (2004). The burden of symptoms among community-dwelling older persons with advanced chronic disease. Archives of
Internal Medicine. Vol. 164, s. 2321-2324.
Wilson, I. B. & Cleary, P. D (1995). Linking clinical variables with health-related quality of life. A conceptual model of patient outcomes. Journal American Medical Association. Vol. 273, s 59-65.
Willman, A. & Stoltz, P. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Witham, M. D., Daykin, A. R., & McMurdo, M. E. T. (2008). Pilot study of an exercise intervention suitable for older heart failure patients with left ventricular systolic dysfunction.
European Journal of Cardiovascular Nursing. Vol. 7, s. 303-306.
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Zigmond, A. & Snaith, R. (1983). The hospital anxiety depression scale. Acta Psychiatrica
Scandinavica. Vol. 67, s. 361-70.
Östlundh, L. (2006). 5 Informationssökning. I H. Friberg (Red.). Dags för uppsats –
Bilaga 1 Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier)* A. Syftet med studien?
……… ……… Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja □ Nej □
Är designen lämplig utifrån syftet? Ja □ Nej □ B. Unde rsökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? ………. Vilka är exklusionskriterierna? ………. Är undersökningsgruppen representativ? Ja □ Nej □
Var genomfördes undersökningen?
………... När genomfördes undersökningen?
………. Är powerberäkning gjord?
Ja □ Nej □
Vilket antal krävdes i varje grupp?
………. Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?
EG= KG=
Var gruppstorleken adekvat? Ja □ Nej □
C. Inte rventionen Mål med interventionen?
………... ...
Vem genomförde interventionen?
………. Hur ofta gavs interventionen?
……… Hur behandlades kontrollgruppen?
………. D. Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
……… ………. Var reliabiliteten beräknad?
Ja □ Nej □
Var validiteten diskuterad? Ja □ Nej □
E. Analys
Var demografiska liknande i EG och KG? Ja □ Nej □
Om nej, vilka skillnader fanns?
………... Hur stort var bortfallet?
………. Kan bortfallet accepteras?
………. Var det statistiska analysen lämplig?
Ja □ Nej □
Om nej, varför inte?
………... Vilka var huvudresultaten?
……… ………. Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?
Ja □ Nej □
Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författare? ……… ………. Instämmer du? Ja □ Nej □ F. Värdering
Kan resultatet generaliseras till annan population? Ja □ Nej □
Kan resultaten ha klinisk betydelse? Ja □ Nej □
Överväger nyttan av interventionen ev. risker? Ja □ Nej □
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja □ Nej □
Motivera varför eller varför inte?
……… ……… * C. Forsberg & Y. Wengström, 2008.
Bilaga 2 – Översiktlig artikelpresentation
Titel/land Författare Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
Randomised controlled trial of cardiac rehabilitation in ederly patients with heart failure
UK
Austin, J., Williams, R., Ross, L., Moseley, L. & Hutchison, S.
(2005)
The journal of heart failure.
Syftet med studien var att determinera om ett kardiologiskt träningsprogram kunde förbättra konsekvenserna som kronisk hjärtsvikt medför för patienter över 60 år. Kvantitativ studie.
Randomiserad kontrollerad studie. Stratifierat slumpmässigt urval. 200 patienter med NYHA klassificering II eller III delades i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Studien genomfördes i fyra faser dvs. vid baseline, efter åtta veckor, efter sexton veckor och efter 24 veckor.
Statistisk analys.
Signifikans analys med testvärde P= 0,05. Mätinstrument på QoL: Minnesota Living with Heart Failure Qustionare (MLwHFQ), Euroquol. Euroqol- vas.
Signifikant förbättring på MLwHFQ, Euroquol, Euroqol- vas, NYHA klassificering och fysisk funktion. Lägre återinläggning frekvens för interventionsgrupp och mindre antal vårddygn på sjukhus.
Medel
Effects of a home- based exercise program on clinical outcomes in heart failure.
USA, San Francisco & Los Angeles
Dracup, K., Evangelista, L.S., Hamilton, M.A., Ericson, V., Hage, A., Moriguchi, J., Canary, C., MacLellan, W.R., & Fonarow, G.C. (2007) American heart journal Att determinera effekterna av ett hembaserat träningsprogram på den kliniska bilden på lång sikt.
Kvantitativ studie
Prospektiv kontrollerad randomiserad studie. Uppföljning 3, 6 och 12 månader. NYHA- klass II, III, IV. Medelålder 54 år. n=173
Analytisk statisk. Signifikansanalys. Mätinstrument på QoL: MLwHFQ. Multipel Adjective Checklist (MAACL).
Ett hembaserat träningsprogram visade sig inte ha någon effekt på varken fysisk funktion, livskvalitet eller psykologisk status efter ett år. Dock hade interventionspatienterna en mycket lägre återinläggnings frekvens på sjukhus.
Titel/land Författare Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
Effects of an exercise adherence intervention on outcomes in patients with heart failure.
USA Duncan, K. & Pozehl, B. (2003) Rehabilitation nursing.
Syftet med studien var att avgöra hur en tränings
adherence/compliance intervention påverkar
psykologiska, funktionella, samt livskvalitets utkomster.
Kvantitativ studie.
Prospektiv randomiserat studie.
Slumpmässigt randomiserat urval. NYHA- klass II, III.
Medelåder 66-69 år. n=14
Mätinstrument på QoL: MLwHFQ
Korttids träning förbättrar den fysiska och psykologiska funktionen samt livskvalitet men fördelarna försvinner om patienten inte fortsätter träna. Att fokusera på compliance är av stor vikt.
Hög
The influence of exercise tolerance on quality of life among patients with heart failure Taiwan, Taipei Jeng, C., Mei- Hsing,Y., Pao- Lo C. & Chiung- Hua H. (2004) Quality of Life Research
Att undersöka hur
träningstoleransen inverkar på livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt.
Kvantitativ studie.
Deskriptiv korrelationsstudie. Ändamålsenligt urval. Ingen randomisering.
NYHA- klass I, II, III. Medelålder 71,5. Analytisk statistik. Cronbachs α 0,63 och 0,72. Signifikantsprövning med hjälp av Spearman Correction, Mann-Whitney U-test och Kruskal Wallis. n=49
Mätinstrument på QoL: SF-36
Varaktigheten och intensiteten på träningstolerans är korrelerade med fysisk funktion och vitalitet. Både ökad varaktighet och intensitet i träningsprogrammen ger en ökad livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt.
Titel/land Författare Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
A randomized trial of the addition of home-based exercise to specialist heart failure nurse care: the Birmingham rehabilitation uptake maximazation study for patients with congestive heart failure (BRUM-CHF) study
UK, Birmingham.
Jolly, K., Taylor, R. S., Lip, G. Y. H., Davies, M., Davis, R., Mant, J., Sing, S., Greenfield, S., Ingram, J., Stubley, J., Bryan, S. & Stevens A.
(2009)
European journal of heart failure.
Syftet med studien är att utvärdera effekten av ett hembaserat träningsprogram utöver vården som ges av en hjärtsvikts specialiserad sjuksköterska.
Kvantitativ studie Randomiserad kontrollerad studie. NYHA-klass I, II, III. Medelålder 65-70. n=169
mätinstrument på QoL: EQ-5D, MLwHFQ, HADS.
Ett hembaserat träningsprogram hindrar en försämring av fysisk funktion samt en minskning av sjukhusrelaterad ångest och depression.
Hög
Effects of a comprahensive rehabilitation program on quality of life in patients with cronic heart failure
Schweiz, Be rn
Meyer, Katharina & Laederach- Hofmann
(2003)
Progress in cardiovascular nursing
Att undersöka hur fysisk aktivitet inverkar på fysisk funktion och livskvalitet hos patienter med kronisk hjärtsvikt.
Kvantitativ studie. Kvasiexperimental och prospektiv studie. NYHA-klass I, II, III. Medelåder 59 år. n=51
mätinstrument på QoL: MLwHFQ
SF-36
Fysisk aktivit et orsakar förbättrad vänster
kammarfunktion, NYHA-klass, fysisk funktion, samt funktionell fitness.
Titel/land Författare Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
Long- term effects of a group- based high- intensity aerobic interval- training program in patients with chronic heart failure
Norge , Oslo Nilsson, B.B, Westheim, A. & Risberg, M. A. (2008) The Ameican Jornal of Cardiology
Att utvärdera långtidseffekten av en fyra månaders gruppbaserad hög intensitets - intervallträning på fysisk funktion och livskvalitet efter ett år.
Kvantitativ.
Prospektiv kontrollerad randomiserad studie. Enkelt slumpmässigt urval. Analytisk statistik. Dubbelblind studie. Signifikantsprövning med hjälp av Students t -test. NYHA-klass II, III Medelålder 70 år.
n=80 Mätinstrument på QoL: MLwHFQ
Interventionsgruppen hade efter ett år en förbättrad fysisk funktion samt förbättrad livskvalitet jämfört med baseline.
Kontrollgruppen hade dock en försämrad fysisk funktion samt en försämrad livskvalitet jämfört med baselinemätningen.
Hög
Impact of a home-based walking and resistance training program on quality of life in patients with heart failure.
USA
Oka, K. R., De Marco, T., Haskell, L. W., Botvinick, E., Dae, M. W., Bolen, K. & Chatterjee, K. (2000)
American journal of cardiology..
Syftet med studien var att examinera effekten, säkerheten och adherens mått på ett tre- månaders hembaserat gång och uthållighets-träningsprogram.
Kvantitativ studie. Slumpmässigt randomiserat urval.
Studien genomfördes i två faser, vid baseline och tre månader efter interventionen. n=40
NYHA-klass II, III. Ålder 30-76 Analystisk statistik. Mätinstrument på QoL: CHFQ
Ett medel intensivt hembaserat träningsprogram som innehåller både gång och uthållighets övningar för patienter som tillhör NYHA klass II och III är en säker och effektiv metod som reducerar symtom och förbättrar sjukdomsrelaterad livskvalitet.
Titel/land Författare Tidskrift Syfte Metod Resultat Kvalitet
Pilot study of an exercise intervention suitable for older heart failure patients with left ventricular systolic dysfunction.
UK, Dundee Witham, M. D., Daykin, A. R. & McMurdo, M. E.T. (2008). European journal of cardiovascular nursing.
Syftet med studien är att testa reliabilitet och validitet av ett träningsprogram designat för patienter med kronisk hjärtsvikt.
Kvantitativ studie. Deskriptiv korrelationsstudie. Ändamålsenligt urval. Ingen randomisering.
NYHA-klass II, III. Medelålder 81,6. n=17.
Mätinstrument på QoL: HADS, CHFQ, Funktional Limitation Profile (FLP).
Ett specialutvecklat träningsprogram förbättrar fysisk funktion,
sjukhusrelaterad depression, sjukhusrelaterad ångest och livskvalitet.